Jag gillar ungar vars hjärtan man kan vinna genom att kasta grus på dem!
Liberty som nu är 3 år, och jag var i lekparken. Två barn var där och lekte, och hen ville så smärtsamt gärna vara med, eftersom vi är nyinflyttade och hen inte har några kompisar här än. Men hen vågade inte gå fram till dem, så hen satt hos mig i gräset. Efter ett tag började barnen, som verkade vara syskon, kasta grus på varandra. (Det är nån slags väldigt fint grus; ett mellanting mellan grus och sand kan man väl säga.) De hade väldigt roligt.
Efter ett tag reste sig Liberty upp, kastade en näve grus på ungen som stod inne i "fästningen", och sprang tillbaka till mig. Detta verkade förvirra de lekande barnen något, men snart var kastandet och skrattandet igång igen. Liberty gick upp och upprepade proceduren några gånger till, och snart hördes ett rop i protest från ungen i fästningen. Men sen fattade hen galoppen, och kom ut med en näve grus och ett stort leende.
"Nej, nej, nej, stoooopp!!", skrek Liberty och höll upp stopp-handen som hen lärt sig i förskolan hemma. Detta hade ingen effekt, utan hen fick sig en skur av småsten över sig, och jag med, eftersom jag satt bakom. Liberty brast i högljudd och mycket sårad gråt! Gruskastningsleken tog slut.
Men lite senare när jag och Liberty lekte själva i lekparken kom de två barnen fram till oss och ville veta vad Liberty hette, och berättade vad de hette, och snart lekte de alla tre under spring och skratt.
Barnen var 4 och 5 år gamla, och mycket riktigt syskon. De pratade mycket lite svenska, eftersom de nyss kommit hit från Syrien, och jag tror inte man hade kunnat vinna svenska barns hjärtan genom att kasta grus på dem på detta sätt! För det första hade väl någon förälder avbrutit leken innan den hunnit börja... De här barnen lämnades i fred, att leka som de ville.
Det finns något skönt frihetligt över denna händelse! Jag är övertygad om att det var början på en fin vänskap, både mellan Liberty och syskonen, och mellan mig och deras mamma, som förstås inte heller pratar mycket svenska, men som jag redan haft en mycket mer avspänd samvaro med än de svenska mammor som satt där dagen innan... Svenskar är faktiskt, på många sätt, rätt konstiga!
Sunday, 2 June 2013
Tuesday, 21 May 2013
Låt tjejen ha sex med flaska!
Jag hade förmånen att få läsa domen i det omdebatterade våldtäktsmålet, INNAN jag läst något av debatten runt det! Allt jag visste var att det var omdebatterat, och att vissa tyckte att rätten resonerat helt sjukt. (Domen är rätt kort, läs den själva vetja!)
Om domen är det första man läser så får man verkligen en helt annan uppfattning om händelseförloppet, än om man läser debatten. Den första beskrivning av händelsen jag fick var hennes (målsägandens) version, så som den återges i domen. Jag måste säga, att den förde inte tankarna till våldtäkt.
Sen kom de andras berättelser, och även om berättelserna skiljer sig lite åt, särskilt på punkter som rör skuldfrågorna, så ger de ändå fantastiskt samstämmiga redogörelser! Och några av de saker som hon sa, fick betydligt troligare beskrivningar av dem. T ex lät det väldigt underligt att 'hon och Saman låg bara och kelade utan kläder, men hon var intresserad av att ha sex med honom. Sen kom Farshat in och bad henne suga av honom. Då gjorde hon det, och hon vet inte vad Saman gjorde under tiden'... Ok? Change of plans, lixom!...? Farshats version, att hon sög av Saman när han kom in, och SEN sög av Farshat, medan Saman stimulerade henne med handen, låter mer rimlig i mina öron.
Sen kom det där med flaskan in i bilden. Enligt hennes version 'sa eller tänkte hon inget speciellt', när Saman föreslog att de skulle använda den. Enligt henne "tryckte [Farshat] ned henne på rygg litegrann - 'som ett tecken liksom'". Hon "stängde igen benen, men Saman särade på dem" och flaskan användes. Efter ett tag SA SAMAN att det blödde från hennes underliv(!!). (Enligt hennes utsago.) Hon och Farshat sa då åt Saman att sluta, vilket han också omedelbart gjorde.
Våldtäkt? Eller glada, kåta barn som leker porrfilm? Och har kasst omdöme. Alltså jag fattar inte! Om hon har gett en sådan version till rätten, varför bemödar hon sig ens att gå till dem och be dem döma för våldtäkt? "Vållande till kroppsskada" kunde hon ha försökt med. Enligt en juristvän till mig kunde hon ha fått igenom det.
Men det finns kanske skäl...
