Vad realränta egentligen är

Min kompis Tomas Fransson smsade mig en dag förra sommaren att han hade kommit på vad ränta egentligen var, och att han skulle ringa mig snart och berätta det. Jag fick gärna försöka gissa men det skulle vara fel, skrev han.

När han ringde lät samtalet ungefär såhär:
- Ja vad tror du nu då, vad är ränta?
Jag är ju inte den som inte ärligt försöker, även om jag redan har lovats att jag har fel, så jag sa:
- En procentsats som läggs på på ett lånebelopp, och som är tänkt att kompensera för den risk som lånegivaren tar för kreditförluster, samt för det faktum att hen under tiden inte själv kan använda pengarna.
- Ja, sa Tomas, det var väl inte så dumt. Så skulle nog de flesta ekonomer svara ungefär. Men här kommer det roliga: Vad är realränta då?
- Räntan minus inflationen, sa jag.
- FEL!!...
Han mös i andra änden.
- Så skulle också de flesta ekonomer svara men det är fel!! Realräntan är den ränta som kvarstår efter justering för inflationen samt eventuella skattemässiga justeringar! Man får ju faktiskt göra skatteavdrag för räntor! Så antag att du tar ett lån på 100'000 kr. Årsräntan är 10% för att göra det enkelt. Och så säger vi att vi har en hög inflation på 8%. Din räntekostnad är alltså 10'000 kr vid årets slut, men samtidigt är pengarna 8'000 kr mindre värda än de var när du lånade dem. Dessutom får du dra av halva räntekostnaden på skatten. Vad är din realränta då?

Vid det här laget hade Tomas förlorat mig. Jag är inte van vid räntor och sånt som har med ekonomi att göra. Jag tänkte och tänkte men kom bara fram till helt orimliga resultat i mitt huvud. Så jag sa något annat, som inte kändes rätt men som i alla fall var rimligt.
- FEL!!, ropade Tomas, och jag kunde riktigt höra hur han hoppade av förtjusning i andra änden. Realräntan före skattemässiga justeringar är räntan minus inflationen, så det blir 10'000 - 8'000 kr är 2'000 kr. Men du får dra av halva RÄNTEKOSTNADEN, inte halva realräntan! Du får alltså dra av 5'000 kr! Och din verkliga realränta blir då 10'000 - 8'000 - 5'000 = MINUS 3'000 kr!!!
Lustigt... Det var precis det orimliga svar jag kommit fram till, och förkastat...!

Tomas fortsatte:
- Du har alltså tjänat 3'000 kr på att ta ett lån och spendera det i början av året, jämfört med att spara ihop pengarna och använda dem först nu! Det var det här som hände på 80-talet. Och jag har ju hört det sägas flera gånger, att inflationen var så hög att den åt upp räntekostnaderna och gjorde det lönsammare att låna än att spara, och jag har alltid tänkt att det där kan ju inte riktigt stämma, för räntan är ju aldrig lägre än inflationen. Men med ränteavdrag så kan den faktiskt vara det! De som lånat pengar och betalat tillbaka med ränta är rikare vid årets slut, än de som sparat samma summa!

Wow... Nä, jag visste verkligen inte att det låg till på det viset. Att den som sparar förlorar pengar jämfört med den som lånar, medan den största förloraren av alla är staten! Som betalar för att lån ska löna sig! Och det är inte så konstigt att jag inte tänkt på det, för enligt Tomas står realräntan NÄSTAN aldrig beskriven på det sättet. Det står att den är räntan minus inflationen, men man missar ränteavdragen, som gör hela skillnaden, eftersom dessa helt ignorerar inflationen.

Någon månad efter det här samtalet hörde jag nån expert på TV, en ekonom, som gjort en liten skräll genom att föreslå att man borde "se över" ränteavdragen, eftersom de kunde ha en bubbelförstärkande effekt. Tror sjutton det att de kan, när de låter mig tjäna pengar genom att låna! Men tydligen var hennes förslag kontroversiellt, trots att hon bara helt försiktigt uttryckte att man borde "se över" avdragen så att de hamnade på en "lämplig nivå". Frågan är väl om vi borde ha några ränteavdrag över huvud taget! Varför ska staten betala för att vi ska låna? Är det inte lönsamt i sig att ta lånet borde vi väl hellre låta bli?...!!


Ja. Det är en stor tillgång för en bloggare att ha smarta vänner. :)

Vet du vad pengar är?

Vet du egentligen hur pengar blir till? Hur görs pengar?

"De trycks av riksbanken", kanske du säger, och du har rätt till 2%. Ca två procent av alla världens pengar är fysiska pengar som trycks av riksbanker och centralbanker. Resten är elektroniska pengar; virtuella pengar så att säga, cyber-pengar! Vet du hur de blir till då?

Enkelt uttryckt, såhär: Du ansöker om kredit eller ett lån. Banken beviljar det, och skriver helt enkelt in summan på ditt konto, dvs på datorn. Vips, så finns pengarna, och går att handla med!

"Men motsvaras inte summan ändå av papperspengar och mynt i bankens kassavalv?", frågar du. Icke! Dvs, banken har en del av pengarna i fysisk form. Ytterligare en del "har de" i elektronisk form. Men lustigt nog får de, enligt svenska regler, låna ut 9 gånger mer pengar än vad de har!... Och så länge du bara betalar tillbaka pengarna till banken är ju ingen skada skedd...

Detta kallas "fraktionella reserver" ("fractional reserves" på engelska), dvs en fraktion, eller en bråkdel, av summan man lånar ut finns på riktigt.

Men antag att du använder de lånade pengarna till att, säg, köpa en soffa. Soffaffären sätter in pengarna på sin bank. Nu "har" soffaffärens bank de pengar som du lånat av din bank, men som din bank alltså inte egentligen hade mer än 1/9 av, och soffaffärens bank kan nu låna ut hela summan gånger nio! Osv, osv, osv. Och större och större niondelar blir det, och mer och mer pengar, utan att det någonstans efter vägen uppstått några fler tillgångar!...........

Och sålunda kommer det sig att de allra flesta "pengar" faktiskt inte finns på riktigt, utan är en skuld. Det är det som är svaret på denna texts rubrik. Pengar är skuld, och om alla skulder skulle betalas tillbaka skulle det alltså nästan inte finnas några pengar alls kvar i samhället. En annan lustig detalj att tänka på är att skulderna i regel ska betalas tillbaka med ränta. Dvs, du ska ge lite mer pengar tillbaka till banken än de låtsaspengar som de lånade ut till dig. Vart ska de pengarna komma ifrån? Tja, någonstans måste väl någon ta ett lån till, så att det uppstår lite mer pengar som på något vis hamnar i din ägo (kanske jobbar du i en soffaffär och får lön ifrån deras vinst?) och så ger du dem till din bank. Som nu kan låna ut ännu mer pengar, mot ännu mer ränta, så att ännu mer pengar måste uppstå.


Så nu frågar jag dig: Är det konstigt att ekonomier kollapsar? Kan man i evighet fortsätta att betala tillbaka skulder med mer och mer pengar som skapats genom nya skulder?

Se även filmen: Money as debt. Finns på Youtube.