Miljöpartiet VS de andra

“Miljöpartiet De Gröna”, heter vi ju. Det har många gånger pratats om att vi kanske skulle byta namn till bara “De Gröna”, och ja, vi kanske skulle det. För grön ideologi handlar om så mycket  mer än bara buskarna och träden, ekorrarna och fiskarna. Det handlar om ett helt förhållningssätt. Till naturen, men också till varandra och oss själva. Det handlar om att leva i fred.

Ofta har vi visat oss ha väldigt gemensamma åsikter med Vänsterpartiet, och Ung Vänster. Särskilt då det gäller riktigt brännande frågor, om flyktingsolidaritet, solidaritet med förtryckta folk och ockuperade länder, med de riktigt fattiga osv, och de delar även (ofta till vår förvåning!) många av våra mest radikala idéer i miljöfrågor. Ändå är vi inte alls lika varandra!!...

De har ett helt annat förhållningssätt än vi. Ung Vänster har under senare valrörelser gått ut med slogans som: ”Krossa rasismen” eller ”Inga rasister på våra gator”, tillsammans med bilder på knytnävar, eller ”Det som är bra för överklassen är dåligt för dig”, där de helt utesluter ”överklassen” ur sin lyssnarkrets. Jag har hört dem inleda många debatter med orden: ”Politik handlar om motsättningar”. Budskapet är att det finns ett ”vi” och ett ”dom”, och det gäller för oss att slå ner motståndarna.

Så är det inte för oss miljöpartister! Vi vill inte krossa eller slå ner, vi vill övertyga meningsmotståndaren om det riktiga i våra argument. Politik handlar för oss om hur vi ALLA ska få det bra tillsammans, och bli lyckliga. Även de som tillhör ”överklassen”... Visst, vi vet att vissa människors mål och strävan i livet är att samla på sig mer makt och pengar och kunna trycka ner andra, och vi tycker inte att de ska få det. Vi vill bekämpa det. Men bakom det hela ligger en djup övertygelse om att människan inte blir verkligt lycklig av makt och pengar och att trycka ner andra. Vi tror på att vi kan nå den högsta lyckan genom att leva i fred med varandra, i kärlek, förståelse och ömsesidig respekt. När vi bekämpar koncentration av makt och pengar kämpar vi därför för alla klasser! Vi kämpar för människan Rupert Murdoch, när vi kämpar mot hans medie-imperium! (Även om han kanske inte ser det så, utan ser oss och Ung Vänster som lika stora fiender...)

Verklig lycka för alla människor är målet för vår strävan, i den gröna ideologin, i Miljöpartiet. Jag är inte så säker på att det är det för andra partier. Ofta får jag intrycket av att målet för vår strävan i t ex Folkpartiet och Moderaterna, och även Sverigedemokraterna för den delen, är att SVERIGE ska bli framgångsrikt som land, en stark och konkurrenskraftig part, gentemot andra parter, på den globala marknaden. Samtidigt med Miljöpartiets populära valaffischer ”500 mil i en skumpig lastbil – klart att biffen blir mör!” osv, körde Folkpartiet affischer med ”Framtidens Nyheter”. Många av dessa nyheter gick ut just på att Sverige skulle bli bättre än andra i någon slags tävlan: ”Nobelpris till Sverige”, ”Svenska skolor bäst i Europa” osv. Sverigedemokraterna har försökt nästla sig in i feminismen genom att säga att det är av feministiska skäl de inte vill att människor från mindre jämställda kulturer ska få komma in i Sverige. Och ignorerar då totalt det faktum att dessa människor väl knappast blir mer jämställda om de blir kvar i dessa kulturer, i sina länder!... För DERAS länder är inte viktiga för SD. I DE länderna får kvinnor gärna bli hur förtryckta som helst, bara de inte blir det här! Och Reinfeldt har skrivit boken ”Det sovande folket”, som går ut på att vi har blivit som lata, överviktiga innekatter pga all vår trygghet, och vi skulle behöva bli lite mer som de vilda djuren igen, alerta, smidiga, starka, och ja, förstås dör dessa undan så fort de börjar tackla av men det gör inget! Det är inte det viktiga! Det viktiga är att vi som land och samhälle, blir framgångsrika!

För MP är det totalt oviktigt vilket lands skolor som är bäst i Europa, eftersom alla länders människor är lika viktiga. De grekiska barnen förtjänar att gå i Europas bästa skolor PRECIS lika mycket som de svenska. Jag tror förstås inte att det avsedda budskapet med FP:s valaffischer var att svenska barn förtjänar mer än grekiska barn! Det avsedda budskapet var förstås att FP skulle förbättra skolorna. Men jag tror att detta omedvetna budskap som ändå förmedlades i väldigt många av deras 'framtida nyheter', faktiskt bottnar i en måhända omedveten ideologi om att målet för vår strävan är att bli bättre än de andra, att armbåga sig fram, att vara på topp på de andras bekostnad. Att de inte tror på att vi kan vara lyckliga tillsammans, i fred och harmoni med alla människor, djurarter och hela planeten. Men det är just det miljöpartister tror, och det är just därför som så mycket av det dessa andra partier tycker är bra framstår som direkt kontraproduktivt i en miljöpartists öron.

Det finns några partier kvar, som jag inte har sagt något om. Jag är inte lika bra på dem, så jag vet inte riktigt deras förhållningssätt, och hur de skiljer sig från oss. Jesus var ju ganska kärleksfull och tyckte att människor definierades genom vad de gjorde, inte genom vilken etnicitet de tillhörde (Den barmhärtige samariten) och så, så Kristdemokraterna skulle kunna vara ganska miljöpartistiska. Det tror jag dock inte att de är, dels eftersom ”Kristendomen” även försöker innefatta Paulus med sitt ”Kvinnan tige i församligen”, gamla testamentet med sitt ”Man ska inte döda, men homosexuella män ska man döda och synden för dödandet ska i det fallet läggas på den homosexuelle själv” osv, men framför allt för att KD själva säger sig vara ett ”borgerligt parti”. Det begreppet innebär, enligt min åsikt, denna tro på att målet för vår strävan är att vissa ska bli starka och framgångsrika på andras bekostnad, inte att människor ska bli lyckliga.

Centern... Tja, de tycks ha en ganska positiv inställning till medlemsdemokrati inom partiet, vilket bådar gott. De delar några av våra miljökrav, men är helt emot andra, särskilt när de strider mot böndernas intressen, av naturliga skäl.

Sossarna har, enligt min erfarenhet (främst från försök till rödgrönt samarbete i Kristinehamns kommun), en väldigt negativ inställning till medlemsdemokrati! Det bottnar förstås delvis i det faktum att de är ett väldigt stort parti, så om alla skulle prata lika mycket på deras möten som den typiska miljöpartisten gör på våra möten, skulle deras vara i några dygn, när våra varar i några timmar... Men ändå! Jag skulle vilja beskriva deras interndemokrati såhär: ”Det finns en liten elitklick och en enorm massa av får. Fårens uppgift är att ge kraft, genom sitt stora antal, åt elitklickens åsikter, vilka man utgår från är bra, och inte ifrågasätter. Elitklicken aspirerar man inte till!! För att komma med i den bjuds man in i den, av dem som redan är i den. För de vet bäst. Punkt.” Detta går tvärs emot MP:s hela själ. Helt ärligt tror jag att det är denna inställning, där ”fri debatt” är ungefär synonymt med ”splittring och kaos och början till slutet!!” som är främsta orsaken till S:s stora kris på senare år...

Ja, det var väl alla. Sen har vi förstås ”uppstickarpartier”, till vilka MP generellt har en positiv attityd, genom vår kärlek till aktiv och levande debatt. Detta är mycket till vår nackdel, eftersom många av våra väljare faktiskt gör slag i saken och RÖSTAR på ett av dessa uppstickarpartier, även om vi inte tror att de kommer in, medan andra partiers väljare mer troget taktikröstar på sitt parti för att slippa ”kasta bort sin röst”. Men jag ska erkänna att jag ändå inte är tillräckligt insatt i dem för att behandla dem här. ...Trots att jag faktiskt taktikröstade på Fi förra gången, i ett desperat sista hopp om en röd-grön-Fi majoritet för att sänka alliansen... Efter ett tips från Fria Tidningen... Ja, ni ser! Miljöpartister!! :)



För att sammanfatta vill jag alltså konstatera att MP är ett unikt parti, olikt alla de andra. Även om vi delar uppfattning i sakfrågor här och där, skiljer sig vi oss fundamentalt åt i förhållningssätt till världen. MP är det enda riksdagsparti vars förhållningssätt är lycka, fred och förståelse, med respekt och förtroende för allas olika önskningar och åsikter, medan de andra partiernas förhållningssätt är kamp och tävlan, en vinnare och en förlorare. Utom möjligtvis S, vars förhållningssätt kanske är harmoni genom dominans... Pax Socialdemokratia!


Så nu vet du vad du har att rösta om. Använd din röst väl, och lita på dig själv när du väljer, inte på någon annan! En äkta, grön fred på er, allihop! :)

-------------------------
Se även: naturskyddsforeningen.se/val

Läs även: Varje sedel är en valsedel, 2012-03-16

Vad realränta egentligen är

Min kompis Tomas Fransson smsade mig en dag förra sommaren att han hade kommit på vad ränta egentligen var, och att han skulle ringa mig snart och berätta det. Jag fick gärna försöka gissa men det skulle vara fel, skrev han.