Efter att ha smält informationen i några dagar har jag kommit till ståndpunkten att hon förmodligen ville ha sex med flaskan. Pröva att öppna sinnet för möjligheten!... Jag tror det därför att:
1) Hon hade visat sig fullt kapabel att säga nej, och sätta gränser för vad hon ville och inte ville, tidigare under kvällen (när Igor bad att få vara med). Varför skulle hon inte ens försöka göra det nu?
2) Hon hade visat sig initiativrik och aktiv tidigare under kvällen. Varför så passiv nu att hon inte säger vad hon vill?
3) Enligt egen utsago 'sa eller tänkte hon inget speciellt, när Saman föreslog flaskan'. Hon har alltså själv sagt att hon inte ens TÄNKTE att hon inte ville!
4) Det här är lite lösare än 1-3, det medges, men om hon nu var i färd med att suga av de två grabbarna, varför skulle de vilja avbryta det, för att i stället göre henne illa genom att köra upp en flaska i henne? Det känns betydligt mer troligt att flaskan var till för hennes njutning (och deras upphetsning), och att de bara inte fattade att man måste vara j-igt försiktig vid sådana lekar, för det är de aldrig i porrfilmerna! Där är det bara "mer" och "hårdare" som gäller, och om det gör ont så är det bara upphetsande... Men så började hon blöda och sa "sluta", och genast slutade de.
Sen började alla tänka "våldtäkt", för scenariot att HON skulle ha sett på porrfilm och trott att det kunde vara en häftig grej att ha sex med en flaska, är bara allt för otänkbart....!! Hon är ju tjej...!!
Det är däri jag tror problemet ligger. "Det blev en spänd stämning i rummet", har flera av de inblandade sagt. Jag vet själv hur spänt det kan bli när sex går fel, utan att det behöver gå i närheten av så fel som det gjorde här! Sex är känsligt, och dessa barn hade testat och vågat långt utanför det vanliga, och tagit sig vatten över huvudet. Någon borde få skulden för det. Det låg nära till hands att det skulle vara hon...
I hela sin berättelse beskriver hon sin roll som passiv. Allt hon gjorde, gjorde hon på andras initiativ, säger hon. Hon känns heller inte vid att hon skulle ha stimulerats på något sätt. De hade inte vaginalt samlag (som Saman säger), och hon 'vet inte vad Saman gjorde', när Farshat säger att denne stimulerade henne med handen. Enligt de andras berättelser var det hon som tog initiativet, utom när Igor bad henne suga av honom, och fick nobben. Han fick nobben! Även då hon passivt gick med på förslag så gjorde hon alltså ändå ett val! Och man kan inte komma ifrån att en avsugning är en aktiv, sexuell handling.
Hon verkar slitas mellan sin vilja att rentvå sig själv från hor-stämpeln, och sin ovilja att ljuga. Hon förnekar att hon förfört någon, eller att hon samtyckt till att använda flaskan, men samtidigt kan hon inte förmå sig att gå så långt som till att påstå att hon sa nej till att använda flaskan... Hon säger att Farshat tryckte ner henne på sängen, men medger att det var "litegrann, 'som ett tecken, liksom'". Hon går inte så långt som att hävda att han höll fast henne... Troligen har ingen i hennes omgivning visat minsta tecken till att ens överväga möjligheten att hon ville ha sex med flaska. Troligen har de alla gjort stora ögon och sagt "Va hemskt! Alltså, jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha varit för dig!" tills hon trodde på det själv. Troligen var det lättare för henne att falla för grupptrycket och gå med på att hon blivit våldtagen, än att stå emot, och hävda att hon faktiskt ville.
Domstolen binder sedan ris åt egen rygg då de hävdar att hennes version är mera trovärdig än killarnas, och att det är möjligt att hon visserligen var emot flaskan, men att de inte förstod detta. För en tid sedan läste jag domen mot Anders Behring Breivik. Ett sant mästerverk! I den börjar rätten med att konstatera att det inte behöver vara ställt bortom rimligt tvivel att en person är tillräknelig för att dömas till fängelse, om det är ställt bortom rimligt tvivel att handlingen faktiskt begåtts av personen, eftersom även utsagan 'otillräknelig' i så fall innebär ett frihetsberövande i form av tvångsvård. Sen går de vidare till att bevisa att det faktiskt i det här fallet ändå ÄR ställt bortom rimligt tvivel att Breivik var tillräknelig. Så underbart! Lämnar inget utrymme för muttranden om rättssäkerhet och brist på bevis! Om bara den här rätten hade gjort motsvarande...
