Varje sedel är en valsedel

En populär uppfattning nu för tiden tycks vara att eftersom det kostar mer pengar att handla miljö- och rättvisemärkt (numera visst kallat "fairtrade-märkt") så kan man göra mer nytta för världen om man låter bli att handla miljö- och fairtrade-märkt, och i stället lägger pengarna man får över på välgörande ändamål! Låt oss testa den teorin med ett räkneexempel:

Säg att ditt hushåll handlar konsumtionsvaror för 4000 kr/mån, och att inget av det är miljö- eller fairtrade-märkt. Om ni i stället skulle handla allt detta miljö- och fairtrade-märkt, låt oss kalla det att "handla etiskt", så skulle det kosta mer. Hur mycket mer beror lite på vad man handlar, men kanske så mycket som 50% mer om jag tar i, alltså totalt 6000 kr. Genom att inte handla etiskt sparar ni alltså 2000 kr som ni kan lägga på välgörande ändamål.

Oj vad mycket! Det måste ju verkligen vara bra för världen!... kan man tycka. Men å andra sidan, om ni i stället skulle handla etiskt för de där 6000 kronorna, då skulle ju varenda krona av dessa 6000 ha gjort nytta för världen. Det är ju ännu mer.

Dessutom, låt oss inte glömma bort att genom att handla oetiskt, vilket innefattar grönsaker som odlats med gifter och kostgödsel, djur som fötts upp i stressande djurfabriker, kläder som tillverkats av barnarbetare eller av vuxna i usla arbetsförhållanden, utan fackliga rättigheter och knappt nån lön osv, så bidrar ni ju också till att försämra världen. Industrijordbruket och utnyttjandet av fattiga arbetare existerar ju inte för sin egen skull, utan fortgår ju bara så länge det finns kunder kvar som sponsrar verksamheten med sina pengar. Genom att lägga era 6000 kr på etisk konsumtion har ni alltså inte bara lagt 6000 kr på att sponsra nytta för världen, ni har också låtit bli att lägga 4000 kr på att sponsra onytta för världen. Den totala skillnaden för världen blir alltså inte mindre än 10000 kr till det bättre! :D

Så ni ser hur stor skillnad det gör var vi lägger våra röster, dvs våra pengar! Många av er skänker kanske någon hundralapp i månaden till Greenpeace eller Amnesty, och det är förstås bra, men hur stor del är det av er ekonomi? Försvinnande liten!

Så fortsätt att skänka pengar till välgörande ändamål om ni vill, men ta er en rejäl tankeställare på vad ni gör med resten av era pengar också. För varje sedel är en valsedel! Och svenskarna är ett av världens rikaste folk.

Vet du vad pengar är?

Vet du egentligen hur pengar blir till? Hur görs pengar?

"De trycks av riksbanken", kanske du säger, och du har rätt till 2%. Ca två procent av alla världens pengar är fysiska pengar som trycks av riksbanker och centralbanker. Resten är elektroniska pengar; virtuella pengar så att säga, cyber-pengar! Vet du hur de blir till då?

Enkelt uttryckt, såhär: Du ansöker om kredit eller ett lån. Banken beviljar det, och skriver helt enkelt in summan på ditt konto, dvs på datorn. Vips, så finns pengarna, och går att handla med!

"Men motsvaras inte summan ändå av papperspengar och mynt i bankens kassavalv?", frågar du. Icke! Dvs, banken har en del av pengarna i fysisk form. Ytterligare en del "har de" i elektronisk form. Men lustigt nog får de, enligt svenska regler, låna ut 9 gånger mer pengar än vad de har!... Och så länge du bara betalar tillbaka pengarna till banken är ju ingen skada skedd...

Detta kallas "fraktionella reserver" ("fractional reserves" på engelska), dvs en fraktion, eller en bråkdel, av summan man lånar ut finns på riktigt.

Men antag att du använder de lånade pengarna till att, säg, köpa en soffa. Soffaffären sätter in pengarna på sin bank. Nu "har" soffaffärens bank de pengar som du lånat av din bank, men som din bank alltså inte egentligen hade mer än 1/9 av, och soffaffärens bank kan nu låna ut hela summan gånger nio! Osv, osv, osv. Och större och större niondelar blir det, och mer och mer pengar, utan att det någonstans efter vägen uppstått några fler tillgångar!...........

Och sålunda kommer det sig att de allra flesta "pengar" faktiskt inte finns på riktigt, utan är en skuld. Det är det som är svaret på denna texts rubrik. Pengar är skuld, och om alla skulder skulle betalas tillbaka skulle det alltså nästan inte finnas några pengar alls kvar i samhället. En annan lustig detalj att tänka på är att skulderna i regel ska betalas tillbaka med ränta. Dvs, du ska ge lite mer pengar tillbaka till banken än de låtsaspengar som de lånade ut till dig. Vart ska de pengarna komma ifrån? Tja, någonstans måste väl någon ta ett lån till, så att det uppstår lite mer pengar som på något vis hamnar i din ägo (kanske jobbar du i en soffaffär och får lön ifrån deras vinst?) och så ger du dem till din bank. Som nu kan låna ut ännu mer pengar, mot ännu mer ränta, så att ännu mer pengar måste uppstå.


Så nu frågar jag dig: Är det konstigt att ekonomier kollapsar? Kan man i evighet fortsätta att betala tillbaka skulder med mer och mer pengar som skapats genom nya skulder?

Se även filmen: Money as debt. Finns på Youtube.