När han ringde lät samtalet ungefär såhär:
- Ja vad tror du nu då, vad är ränta?
Jag är ju inte den som inte ärligt försöker, även om jag redan har lovats att jag har fel, så jag sa:
- En procentsats som läggs på på ett lånebelopp, och som är tänkt att kompensera för den risk som lånegivaren tar för kreditförluster, samt för det faktum att hen under tiden inte själv kan använda pengarna.
- Ja, sa Tomas, det var väl inte så dumt. Så skulle nog de flesta ekonomer svara ungefär. Men här kommer det roliga: Vad är realränta då?
- Räntan minus inflationen, sa jag.
- FEL!!...
Han mös i andra änden.
- Så skulle också de flesta ekonomer svara men det är fel!! Realräntan är den ränta som kvarstår efter justering för inflationen samt eventuella skattemässiga justeringar! Man får ju faktiskt göra skatteavdrag för räntor! Så antag att du tar ett lån på 100'000 kr. Årsräntan är 10% för att göra det enkelt. Och så säger vi att vi har en hög inflation på 8%. Din räntekostnad är alltså 10'000 kr vid årets slut, men samtidigt är pengarna 8'000 kr mindre värda än de var när du lånade dem. Dessutom får du dra av halva räntekostnaden på skatten. Vad är din realränta då?

Vid det här laget hade Tomas förlorat mig. Jag är inte van vid räntor och sånt som har med ekonomi att göra. Jag tänkte och tänkte men kom bara fram till helt orimliga resultat i mitt huvud. Så jag sa något annat, som inte kändes rätt men som i alla fall var rimligt.
- FEL!!, ropade Tomas, och jag kunde riktigt höra hur han hoppade av förtjusning i andra änden. Realräntan före skattemässiga justeringar är räntan minus inflationen, så det blir 10'000 - 8'000 kr är 2'000 kr. Men du får dra av halva RÄNTEKOSTNADEN, inte halva realräntan! Du får alltså dra av 5'000 kr! Och din verkliga realränta blir då 10'000 - 8'000 - 5'000 = MINUS 3'000 kr!!!
Lustigt... Det var precis det orimliga svar jag kommit fram till, och förkastat...!

Tomas fortsatte:
- Du har alltså tjänat 3'000 kr på att ta ett lån och spendera det i början av året, jämfört med att spara ihop pengarna och använda dem först nu! Det var det här som hände på 80-talet. Och jag har ju hört det sägas flera gånger, att inflationen var så hög att den åt upp räntekostnaderna och gjorde det lönsammare att låna än att spara, och jag har alltid tänkt att det där kan ju inte riktigt stämma, för räntan är ju aldrig lägre än inflationen. Men med ränteavdrag så kan den faktiskt vara det! De som lånat pengar och betalat tillbaka med ränta är rikare vid årets slut, än de som sparat samma summa!

Wow... Nä, jag visste verkligen inte att det låg till på det viset. Att den som sparar förlorar pengar jämfört med den som lånar, medan den största förloraren av alla är staten! Som betalar för att lån ska löna sig! Och det är inte så konstigt att jag inte tänkt på det, för enligt Tomas står realräntan NÄSTAN aldrig beskriven på det sättet. Det står att den är räntan minus inflationen, men man missar ränteavdragen, som gör hela skillnaden, eftersom dessa helt ignorerar inflationen.

Någon månad efter det här samtalet hörde jag nån expert på TV, en ekonom, som gjort en liten skräll genom att föreslå att man borde "se över" ränteavdragen, eftersom de kunde ha en bubbelförstärkande effekt. Tror sjutton det att de kan, när de låter mig tjäna pengar genom att låna! Men tydligen var hennes förslag kontroversiellt, trots att hon bara helt försiktigt uttryckte att man borde "se över" avdragen så att de hamnade på en "lämplig nivå". Frågan är väl om vi borde ha några ränteavdrag över huvud taget! Varför ska staten betala för att vi ska låna? Är det inte lönsamt i sig att ta lånet borde vi väl hellre låta bli?...!!


Ja. Det är en stor tillgång för en bloggare att ha smarta vänner. :)

Vädjandebrev om Chelsea Manning

Dear Maj. Gen Buchanan,

I plead to you kindly, to reduce the sentence of Chelsea Manning. As a Swede, where whistleblowers have recently been receiving a stronger and stronger protection through new laws (Lex Sarah and Lex Maria), I find it chocking and appalling that Chelsea Manning be imprisoned at all, for an act which was clearly aimed to be in the service of the public. An act which I also feel largely WAS in the service of the public!

Of course, it would have served us better if authourities had taken their responsibility seriously, and made somebody have to answer for the crimes that young Ms Mannning exposed! It is a great disappointment to me that this yet has not happened. The fact that Ms Manning has been sentenced to pay such a dear price for her service to us, under these circumstances, is spitting in our face! (And yes, I do consider myself part of the public that Ms Manning's brave action served. National borders are unimportant in these issues of human rights, and crimes of war.)

Therefore I beg you again, please reduce Chelsea Manning's sentence!

Yours sincerely,
(signature)
Karolina Hagegård 

--------------------------
Sista dagen att skicka in era vädjandebrev nu!
Jag kommer självklart att skicka in mitt, i signerad pappersform, under dagen. Adressen är:

Private Manning Support Network
484 Lake Park Ave, #41
Oakland, CA 94610
USA

--------------------------

Läs vad Manning avslöjade: Hemligheterna som gav Manning 35 år, Fria Tidningen, 2013-08-27

BOJKOTTA VÄRLDENS BARN!!!!

Din gåva gör INTE skillnad!!!

Vill du göra skillnad, sluta vara en del av problemet!! Världens barn lider därför att rika människor orsakar respektive tillåter det! NI ÄR DE RIKA!! NI ÄR DE SKYLDIGA!! Sluta acceptera!

Använd din konsumentmakt! Använd din rösträtt! Stå upp för folkrätt och mänskliga rättigheter, alltid! (Inte bara när USA sanktionerar det; De är INTE ute efter världens väl utan blott sitt eget, på vems som helst bekostnad.) Sluta välja det "diplomatiska alternativet"! Inte en enda tröja sydd av exploaterade barn kommer att finnas i butikerna nästa år, om inte en enda sådan tröja köps i år. Och till och med Israel kommer att TVINGAS avbryta sin FN-vidriga ockupation om de utsätts för folkets dom i form av total bojkott. Och gå inte på att det är synd om de stackars israeliska affärsmänniskorna! Det är MYCKET, MYCKET mer synd om världens barn. Västbankens barn. Gazas barn. Nu vet du hur du kan hjälpa dem. Gör det!

Skänk INTE till fåniga galor, och vinn en bil eller en vecka med hotell under fotbolls-VM!!!!! (herregud...)

--------------------------------------

Se även: Varje sedel är en valsedel, 2012-03-16

Låt tjejen ha sex med flaska!

Jag hade förmånen att få läsa domen i det omdebatterade våldtäktsmålet, INNAN jag läst något av debatten runt det! Allt jag visste var att det var omdebatterat, och att vissa tyckte att rätten resonerat helt sjukt. (Domen är rätt kort, läs den själva vetja!)

Om domen är det första man läser så får man verkligen en helt annan uppfattning om händelseförloppet, än om man läser debatten. Den första beskrivning av händelsen jag fick var hennes (målsägandens) version, så som den återges i domen. Jag måste säga, att den förde inte tankarna till våldtäkt.

Sen kom de andras berättelser, och även om berättelserna skiljer sig lite åt, särskilt på punkter som rör skuldfrågorna, så ger de ändå fantastiskt samstämmiga redogörelser! Och några av de saker som hon sa, fick betydligt troligare beskrivningar av dem. T ex lät det väldigt underligt att 'hon och Saman låg bara och kelade utan kläder, men hon var intresserad av att ha sex med honom. Sen kom Farshat in och bad henne suga av honom. Då gjorde hon det, och hon vet inte vad Saman gjorde under tiden'... Ok? Change of plans, lixom!...? Farshats version, att hon sög av Saman när han kom in, och SEN sög av Farshat, medan Saman stimulerade henne med handen, låter mer rimlig i mina öron.

Sen kom det där med flaskan in i bilden. Enligt hennes version 'sa eller tänkte hon inget speciellt', när Saman föreslog att de skulle använda den. Enligt henne "tryckte [Farshat] ned henne på rygg litegrann - 'som ett tecken liksom'". Hon "stängde igen benen, men Saman särade på dem" och flaskan användes. Efter ett tag SA SAMAN att det blödde från hennes underliv(!!). (Enligt hennes utsago.) Hon och Farshat sa då åt Saman att sluta, vilket han också omedelbart gjorde.

Våldtäkt? Eller glada, kåta barn som leker porrfilm? Och har kasst omdöme. Alltså jag fattar inte! Om hon har gett en sådan version till rätten, varför bemödar hon sig ens att gå till dem och be dem döma för våldtäkt? "Vållande till kroppsskada" kunde hon ha försökt med. Enligt en juristvän till mig kunde hon ha fått igenom det.

Men det finns kanske skäl...

Efter att ha smält informationen i några dagar har jag kommit till ståndpunkten att hon förmodligen ville ha sex med flaskan. Pröva att öppna sinnet för möjligheten!... Jag tror det därför att:

1) Hon hade visat sig fullt kapabel att säga nej, och sätta gränser för vad hon ville och inte ville, tidigare under kvällen (när Igor bad att få vara med). Varför skulle hon inte ens försöka göra det nu?

2) Hon hade visat sig initiativrik och aktiv tidigare under kvällen. Varför så passiv nu att hon inte säger vad hon vill?

3) Enligt egen utsago 'sa eller tänkte hon inget speciellt, när Saman föreslog flaskan'. Hon har alltså själv sagt att hon inte ens TÄNKTE att hon inte ville!

4) Det här är lite lösare än 1-3, det medges, men om hon nu var i färd med att suga av de två grabbarna, varför skulle de vilja avbryta det, för att i stället göre henne illa genom att köra upp en flaska i henne? Det känns betydligt mer troligt att flaskan var till för hennes njutning (och deras upphetsning), och att de bara inte fattade att man måste vara j-igt försiktig vid sådana lekar, för det är de aldrig i porrfilmerna! Där är det bara "mer" och "hårdare" som gäller, och om det gör ont så är det bara upphetsande... Men så började hon blöda och sa "sluta", och genast slutade de.

Sen började alla tänka "våldtäkt", för scenariot att HON skulle ha sett på porrfilm och trott att det kunde vara en häftig grej att ha sex med en flaska, är bara allt för otänkbart....!! Hon är ju tjej...!!


Det är däri jag tror problemet ligger. "Det blev en spänd stämning i rummet", har flera av de inblandade sagt. Jag vet själv hur spänt det kan bli när sex går fel, utan att det behöver gå i närheten av så fel som det gjorde här! Sex är känsligt, och dessa barn hade testat och vågat långt utanför det vanliga, och tagit sig vatten över huvudet. Någon borde få skulden för det. Det låg nära till hands att det skulle vara hon...

I hela sin berättelse beskriver hon sin roll som passiv. Allt hon gjorde, gjorde hon på andras initiativ, säger hon. Hon känns heller inte vid att hon skulle ha stimulerats på något sätt. De hade inte vaginalt samlag (som Saman säger), och hon 'vet inte vad Saman gjorde', när Farshat säger att denne stimulerade henne med handen. Enligt de andras berättelser var det hon som tog initiativet, utom när Igor bad henne suga av honom, och fick nobben. Han fick nobben! Även då hon passivt gick med på förslag så gjorde hon alltså ändå ett val! Och man kan inte komma ifrån att en avsugning är en aktiv, sexuell handling.

Hon verkar slitas mellan sin vilja att rentvå sig själv från hor-stämpeln, och sin ovilja att ljuga. Hon förnekar att hon förfört någon, eller att hon samtyckt till att använda flaskan, men samtidigt kan hon inte förmå sig att gå så långt som till att påstå att hon sa nej till att använda flaskan... Hon säger att Farshat tryckte ner henne på sängen, men medger att det var "litegrann, 'som ett tecken, liksom'". Hon går inte så långt som att hävda att han höll fast henne... Troligen har ingen i hennes omgivning visat minsta tecken till att ens överväga möjligheten att hon ville ha sex med flaska. Troligen har de alla gjort stora ögon och sagt "Va hemskt! Alltså, jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha varit för dig!" tills hon trodde på det själv. Troligen var det lättare för henne att falla för grupptrycket och gå med på att hon blivit våldtagen, än att stå emot, och hävda att hon faktiskt ville.


Domstolen binder sedan ris åt egen rygg då de hävdar att hennes version är mera trovärdig än killarnas, och att det är möjligt att hon visserligen var emot flaskan, men att de inte förstod detta. För en tid sedan läste jag domen mot Anders Behring Breivik. Ett sant mästerverk! I den börjar rätten med att konstatera att det inte behöver vara ställt bortom rimligt tvivel att en person är tillräknelig för att dömas till fängelse, om det är ställt bortom rimligt tvivel att handlingen faktiskt begåtts av personen, eftersom även utsagan 'otillräknelig' i så fall innebär ett frihetsberövande i form av tvångsvård. Sen går de vidare till att bevisa att det faktiskt i det här fallet ändå ÄR ställt bortom rimligt tvivel att Breivik var tillräknelig. Så underbart! Lämnar inget utrymme för muttranden om rättssäkerhet och brist på bevis! Om bara den här rätten hade gjort motsvarande...

I det här våldtäktsfallet fastslår rätten att det måste vara ställt bortom rimligt tvivel att de tilltalade är skyldiga till våldtäkt för att kunna dömas. Sedan säger de att de anser det rimligt att hon inte ville ha sex med flaskan, och att pojkarna förstått det. (Våldtäkt!) Sen att det ändå är möjligt att pojkarna inte förstått att hon inte ville ha sex med flaskan (våldtäkt?), men att denna bedömning är "måhända mindre rimlig". Slutligen att det inte "kan anses uteslutet" att pojkarna talar sanning när de säger att hon uttryckligen samtyckt (inte våldtäkt!), och alltså finns det rimligt tvivel. Men de passar på att upprepa att pojkarnas berättelser är "mindre rimliga och sannolika än [hennes]". Därmed har de friat och fällt på samma gång...

Det återstår för rätten, tycker jag, att förklara VARFÖR pojkarnas berättelser är mindre rimliga och "sannolika" än hennes! När jag själv läser underlaget får jag nämligen, som sagt, intrycket av en mycket aktiv och initiativrik tjej, som tycker om sex men som har vett att sätta gränser. Att hon skulle ha låtit bli att säga nej trots att hon menade nej framstår för mig som totalt orimligt!

Min gissning är att rätten är mesproppar, som skrivit in sina (överflödiga) rimlighetsbedömningar i ett misslyckat försök att gå opinionen till mötes. De KAN ju inte döma pojkarna skyldiga, det medger helt enkelt inte underlaget och rättsläget, men för att slippa allt för mycket stryk så skriver de ändå in att de tror att de är det! Och så slipper de ta ifrån hela kvinnligheten deras oskuld och asexualitet, genom att hävda att hon verkar ha velat ha sex med flaskan. En tjej KAN inte vilja ha sex med flaska!! Pojkarnas berättelser är osannolika, helt enkelt för att de påstår något som alla VET inte kan vara sant!!...




Det sägs att det är förfärligt för våldtäktsoffer att få höra att de nog ville bli utsatta för det de utsattes för. Men att få höra att man inte vill, kan vara förfärligt det med. Om det inte är sant. Det tvingar fram en offerroll där ingen sådan fanns, och en smärtsam våldtäktsrättegång där allt som borde ha behövts var lite prata-ut-samtal, och en överenskommelse att vara försiktigare nästa gång.

Befria kvinnorna från den oskuldsfulla offerrollen! Låt oss ha sex med flaskor om vi vill!

-----------------
Obs! Jag gör inga anspråk på att veta; det är möjligt att en våldtäkt faktiskt begåtts i detta fall. Jag bara presenterar en alternativ tes, som jag anser behövs i debatten. Jag är också helt för en samtyckeslagstiftning, men anser inte att det skulle ha gjort någon skillnad i just detta fall.

Se min uppföljare: Samtyckeslag! Därför att:, 2013-12-10

Drivande ångest

"Vet inte om jag till fullo delar uppfattningen att samhället är den verklige boven. Visst, samhället bär sin del av ansvaret, men det räcker inte, var och en har ett ansvar för sina handlingar, i alla fall om gärningsmannen kan beräknas vara tillräknelig."

Så var det en som kommenterade mitt inlägg "Eftertanke om Breiviks fängelsedom". Jag hajade liksom till lite grann. Det var så märkligt att se hur min världsbild tydligen förändrats igen, utan att jag märkte det!... Jag pratade mycket om 'det egna ansvaret' förr. Och nu är det som om detta begrepp nästan helt har lämnat min tankevärld. I takt med allt jag fått lära mig om mönster...

Alltså, nästan allt kan förklaras med 'risk- och skyddsfaktorer' i barndomen. Riskfaktorer  ökar, med matematisk exakthet, personens risk för:

-missbruk
-kriminalitet
-våldsbeteende
-självskadebeteende
-ätstörningar
-panikångest
-självmord

ja allt som är dåligt! Låg utbildning och dålig ekonomi får de också.

Exempel på riskfaktorer är:

-missbruk i hemmet
-våld i hemmet
-bristande föräldrakontakt/vuxenkontakt
-dåligt sällskap
-dålig på fredlig konfliktlösning
-eget missbruk
-isolering/utanförskap
-dåliga förväntningar från sig själv och andra

En enskild riskfaktor har oftast ingen effekt, men ju fler man har, desto större risk. Och givetvis leder en riskfaktor ofta till en annan.



De måste ha blivit glada när de petat in alla siffrorna i datorn och den spottade fram den här bilden... Så sällsynt symmetrisk!
Från: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/utbildningar/Documents/risk%20och%20skydd%20st%C3%B6dmaj11b.pdf

Nu till skyddsfaktorerna då. Exempel:

-Närande relationer
-God förmåga att kommunicera
-Social kompetens
-Bra på fredlig konfliktlösning
-Ett brinnande intresse som man får förvalta
-Att ha åtminstone EN vuxen som ser en och bryr sig om en, som man kan gå till
-En 'trygg hamn' (t ex skolan, för många barn som har problem hemma)

Att föräldrarna och andra vuxna visar tydliga, goda normer och förväntningar på barnen är också en bra skyddsfaktor, men bara under förutsättning att barnen upplever umgänget med normsättaren som positivt.


Börjar ni se mönstret?... Börjar ni se hur de flesta av oss aldrig haft några riskfaktorer i våra liv, men varit överösta av skyddsfaktorer? Jag var oerhört skyddad som barn och ungdom! Vad vet vi, som alltid varit skyddade, aldrig upplevt några skadliga händelser, om hur det är att vara kriminell? Knarkare? Våldsverkare? Ingenting. Vi vet inte ett dugg.

För att kunna förstå alla de där problemen (kriminalitet, missbruk, ätstörningar,...) måste man förstå ångest. Alla de där sakerna jag förut så kliniskt kallade "riskfaktorer" skapar i själva verket ångest i det lilla barnet. Ångesten kan hanteras om man har tillgång till "skyddsfaktorer", en trygg hamn, goda vänners lag att slappna av i. Men lyckas man inte hantera ångesten blir den kvar i en, även som ungdom och vuxen.

Vad gör den som har en ångest, ständigt lurande i sig? Kan en sådan person fokusera på sina studier, eller på att skaffa sig ett bra jobb, ett bra liv? Kan en sådan person ens uppskatta ett "bra liv"? Nej. Om du inte kan hantera din ångest är inte jobb, inkomst, en fin partner och en trevlig hobby, dig till någon glädje. Kan du inte hantera din ångest har du ingenstans att vila. Du är ständigt på flykt.

En del hittar flykten i alkoholen eller andra droger, andra hittar den i kriminalitetens farliga spänning. Några finner lättnad i att skära sig själva eller att inte tillåta sig att äta. Utvägarna är många, men fienden densamma. Ångesten.

"–Ja, det har jag gjort [skolkat]. Det var inte speciellt mycket, men det var naturligtvis fel även då. Det berodde på lättja. Hade vuxenvärlden varit tydlig med upptäckt, registrering och sanktioner hade jag förmodligen inte skolkat", sa skolminister Jan Björklund. Och det är säkert sant! Men irrelevant! För det är inte Jan Björklunds lilla skolk, drivet av lättja, som är problemet. Det är storskolket som är problemet, och detta drivs av ångest.

På samma sätt förhindrar övervakning och straff förmodligen många småtrick, men inte den stora brottsligheten. (Det finns mycket statistik som bekräftar detta.) Storbrottslingen, livsstilsbrottslingen, skiter nämligen i hur det går för henom! Hen har ju ändå ingenstans att ta vägen!...

Och därför måste alla åtgärder, som vill ha en chans att lyckas, kunna bota ångesten. Först då slutar knarkaren knarka, gangstern att slåss, den unga tjejen att svälta sig och våldtäktsmannen att våldta!


Dessutom finns det grader av ångest. Och jag tror att de lägre graderna leder till det hårdnande samhälle vi ser idag. Den utbredda främlingsfientligheten. Lyckas man inte besegra fienden inom sig, som hindrar en från ett lyckligt liv, då kan man alltid vända sin frustration mot en yttre fiende. Och därför är det alltså samma lösning som gäller där: Närande relationer, fredlig konfliktlösning, se dem, förstå dem... Solidaritet.

Gång på gång, samma svar: Solidaritet.

---------------------------
Källor bl a:

Konferensen "Strategier för att motverka drogmissbruk och antisocialt beteende hos unga", Solna 2011

Risk- och skyddsfaktorer hos barn - Nordens Välfärdscenter, https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/12577/Presentationer/HenrikAndershed.pdf&ved=0ahUKEwjy2K3r5J3VAhXDA5oKHWm8CoQQFggqMAI&usg=AFQjCNGkjY8JQNH5r1SvdZPPzfm5eIjpzg
Risk- och skyddsfaktorer, Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/forebyggande-arbete/risk-och-skyddsfaktorer/

En liten bubbla av frid och harmoni

En kille i Kenya sa en gång till mig: "Där i Sverige, där måste alla vara lyckliga jämnt", och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta... Vad förvånad han blev, när jag berättade om hur många självmord vi hade, och om hur många som var stressade, eller mer eller mindre deprimerade! "Varför?!", frågade han. Inte visste jag varför. Jag hade aldrig sett så lyckliga och fridfulla människor innan jag kom till detta fattiga folk, så jag trodde väl att olycka var normalt...!

Men varför? Varför är vi inte lyckliga jämnt? Jag vet inte. Men jag ska nu presentera en tes för er: Jag tror det kan ha att göra med att vi lever i en liten bubbla av frid och harmoni, och utanför den bubblan rasar ett stormande hav, där människor förgås av kval, och vi vet om det. Och ingen vettig människa kan leva med den vetskapen, utan att det stör ens sinnesfrid!

Dessutom har ondskan utanför, tentakler in i bubblan, så man kan aldrig riktigt glömma! Rätt som det är får vi veta att de kläder vi har på oss syddes av barn som led i helvetiska förhållanden. Att bomullen besprutats med gift, som hade ihjäl några i Indien. Bananerna skördade liv i Nicaragua. På TV går reklam med leende bruna barn som räddats av de rikas gåvor. Räddats från död och fruktansvärt lidande, får man anta. Och så kommer det flyktingar. Fler och fler flyktingar kommer från Landet Utanför och vill in, in i vår bubbla, bort från kvalen. Men vi skickar tillbaks dem. Då tar de livet av sig, de svimmar, de bryter ihop, barnen faller i koma. Men vi måste, för vi skulle aldrig klara att ta in alla som vill! Havet av kval är så väldigt stort, och vår bubbla är så liten. Den skulle spricka. Och vi skulle alla rasa ner i havet.

Jag tror att mycket i vårt samhälle kan härledas till denna världsbild, och till skräcken som föds ur den. Skräcken att ens bubbla ska spricka. Varför köper vi inte mer fairtrade-märkt t ex? Vi är ju världens rikaste befolkning, vår konsumtion ökar för varje år, det är inte som att vi inte har råd! Men fairtrade-märkt garanterar att arbetarna har fått schyst betalt, vilket bygger på antagandet att de INTE fått det, för alla andra produkter vi köper. Att handla fairtrade-märkt innebär därför ett erkännande av Landet Utanför, Havet av kval, och vår sinnesfrid är beroende av att vi aldrig tänker på detta.

Sverigedemokraterna. "Vi måste ta hand om våra egna problem först! Det är inte rätt mot de människor som kommer hit att släppa in dem, när vi inte kan erbjuda dem den service de förtjänar, eftersom vi har så svåra ekonomiska problem själva!". Visst. Stackars oss. Stackars världens rikaste befolkning, som är så fattig! Men de törs inte se det så, törs inte se hur mycket, mycket bättre än flyktingarna vi har det, för de är livrädda att bubblan ska spricka! Och att vi ska få det som de!

Välgörenhetsgalor. Avlatshandel. Köpet av lite rent samvete för någon procent av sin inkomst, men som jag skrev i Varje sedel är en valsedel, så upprätthåller vi lidandet med de andra 99 procenten.


Det värsta är att vi har fel. Världsbilden stämmer inte. Det ÄR oss det är synd om, vi som är stressade, olyckliga och rädda. De lyckliga människorna finns i Landet Utanför, bland de fattiga. De lider de också, visst gör de det, men de är inte lika olyckliga som vi. Så det är tråkigt att vi ska upprätthålla denna orättvisa världsordning genom vår konsumtion och vår politik, när vi faktiskt kunde lösa alltihop, deras problem och våra, genom att bara handla fairtrade-märkt! Och under tiden... Under tiden borde vi öppna våra gränser. Med detta menar jag: Fri invandring. Och ingenting mindre.
-------------

Vidare läsning: 
Unga mår sämre än sina föräldrar, SvD 2007-04-29
Många unga mår allt sämre, BUP Västra Götalandsregionen, 2011-09-21 (Bl a om att ett intyg till föräldern om "Vård av barn" kan göra underverk för ett olyckligt barn på bara några veckor!...)
Varför mår svenska unga, som har det så bra, allt sämre psykiskt?, forskning.se, även länkad i texten ovan.

(Alla dessa presenterar även en tes om varför vi mår så dåligt. Så... har de rätt, eller har jag?)

Hjärntvätt! Ex: "Laxfiske i Jemen"

På Rocknebys lilla butik kan man hyra filmer för 5 kr/dygn, sista timmen innan de stänger. Det är väl inget fantastiskt inspirerande utbud de har, men 5 kr är bara 5 kr! Praktiskt taget gratis!

Länge hade jag tittat på den där filmen, tyckt att dess titel lät intressant, frågeväckande, lite lockande, men inte vågat välja den, ifall den skulle vara en "sån där"... Men många av de filmer jag till slut hyrt i den lilla butiken har visat sig vara bättre än vad man skulle kunna tro, och inte alls så särskilt dumma faktiskt, så idag valde jag den. "Laxfiske i Jemen". Och den VAR... precis sån där.

Bild från: http://colincarman.com/2012/04/26/review-salmon-fishing-in-the-yemen-and-jiro-dreams-of-sushi/
Inte kan de bli sura för att jag sprider reklam om dem på detta sätt? *host, harkel*

Jag trodde den skulle vara amerikansk. Den visade sig vara brittisk, men endera har de kopierat det amerikanska konceptet för denna film, eller också är det precis samma sak:

Galen, superrik sheik vill inplantera lax i Jemen för att fiska den med fluga. Han är "a great admirer of the Brittish, for many reasons", visserligen kritisk på vissa områden, men kärleksfullt så. En skottsk fiskeexpert tvingas mot sin vilja jobba med projektet, och tjusas snart av den vackre, filosofiske sheiken och dennes tal om "faith" och om ett storslaget projekt som skulle hylla Gud. (Till sheikens försvar ska sägas att han vid ett tillfälle frågade sig om de inte lyckats genomföra ett projekt att hylla mänsklig hybris i stället.)

Så åker vi alltså till Jemen, men allt vi får se av jemeniterna är att de ber och att de skäller ut sheiken för att ha förolämpat Gud genom att föra in "västerländska sätt" och ta vatten till öknen i torrtiden mha en damm, vilket förstås bara låter som vidskeplig inskränkthet när det sägs sådär. Annars kan man tänka sig en mängd vettiga invändningar mot att skapa en flod för laxar att vandra i, i ett område där vattenresurser är så oerhört dyrbara, och inplantera en främmande art utan miljökonsekvensanalys, men nej då! Gud är det enda skäl de dumma araberna framför! Och en irrationell motvilja mot västerländska sätt.

Sen försöker en dum arab mörda den visionäre sheiken, och skotten räddar hans liv. Vi får aldrig höra arabens motiv men det är väl antagligen nåt om Gud. Han skriker ju något innan han ska till och skjuta, antagligen om Gud fast det förstås aldrig översätts, vilket ger skotten tid att rädda sheiken. Den snälle, brittälskande sheiken säger djupt allvarligt till skotten: "Jag är skyldig dig mitt liv. Jag ska betala tillbaka min skuld", och det är hemskt fint alltsammans!

Sen verkar det som om projektet ska lyckas! Den odlade laxen vandrar faktiskt uppför den konstbevattnade floden, brittiska UD får sina bilder på fiskelyckan och alla är glada! Vad gör de dumma araberna då??! De FÖRSTÖR alltihop!!!! Kan ni tänka!!!? De firar ner sig med rep och dödar nån vakt, och sedan öppnar de dammluckorna för fullt så alla terasserna i floden krossas och några drunknar, och sheiken förstås får chansen att betala tillbaka sin skuld för annars vore det ju en himla dålig film. Och vi får aldrig veta varför araberna gör så där, men det är väl bara sådana de är! Ska bara förstöra allt hela tiden!

Och sen sitter de våra runt elden, och någon av britterna säger:
"Hur kan man bara göra såhär! Varför?!"
Då säger sheiken att han vet vilka som gjorde det och varför. Så någon av britterna säger att de måste åtalas, rättvisa måste skipas! (De frågar inte vem och varför.) Men då säger sheiken, hör och häpna!, att även om de som gjorde detta visserligen absolut gjorde fel och var dåliga människor, så hade de nog en poäng! Alla håller andan, och jag med. Jag tänker att kanske, kanske ändå att det kommer nu, efter att jag redan suttit och grälat högt med TV:n en bra stund om deras ofattbara respektlöshet, kanske att vi får ta del av den vettiga kritiken och filmen får bidra med lite upplysning, lite av det verkliga Jemen. Och sheiken säger:
"Jag hade hoppats att människorna här skulle förstå vad det här projektet verkligen handlade om! Att det inte alls handlade om fiske, egentligen! Men jag väntade mig för mycket av dem."

Japp! Så är det försås! Du väntade dig för mycket av dem! INTE för lite! De var helt enkelt inte mogna och storsinta nog (som du) för att ta till sig det bra och underbara i ditt hybrisprojekt! Och ingen skugga på dig för att du inte frågade dem innan du plöjde fram med dina miljoner eller så, nej nej, du tycker ju om britter och flugfiske och är en mycket bra och fin och orientalisk och filosofisk och mystisk och vacker och vis och och och... en alldeles perfekt arab! Tänk om alla araber vore som du, i stället för sådär som alla de andra, som bara håller på och förstör?...

Och det enda som väl skiljer denna film från om det hade varit en amerikansk dito, är att i så fall skulle undantagslöst någon av hjältarna ha behövt ta till våld mot slutet, för att godheten äntligen skulle få regera. Ostört till tidens slut!


Ännu ett stycke hjärntvätt serverad, var så god och svälj.

Grannen slog ihjäl en duvhök

En granne tilltalade mig en dag, där jag satt ute i solen. En rejäl gammal norrlänning med långt, vitt hår i hästsvans, och en lätt touch av Clint Eastwood. Han undrade om jag möjligen sett några dvärghöns som var ute och sprätte. Han berättade, tydligt skärrat, att en duvhök hade tagit sig in i hans hönshus och dödat två hönor och två andra var försvunna. Två var kvar tror jag. Jo, för han hade lagat taket dagen innan, men inte hunnit färdigt, så under natten hade det på ett ställe bara varit en frigolitskiva mellan ute och inne. "Så han har ju hört tjejerna där inne vet du, och så brutit sig igenom frigolitskivan!", sa han. "Men det var det sista han gjorde i alla fall! Jag tog hammarn och ett slag bara så var han väck. Men det har du inte hört mig säga, för det är ju förbjudet egentligen. Man får inte döda rovdjur vet du, men jag kunde inte låta bli! Ge sig på mina goa tjejer!!... Han tog Svarta Sara vet du, hon var ju den goaste av dem alla när hon kom emot en där när man kom...". (Visste han att det var en handuvhök? Eller tänkte han bara att denna onda attack mot hans goa tjejer måste vara av manlig art?...:)

Som gammal vegan och djur- och naturvän gjorde det här mig inte alls så upprörd som man kanske skulle kunna tro. Visst, jag tycker att det är synd att han slog ihjäl duvhöken. I den bästa av världar önskar jag att han accepterade att felet faktiskt var hans, eftersom han inte hållit hönshuset säkert åt sina goa tjejer, och inte lät någon annan betala för det. Kanske rentav att han var storsint nog att bjussa naturen på lite av det vi människor i överflöd odlat fram åt oss själva, ofta på dess bekostnad, när nu naturen varit förslagen nog att komma åt en bit. Att se att styrkeförhållandena ändrats: Det är inte längre rovdjuren som är starka och farliga medan människan är liten och försvarslös, det är tvärt om! Vi håller på att utrota dem! Och största hotet mot oss själva är... också vi.

Men ändå! Även om jag önskar det så får man se det i perspektiv. Det ÄR olagligt att slå ihjäl rovdjur, men det är konstigt nog inte olagligt att köpa ägg och kycklingkött från en fullkomligt djur- och miljövidrig hönsindustri! (Klicka t ex här för en lustig liten film om nykläckta kycklingar...)

Industrihönsen har avlats så att de lägger många fler och mycket större ägg nu än för knappt 100 år sedan. Man manipulerar belysningen för hönorna så att de ständigt lägger ägg, i stället för det naturliga, att de värper lite på våren och sommaren och sedan ruvar och föder upp ungarna. Detta, i kombination med att de växer upp utan föräldranärvaro, leder till svår stress och ökad aggressivitet för hönorna. Det intensiva äggläggandet leder till äggledarsjukdomar, kalkbrist och benskörhet, så att hönorna bryter ben och vingar, särskilt i samband med hårdhänta förflyttningar. I frigående hönsstallar finns tusentals djur tillsammans, mot det naturliga 20-30. Gödsel och urin gör luften så frätande att människor använder andningsskydd. Hönorna däremot får problem med luftvägar och ögon. Ca 10 % av alla hönor som kläcks självdör i hanteringen. Men eftersom de resterande 90 %-en lägger så väldigt många fler ägg per investerad krona på det här sättet blir det förstås ändå lönsamt att fortsätta...

(Huvudkälla: Hönan eller ägget - En genomlysning av hönsindustrin, rapport av Djurens Rätt)

För hönornas del verkar det alltså vara ett mycket bättre öde att få leva i en grupp på 6st, och skötas av en norrlänning i hästsvans som kallar en sina goa tjejer, även om man plötsligt slutar sina dagar i klorna på en duvhök, precis som så många av ens fria förföräldrar! Särskilt som man då hela sitt liv varit en djärghöna, som är en sund, mer ursprunglig art, och inte en modern, framavlad äggmaskinshöna.

Men kanske, förstår ni, är det också bättre för duvhöken att då och då stupa för en hammare, på rövarstråt i ett litet privat dvärghönshus, än att leva i ett land där alla sådana ersatts med stordriftshönsfabriker! Stordriften medför ju nämligen en mängd miljöproblem; antibiotika, energi (221 GWh/år) osv. Studier visar att den största miljöpåverkan från äggindustrin kommer från foderproduktion och gödselhantering, vilka förmodligen snarast är miljövinster hos grannen, där hönsen antagligen äter mycket köksavfall och gödslet ger näring åt nya grödor i hans trädgårdsland. Och ja, 46% av Sveriges rödlistade arter är knutna till det försvinnande småjordbrukslandskapet.

Så jag tycker att min granne är föredömlig! Vi borde alla framställa vår egen mat, både växter och animalier om vi nu äter sådana. Nyss lånade jag det enormt inspirerande lilla häftet Permakultur i ett nötskal på biblioteket. Där kan man läsa om hur man kan producera massor av mat i balkonglådor och längs husväggar, samt hur en småbondgård kan bli nettoproducent av energi. Höns hålls med fördel i ett kombinerat höns- och växthus, och är till massor av nytta på gården, med minimal skötsel. Man behöver absolut inte slakta dem, de är nyttiga ändå. Och massor av andra underbara tips, för både stad och landsbygd! Läs den och njut!

Dvärghönorna kom förresten tillbaka till min granne. De stod där utanför hönshuset och väntade nästa morgon när han kom dit, berättade han, och hans upprördhet hade helt gått över. Han var sitt vanliga soliga jag. :)

Eftertanke om Breiviks fängelsedom

Hoppsan! Det blev som jag hoppades! Det är inte ofta det händer mig...

Anders Behring Breivik fick alltså fängelse och inte vård, och anses därmed ha varit "tillräknelig" vid tillfället för dådet. Jag var glad när jag på radion fick höra att rätten tillbakavisade den första utredningen, som sa att Breivik inte varit tillräknelig, bl a med orden att man måste skilja på en politisk vision och en vanföreställning! (Underförstått: 'Även om man tycker att den politiska visionen i fråga är vansinnig...!')

Men den positiva överraskningen fick snabbt en besk eftersmak när jag insåg att jag, förstås!, hamnat i klump med "hårdare-tag"-ivrarna, och sådana som gläds åt att "han aldrig kommer ut igen". Sån är inte jag.

Solbad på Bastøy fängelse i Norge

Jag är en sån som gillar Bastøy fängelse i Norge. Ett "human-ekologiskt" fängelse, där de intagna har tillgång till bastu, hästridning, tennisbana, skog, badstränder och solstolar, och där de förstås har ett jobb att gå till mån - fre. Jag hittade en brittisk artikel om fängelset här:

Norway’s controversial experiment – healing prisoners instead of punishing
(Edit: The article has since been taken away. You can find a somewhat similar one here)

I den står bl a att emedan fängelser i hela Europa har en återfallsfrekvens på 70-75% (dvs så många av de intagna begår nya brott efter avtjänat straff(!)), så har Sverige, Danmark och Finnland en återfallsfrekvens på 30% och Norge på 20%. Bastøy har en återfallsfrekvens på bara 16%. Är det inte så det ska vara? Är det inte det som är hela poängen med rättssystemet? Att folk faktiskt ska sluta begå brott?

Nej, kanske inte... Jag slås av hur defensiv den brittiska artikeln är. Den har fraser som: "whatever is happening here may be condemned, but cannot be ignored". Va? 'Condemned', är inte det ett starkt ord? Varför fördöma det som är bra och trevligt? Man kan kanske fnysa åt det, eller skratta, eller skaka på huvudet och tro att det aldrig kommer att funka, men 'fördöma', kom igen! Det är sånt man gör åt människorättsbrott! Det kunde kanske vara förståeligt om det vore dyrt, men det är det inte - tvärt om! Bastøy är Norges billigaste fängelse per intagen, dels för att fångarna jobbar och producerar så mycket av sin egen mat, men också för att man återvinner, tar hand om sina egna sopor, använder hästar i stället för bilar, och använder lokal energi som sol- och vindkraft. Det går i linje med filosofin: Vi är en del av vår omvärld. Om vi gör naturen eller människor omkring oss illa så kommer det så småningom tillbaka mot oss själva. Därför ska vi vara en positiv del av vår omvärld.

Om kostnaden säger artikeln defensivt: "The cost will be of some consolation to those who think the prisoners are having it too easy". 'Some consolation', huh? Behöver vi tröstas?

Ja bara titeln: "Norway's controversial experiment – healing prisoners instead of punishing", vad är så kontroversiellt med det? Vad är kontroversiellt med att läka? När jag först såg titeln tänkte jag mig faktiskt att den var ironiskt menad, men efter att ha läst hela artikeln ändrade jag mig. Ja, det står ju förresten rakt ut: En färsk opinionsundersökning visar att britterna är emot de nya reformerna, att minska överbeläggningen på fängelserna och återfallen till brott, genom kortare straff och att låta fångarna få riktiga jobb. Britterna vill i stället se längre och hårdare straff. Det gäller att veta vilken publik man skriver för...

Sannerligen håller vi på att förlora. De grymma och okunniga håller på att ta över. De som struntar i den faktiska återfallsfrekvensen och ropar på hårdare tag, håller på att ta över. Breivik håller på att ta över.

För det är ju just detta som Anders Behring Breivik är: Grym och okunnig, ropande på hårdare tag. Så jag skulle önska att Breivik hamnar på Bastøy, och att hen där får lära sig det där med att hen är en del av naturen, och att om man gör den illa kommer det tillbaka till en själv. Och att hur ska man kunna veta att man har rätt om man inte diskuterar med öppet sinne, och lär sig se det från den andra sidan också? Att man måste leva och låta leva, inte korrigera andra med våld för att det kan hända att man har fel. Att det enda man kan göra är att diskutera och hoppas att de andra lyssnar, och att annars ge sig, trots att man tror att man har rätt. För att det fortfarande kan hända att man har fel. Att hen ska inse att hen hade fel, och ändra sig... Först då kan jag säga: "Där fick du!"

För Anders tror ju ännu att hen har rätt. Hen hävdade nödvärn i rätten, och tyckte att hen borde bli frikänd, eftersom hen bara hade gjort vad hen ansåg nödvändigt för att skydda nationen. Och att hen inte överklagar fängelsedomen är för att hen inte anser att staten är tillräckligt upplyst för att förstå det hen förstår, och "I en stat som med orätt fängslar någon är den rätta platsen för en rättskaffens person likaledes fängelset" (Henry David Thoreau). En sådan rättskaffens person, en martyr, är hen. Och förstås, ju svårare fängelseförhållandena är desto orättvisare är staten, och desto mer martyr och rättskaffens är Anders!

Det var inte det jag ville. Jag ville bara att Breivik skulle få fängelse isf psykvård, så att samhället måste betrakta honom som tillräknelig, så att det inte så lätt skulle kunna avfärda honom som bara en ensam galning, så att det skulle bli tvunget att se sitt eget ansvar, rannsaka sig självt och kanske inse hur felaktig den inslagna, hårda vägen är, så att det kunde byta riktning, mot mer solidaritet, så att vi i förlängningen kunde få humanare, mer konstruktiva och förstås kortare fängelsestraff! ...Men det förstod ni ju säkert!;)

---------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra inlägg som anknyter till detta:
Om Anders Behring Breiviks dom, 2012-08-24
Vi håller på att förlora, 2011-08-24


Fler citat om Bastøy från den brittiska artikeln:

'Bastoy takes the opposite approach to a conventional prison where prisoners are given no responsibility, locked up, fed and treated like animals and eventually end up behaving like animals.


‘Here you are given personal responsibility and a job and asked to deal with all the challenges that entails. It is an arena in which the mind can heal, allowing prisoners to gain self-confidence, establish respect for themselves and in so doing respect for others too.’


According to the governor, the principles upon which Bastoy are based can be traced back to a mixture of theories on psychology, sociology and ecology which emerged from the heady hothouse of early Seventies West Coast American academia. But the origins are even older.


‘I believe the UK is going in the wrong direction – down a completely mad and hopeless path, because you still insist on revenge by putting people into harsh prison conditions which harm them mentally and they leave a worse threat to society than when they entered.


‘This system actually has nothing to do with Norway specifically or this island, so I see absolutely no reason why it can’t be adopted in the UK.’


Bastoy’s results, like the prisoners, the guards and indeed the governor, have an unsettling way of speaking for themselves.

Om Anders Behring Breiviks dom

Om en timme börjar domen mot Anders Behring Breivik läsas upp. Jag vill inte uppmana domstolen att göra det ena eller andra, det där vet de mycket mer om än jag. Jag vill bara att domen, vad den än blir, ska vara riktig. Väl underbyggd, korrekt. Och som en pappa till en överlevare från Utøya sa på radion nyss: "inte färgad av alla de känslor som råder just nu". Hen ville att domen skulle stå sig i 50 år, och det vill jag med.

Men om jag ändå finge önska vad den riktiga och korrekta domen skulle vara... vård eller fängelse... då önskar jag fängelse. Bara för att det skulle göra det svårare för etablissemanget att avfärda Anders som bara en ensam galning. För en ensam galning kommer man ju aldrig att helt kunna skydda sig mot! Då finns det inte så mycket mer att göra, utom att se över sina säkerhetsrutiner.

Det kunde ytterligare försena det nödvändiga uppvaknandet. Att se att det vi håller på med inte går åt rätt håll, och att det finns ett skyhögt pris att betala. Att inse att vi återigen måste sätta till alla klutar för att börja leva i fred med varandra, med allt vad det innebär av tolerans, respekt, kunskap och förståelse. Att vad det än kostar för att göra det, så är priset för att inte göra det så mycket högre.

--------------------------------------
Läs uppföljningen: Eftertanke om Breiviks fängelsedom, 2012-08-30
Se även: Vi håller på att förlora 2011-08-24, med en längre bakgrund till denna text

Edit: Sprang på en läsvärd artikel som problematiserar väldigt fint kring detta: Något saknas i bilden av Anders Behring Breivik, artikel i DN 2012-06-26, av en Jan Kjærstad

11:e september - Ett "inside job"

Kalla mig inte konspirationsteoretiker. Det är jag inte. Men jag har övertygats av argumenten, och de människor världen över som liksom jag idag ifrågasätter USA:s officiella förklaring av attackerna den 11:e september 2001 blir bara fler och fler. Detta är inte förvånande, eftersom bildbevisen finns på internet. Dvs, filmerna som bevisar att både tvillingtornen och byggnaden WTC7 rasade till följd av en kontrollerad sprängning.



WTC7 sprängs

Södra tornet sprängs

Visste ni ens det förresten? Att WTC7, sådär 100 m bort från tvillingtornen, också rasade? Jodå! Efter att ha brunnit i sju timmar föll plötsligt hela byggnaden ihop, och taklinjen gjorde en rörelse som motsvarade fritt fall de första 30 meterna. Vilket betyder att den föll utan motstånd. Vilket betyder att efter sju timmar bestämde sig plötsligt 30 m byggnad för att bara pulveriseras på en gång...

För den som vill se bildbevisen rekommenderar jag främst David Chandlers Youtube-kanal, DavidChandler911.

Hans korta filmsnuttar:

What a Gravity-Driven Demolition Looks Like

WTC7 in freefall: No Longer Controversial
Acceleration + Serendipity

och

Cutter charges in the North Tower of the World Trade Center

torde vara bevis nog. Mycket mer material finns för den som vill bli ännu mera övertygad.

Detta är de fysikaliska, vetenskapliga bevisen. Men för den som känner sig väldigt främmande för fysik och vetenskap finns en hel del annat i den officiella förklaringen som borde väcka misstankar. David Ray Griffin, filosofiprofessor, har t ex skrivit en lång artikel på internet, samt givit ut några böcker (recension), där han bl a pekar ut sådana underligheter som att en mängd mobilsamtal rapporterades från flygplanspassagerarna till anhöriga på marken, trots att sådana inte var möjliga då, eller ens nu. Ännu märkligare är att kommissionen senare också ansett att mobilsamtalen var omöjliga, och då rapporterat att de kommit via flygstolstelefonerna i stället, trots att flera av de anhöriga säger sig ha sett i sina mobil-displayer att samtalet kom från deras anhörigas mobiler.

Han skriver vidare om pass och pannband som hittats i New York och vid planet som krashade i Pennsylvania. Det mest misstänkliga i dessa fynd är kanske ändå inte passet som tagit sig ut oskatt ur ett brinnande inferno, utan att de röda, typiskt muslimska pannbanden används av shia-muslimer. De påstådda kaparna var sunni-muslimer. Att de skulle använda varandras symboler är ungefär lika troligt som att få se en protestant göra korstecknet. Men vet genomsnittsamerikanen det? Att kaparna hade röda pannband vittnades det även om i mobilsamtalen.

En tredje mycket svårförklarlig sak, om nu planen skulle ha blivit kapade, är att piloterna, trots att de sägs ha hörts skrika saker på en radioupptagning medan kaparna tog sig in i cockpit, inte slog in sin lilla ”vi blir kapade”-kod på sina transponders, vilket väl borde vara det första de skulle ha gjort!

Dr Griffin börjar sin artikel med: ”Mycket av USA:s utrikespolitik sen den 11:e september har baserats på antagandet att vi attackerades av muslimer den dagen. Detta antagande användes, mest framträdande, för att rättfärdiga krigen i Afghanistan och Irak”. Så ni ser att det fanns motiv, och att vi ännu lever med eftereffekterna.

Många andra, t ex expolisen Michael C Ruppert, pratar om motiv. Bl a starka ekonomiska motiv: Att undvika en snar ekonomisk kollaps. Själv har jag inte gett mig in i detalj i motiven. Inte heller i frågor om exakt vem som gjorde det, eller hur. I stället ber jag att få återkomma till det jag skrev i början: Bildbevisen finns på internet. Bevis för att byggnaderna sprängdes, och att den officiella förklaringen därmed är lögn. Hela den muslimska flygkapar-terror-attacken var en bluff, och effekterna för allas vår värld har varit, och är ännu, ödesdigra! (Se t ex Amnestys artikel 10 år efter 11:e september.)

Därför vill jag be er alla: Informera er, och hjälp sedan till att informera andra. Låt det bli allmänt känt.

Karolina Hagegård
Civilingenjör
----------------------------

Ovan text är en insändare som publicerades i (landets bästa nyhetskanal?) Fria Tidningen 2012-05-03 med rubriken "Sök efter sanningen själva". Bloggtexten är tänkt att tjäna som en referens som jag själv och andra kan gå tillbaka till, för att snabbt hitta seriösa argument, och länkar till seriösa källor. Genom alla mina tvivel och omsvängningar hit och tid har dessa argument och källor hela tiden stått sig.

Varje sedel är en valsedel

En populär uppfattning nu för tiden tycks vara att eftersom det kostar mer pengar att handla miljö- och rättvisemärkt (numera visst kallat "fairtrade-märkt") så kan man göra mer nytta för världen om man låter bli att handla miljö- och fairtrade-märkt, och i stället lägger pengarna man får över på välgörande ändamål! Låt oss testa den teorin med ett räkneexempel:

Säg att ditt hushåll handlar konsumtionsvaror för 4000 kr/mån, och att inget av det är miljö- eller fairtrade-märkt. Om ni i stället skulle handla allt detta miljö- och fairtrade-märkt, låt oss kalla det att "handla etiskt", så skulle det kosta mer. Hur mycket mer beror lite på vad man handlar, men kanske så mycket som 50% mer om jag tar i, alltså totalt 6000 kr. Genom att inte handla etiskt sparar ni alltså 2000 kr som ni kan lägga på välgörande ändamål.

Oj vad mycket! Det måste ju verkligen vara bra för världen!... kan man tycka. Men å andra sidan, om ni i stället skulle handla etiskt för de där 6000 kronorna, då skulle ju varenda krona av dessa 6000 ha gjort nytta för världen. Det är ju ännu mer.

Dessutom, låt oss inte glömma bort att genom att handla oetiskt, vilket innefattar grönsaker som odlats med gifter och kostgödsel, djur som fötts upp i stressande djurfabriker, kläder som tillverkats av barnarbetare eller av vuxna i usla arbetsförhållanden, utan fackliga rättigheter och knappt nån lön osv, så bidrar ni ju också till att försämra världen. Industrijordbruket och utnyttjandet av fattiga arbetare existerar ju inte för sin egen skull, utan fortgår ju bara så länge det finns kunder kvar som sponsrar verksamheten med sina pengar. Genom att lägga era 6000 kr på etisk konsumtion har ni alltså inte bara lagt 6000 kr på att sponsra nytta för världen, ni har också låtit bli att lägga 4000 kr på att sponsra onytta för världen. Den totala skillnaden för världen blir alltså inte mindre än 10000 kr till det bättre! :D

Så ni ser hur stor skillnad det gör var vi lägger våra röster, dvs våra pengar! Många av er skänker kanske någon hundralapp i månaden till Greenpeace eller Amnesty, och det är förstås bra, men hur stor del är det av er ekonomi? Försvinnande liten!

Så fortsätt att skänka pengar till välgörande ändamål om ni vill, men ta er en rejäl tankeställare på vad ni gör med resten av era pengar också. För varje sedel är en valsedel! Och svenskarna är ett av världens rikaste folk.

När USA krossade min världsbild

Runt den 11 september 2001 hade jag en period av nyhetsstrejk. Jag hade upptäckt att det gjorde mig mindre nedstämd och stressad, och jag fick ofta veta de mer intressanta händelserna ändå, via andra. När jag ringde till min kompis A den här dagen sa hen upprört i telefonen: ”Just ja, du har ju ingen TV! Du måste ta dig till en TV Karolina, det är som värsta sjuka actionfilmen!!... Typ Armageddon!”
När jag så lyckades ta mig till A:s TV minns jag att Malou satt framför en stor TV-bild som visade hur ett flygplan gång på gång flög in i en skyskrapa, samtidigt som hon intervjuade folk med någon väldigt fjärran koppling till USA, och jag tyckte att det var smaklöst. Så jag kände mig tillräckligt informerad och gick därifrån. (Och inte tänkte jag då på hur tornen föll, eller varför ett flygplan överhuvud taget skulle få en byggnad att rasa ihop i en liten prydlig hög av grus...)

Lite senare hörde jag att nu skulle USA starta krig mot Afghanistan. Det kunde inte vara allvar!!!, trodde jag. Varför??? Tydligen för att de trodde att den som utfört 9/11-attacken befann sig där, men vad hade det med saken att göra? Om han hade gömt sig i New York, skulle de ha bombat New York då? Är inte det här en fråga om polisarbete, där oskyldiga lämnas utanför? Vad då krig?!...

Fram till den dagen hade min uppfattning om USA mest baserats på TV-serier som Vänner och Huset fullt. Där var människor snälla och roliga och sa ”I love you daddy!” – ”Aaaaaw!” och så. De hade sina egenheter men i stort sett var de ungefär som vi, rika, utvecklade och därmed fredliga. Omedvetet gick jag och bar på en uppfattning att krig var något som hörde det förflutna till. Det hörde till tiden innan vi blivit såhär civiliserade. Att det fortfarande fanns några krig här och där berodde på att alla ännu inte nått samma grad av civilisation, men allteftersom tiden gick skulle de också göra det, och sedan skulle alla krig upphöra! Alltså slog min hjärna knut på sig själv för att försöka förstå USA:s beteende nu!...

Och det var i samband med det som det äntligen kom till min kännedom att USA aldrig varit fredligt. Att de redan hade bombat 26 länder efter 2:a världskriget. (Antalet länder har inte stigit mellan 2001 och nu, bara antalet bombningar...) Och så förstörde de min fina, linjära historieskrivning som gick från krig till fred. Strax därpå tvingade de igenom att deras soldater skulle få immunitet för krigsbrott i Irak, genom att hota att annars sabotera ett fredsprojekt i Bosnien genom att lägga sitt veto*. Ren kidnappning alltså, för de hade egentligen ingenting emot fredsprojektet i Bosnien!... Osv. Som om de verkligen ville anstränga sig för att min naiva, goda uppfattning om dem aldrig skulle återupprättas. Och det lyckades.

Så var stod jag nu? Det land som hade hyllats som världens största hjältenation betedde sig som en skurkstat! Och fortsatte att hyllas som hjältar!!... Av andra som jag också betraktade som bra länder, civiliserade och fredliga... Min tro på världens inneboende godhet höll på att rämna i sina grundvalar.



Nu, många år senare, har jag kommit till en ny världsanalys. Tydligen räcker det inte att ett land är rikt och utvecklat för att det ska vara gott. Snarare är det nog så att pengar är makt, och att makt alltid korrumperar. Kanske kan man säga att alltid när det finns mycket pengar i något kommer övergrepp att ske, och lidande orsakas. Diamantbrytning, sexhandel, adoption, handel som går mellan fattiga länder och rika,... Och min nya kur mot detta onda är nu i stället: Civilsamhället! En engagerad och informerad allmänhet som lägger sig i allt, och tvingar makthavarna att bete sig humant. Men ännu viktigare: Tar saken i egna händer och skapar god utveckling själva, där så är möjligt. Bevisa att det går genom att vara ett exempel.

Det är varje ny generations ansvar att återerövra folkmakten!
-----------------

*Vidare läsning: Internationella brottmålsdomstolen – en garanti för rättvisa? Bl a om alla de sätt på vilka USA motarbetat internationell rätt. Mycket intressant!

Skattemedel är väl inte vinst heller

Allt detta snack om huruvida man ska få ta ut vinster ur friskolor, och i så fall hur mycket och under vilka omständigheter... Jag tycker det är så konstigt! Det finns ju inte ens några vinster att ta ut! En skola producerar ju inte några ekonomiska värden!

Alltså, låt oss tala klarspråk om det här: Ett företag som producerar och säljer - säg - olivolja gör vinst om inkomsterna är större än utgifterna. Här kan man säga att vinstens storlek är ett mått på hur bra företaget är på att göra sitt jobb. Ju bättre olivolja de gör desto högre pris kan de ta för den. Ju mindre utgifter de har per mängd olivolja, desto effektivare kan man anta att de producerar sin olivolja. Även marknadsföring kan ju sägas vara något som ingår i jobbet, och ju bättre marknadsföring desto mer försäljning. Allt detta ger högre vinst. Allt i sin ordning.

Men en skola! Där funkar det ju helt annorlunda. Ju bättre skolan gör sitt jobb, desto mer kan barnen och ungdomarna när de går ut, och desto bättre rustade är de för livet i samhället. Men får skolföretaget mer inkomster för det? Nej, självklart inte! Skolföretaget får en viss skolpeng för varje barn som går igenom deras system, oavsett hur bra eller dåligt skolan utbildar barnen. Inkomsterna är alltså totalt frikopplade från verksamheten, med ett undantag: Marknadsföringen. Ju bättre skolan marknadsför sig, desto fler barn och desto mer pengar. Det är den enda del av verksamheten där skolföretaget har ett ekonomiskt incitament att göra bra ifrån sig.

Utgifterna däremot är desto lättare för skolföretaget att påverka. Enkelt kan det uttryckas: Ju mindre man gör, desto mindre kostar det, och desto högre vinst. Va bra! Vi har gett våra skolor ekonomiska incitament att göra så lite som möjligt för våra barn!...

I kommunala verksamheter (alltså inte företag) går det ofta helt annorlunda till. Där förhandlar man varje år om att få en viss summa skattepengar till sin verksamhet, och måste argumentera väl för vad de behövs till. Om man vid slutet av verksamhetsåret inte har använt upp alla pengarna går de tillbaka in i budgeten, och i regel får man mindre pengar nästa år. Ja? Man använde dem ju inte, så tydligen behövde man dem inte!...

Så borde det väl vara för friskolor också? De får ju också skattepengar av samhället för att utföra ett visst uppdrag, och om de inte har använt pengarna vid årets slut, då har de väl endera inte utfört uppdraget, eller också behövdes inte så mycket pengar för uppdraget! Pengar kvar i kassan för en verksamhet som inte får några inkomster från det de gör, men däremot utgifter, är ju inte ett tecken på ett väl utfört arbete, tvärt om! Tydligen hade de ju kunnat göra mer, men underlät att göra det!

Så låt bli att prata om "vinster i privata skolföretag", det förvirrar bara debatten. Det ger intrycket av att något som i själva verket är dåligt är något bra. Låt oss i stället kalla det för vad det är: "Kvarblivna, outnyttjade skattemedel".

Vet du vad pengar är?

Vet du egentligen hur pengar blir till? Hur görs pengar?

"De trycks av riksbanken", kanske du säger, och du har rätt till 2%. Ca två procent av alla världens pengar är fysiska pengar som trycks av riksbanker och centralbanker. Resten är elektroniska pengar; virtuella pengar så att säga, cyber-pengar! Vet du hur de blir till då?

Enkelt uttryckt, såhär: Du ansöker om kredit eller ett lån. Banken beviljar det, och skriver helt enkelt in summan på ditt konto, dvs på datorn. Vips, så finns pengarna, och går att handla med!

"Men motsvaras inte summan ändå av papperspengar och mynt i bankens kassavalv?", frågar du. Icke! Dvs, banken har en del av pengarna i fysisk form. Ytterligare en del "har de" i elektronisk form. Men lustigt nog får de, enligt svenska regler, låna ut 9 gånger mer pengar än vad de har!... Och så länge du bara betalar tillbaka pengarna till banken är ju ingen skada skedd...

Detta kallas "fraktionella reserver" ("fractional reserves" på engelska), dvs en fraktion, eller en bråkdel, av summan man lånar ut finns på riktigt.

Men antag att du använder de lånade pengarna till att, säg, köpa en soffa. Soffaffären sätter in pengarna på sin bank. Nu "har" soffaffärens bank de pengar som du lånat av din bank, men som din bank alltså inte egentligen hade mer än 1/9 av, och soffaffärens bank kan nu låna ut hela summan gånger nio! Osv, osv, osv. Och större och större niondelar blir det, och mer och mer pengar, utan att det någonstans efter vägen uppstått några fler tillgångar!...........

Och sålunda kommer det sig att de allra flesta "pengar" faktiskt inte finns på riktigt, utan är en skuld. Det är det som är svaret på denna texts rubrik. Pengar är skuld, och om alla skulder skulle betalas tillbaka skulle det alltså nästan inte finnas några pengar alls kvar i samhället. En annan lustig detalj att tänka på är att skulderna i regel ska betalas tillbaka med ränta. Dvs, du ska ge lite mer pengar tillbaka till banken än de låtsaspengar som de lånade ut till dig. Vart ska de pengarna komma ifrån? Tja, någonstans måste väl någon ta ett lån till, så att det uppstår lite mer pengar som på något vis hamnar i din ägo (kanske jobbar du i en soffaffär och får lön ifrån deras vinst?) och så ger du dem till din bank. Som nu kan låna ut ännu mer pengar, mot ännu mer ränta, så att ännu mer pengar måste uppstå.


Så nu frågar jag dig: Är det konstigt att ekonomier kollapsar? Kan man i evighet fortsätta att betala tillbaka skulder med mer och mer pengar som skapats genom nya skulder?

Se även filmen: Money as debt. Finns på Youtube.

Högre skatt åt folket!

Ekonomiskt välstånd är de pengar man har över, efter att man har betalat sin hyra, mat, räkningar, nödvändiga inköp av kläder, hushållsartiklar och hygienartiklar, och efter att det allmäna har betalat för skolgång, sjukvård och lite annat nödvändigt som vägar och sånt.

För oss.

I Kenya finns inte ens några bra vägar. Men den som har råd med (hyra,) mat, kläder, skola och sjukvård till sig och alla sina barn, anses ändå rik! Oj, den som inte har problem med något av detta är rejält rik!!...

Vi är alla rejält rika. För dem.

Ibland hör jag människor i Sverige som talar om "skattetrycket". Som om det vore en börda, en tyngd som tynger ner oss, och hindrar oss att sträcka ut oss i riktigt vår fulla längd. Så som det säkert var någon gång på 1700-talet. Nu är det snarare så att vår fulla längd inte är nog, utan vi står på en hög stege och vi klättrar högre och högre upp, och DÄR uppe nånstans sitter en skatteribba som säger hit men inte längre...

Dessutom, på 1700-talet gick förmodligen större delen av skattepengarna och -maten direkt till herrarna och damerna för deras nöjen och förstärkta makt, snarare än till någon samhällsservice. Idag finns skattepengarna till för att tjäna det allmäna, och kungafamiljen (sägs det!) drar in ungefär lika mycket i PR till Sverige som de kostat i underhåll. Pengar som gått till skatt är fortfarande våra pengar.


För varje år klättrar vi högre upp på stegen. Varje år slår handeln rekord, utom i globala krisår, men det går snart över. Sen är tillväxten igång igen. Fler och fler prylar, oftare och oftare en ny TV och mobiltelefon. Fler och fler åker på flygsemester varje år. Ack ja, vi blir bara rikare. På vissa sätt.

Men på andra håll knakar det i vår rikedom! För när jag var liten fanns det ett sjukhus i Säffle. Och doktorn kunde komma på hembesök. Skolsyster hade vi på plats varenda dag, och naturligtvis en skolbibliotekarie och en massa kringpersonal som gjorde att lärarna bara behövde tänka på att undervisa, med allt vad det innefattade. Det har vi inte råd med längre. Nu har Säffle en vårdcentral som är öppen mån-fre 8-17, så bli inte sjuk på helgen! Sen jag flyttade till Kristinehamn har även denna stad förlorat sitt sjukhus och sin akutmottagning, skolbibliotekarierna har successivt blivit färre och färre, och skolsyster finns det bara ibland så behöv ingen stelkrampsspruta en tisdag (t.ex)!... Maten till skolor och äldreboenden lagas oftare och oftare någon annanstans, kyls, transporteras och värms upp igen. Varje år får yngre och yngre svenska barn åldersdiabetes, men vem har råd med mat av hög kvalité på skolorna? Vem har råd med personal som lagar maten på plats, eller kravmärkta råvaror? Att köpa in nyskördade, närproducerade grönsaker som måste sköljas rena från jord först ska vi inte ens tala om!... Skolan är redan en av de största utgiftsposterna i kommunen, hur ska det gå ihop?!

Hängde ni med? Vi har alltså råd med fler och fler TV-aparater och mobiltelefoner varje år, men har inte längre råd med sjukvård eller giftfri mat till våra barn...

Och det är nu jag tycker att vi ska gå tillbaka till början, back to basics liksom. Och fråga oss: Vad vill vi egentligen med våra liv? Vad gör oss lyckliga? Vad ger oss livskvalité?

Är det de nya TV-aparaterna? Eller är det litteraturen? Den nya mobiltelefonen, eller mat som luktar och smakar mat? Kanske känslan av att vi förvaltar och bevarar vår planet, istället för känslan av att vi utarmar och förgiftar den.....?

För det är ju så, att varje krona som ges i skattelättnad blir en krona till som läggs på privat konsumtion, och nej det jämnar inte ut sig, och nej det kommer inte igen. För om jag får mer pengar i min plånbok och mitt barn blir av med sin skolbibliotekarie, då går inte jag och anställer en skolbibliotekarie för de pengarna jag fick. Det har jag fortfarande inte råd med. Och TV:n jag får råd med kan inte ersätta den litteraturskatt som barnet riskerar att förlora med skolbibliotekarien, även om den har plasmaskärm!


Och lösningen på detta problem - för ett problem ser jag det verkligen som! - är så enkel. Högre skatt! Högre skatt gör mindre privat konsumtion: Mindre resursutarmning, mindre förgiftning, mindre sopberg av teknikprylar som inte ens är trasiga. Men större gemensam konsumtion: Kultur, skola, sjukvård, våra barns mat. Högre skatt ger högre livskvalité. Så häng på:

Högre skatt åt folket!!

--------------------

Mycket av ovan problem är iofs nedströms från det postindustriella dilemmat, som jag skriver om i texten:

Det postindustriella dilemmat och vi, 2014-08-02
(Det är det jag kallar Baumols dilemma i kommentaren nedan.)