I det här våldtäktsfallet fastslår rätten att det måste vara ställt bortom rimligt tvivel att de tilltalade är skyldiga till våldtäkt för att kunna dömas. Sedan säger de att de anser det rimligt att hon inte ville ha sex med flaskan, och att pojkarna förstått det. (Våldtäkt!) Sen att det ändå är möjligt att pojkarna inte förstått att hon inte ville ha sex med flaskan (våldtäkt?), men att denna bedömning är "måhända mindre rimlig". Slutligen att det inte "kan anses uteslutet" att pojkarna talar sanning när de säger att hon uttryckligen samtyckt (inte våldtäkt!), och alltså finns det rimligt tvivel. Men de passar på att upprepa att pojkarnas berättelser är "mindre rimliga och sannolika än [hennes]". Därmed har de friat och fällt på samma gång...
Det återstår för rätten, tycker jag, att förklara VARFÖR pojkarnas berättelser är mindre rimliga och "sannolika" än hennes! När jag själv läser underlaget får jag nämligen, som sagt, intrycket av en mycket aktiv och initiativrik tjej, som tycker om sex men som har vett att sätta gränser. Att hon skulle ha låtit bli att säga nej trots att hon menade nej framstår för mig som totalt orimligt!
Min gissning är att rätten är mesproppar, som skrivit in sina (överflödiga) rimlighetsbedömningar i ett misslyckat försök att gå opinionen till mötes. De KAN ju inte döma pojkarna skyldiga, det medger helt enkelt inte underlaget och rättsläget, men för att slippa allt för mycket stryk så skriver de ändå in att de tror att de är det! Och så slipper de ta ifrån hela kvinnligheten deras oskuld och asexualitet, genom att hävda att hon verkar ha velat ha sex med flaskan. En tjej KAN inte vilja ha sex med flaska!! Pojkarnas berättelser är osannolika, helt enkelt för att de påstår något som alla VET inte kan vara sant!!...
Det sägs att det är förfärligt för våldtäktsoffer att få höra att de nog ville bli utsatta för det de utsattes för. Men att få höra att man inte vill, kan vara förfärligt det med. Om det inte är sant. Det tvingar fram en offerroll där ingen sådan fanns, och en smärtsam våldtäktsrättegång där allt som borde ha behövts var lite prata-ut-samtal, och en överenskommelse att vara försiktigare nästa gång.
Befria kvinnorna från den oskuldsfulla offerrollen! Låt oss ha sex med flaskor om vi vill!
-----------------
Obs! Jag gör inga anspråk på att veta; det är möjligt att en våldtäkt faktiskt begåtts i detta fall. Jag bara presenterar en alternativ tes, som jag anser behövs i debatten. Jag är också helt för en samtyckeslagstiftning, men anser inte att det skulle ha gjort någon skillnad i just detta fall.
Se min uppföljare: Samtyckeslag! Därför att:, 2013-12-10
Om domen är det första man läser så får man verkligen en helt annan uppfattning om händelseförloppet, än om man läser debatten. Den första beskrivning av händelsen jag fick var hennes (målsägandens) version, så som den återges i domen. Jag måste säga, att den förde inte tankarna till våldtäkt.
Sen kom de andras berättelser, och även om berättelserna skiljer sig lite åt, särskilt på punkter som rör skuldfrågorna, så ger de ändå fantastiskt samstämmiga redogörelser! Och några av de saker som hon sa, fick betydligt troligare beskrivningar av dem. T ex lät det väldigt underligt att 'hon och Saman låg bara och kelade utan kläder, men hon var intresserad av att ha sex med honom. Sen kom Farshat in och bad henne suga av honom. Då gjorde hon det, och hon vet inte vad Saman gjorde under tiden'... Ok? Change of plans, lixom!...? Farshats version, att hon sög av Saman när han kom in, och SEN sög av Farshat, medan Saman stimulerade henne med handen, låter mer rimlig i mina öron.
Sen kom det där med flaskan in i bilden. Enligt hennes version 'sa eller tänkte hon inget speciellt', när Saman föreslog att de skulle använda den. Enligt henne "tryckte [Farshat] ned henne på rygg litegrann - 'som ett tecken liksom'". Hon "stängde igen benen, men Saman särade på dem" och flaskan användes. Efter ett tag SA SAMAN att det blödde från hennes underliv(!!). (Enligt hennes utsago.) Hon och Farshat sa då åt Saman att sluta, vilket han också omedelbart gjorde.
Våldtäkt? Eller glada, kåta barn som leker porrfilm? Och har kasst omdöme. Alltså jag fattar inte! Om hon har gett en sådan version till rätten, varför bemödar hon sig ens att gå till dem och be dem döma för våldtäkt? "Vållande till kroppsskada" kunde hon ha försökt med. Enligt en juristvän till mig kunde hon ha fått igenom det.
Men det finns kanske skäl...
Efter att ha smält informationen i några dagar har jag kommit till ståndpunkten att hon förmodligen ville ha sex med flaskan. Pröva att öppna sinnet för möjligheten!... Jag tror det därför att:
1) Hon hade visat sig fullt kapabel att säga nej, och sätta gränser för vad hon ville och inte ville, tidigare under kvällen (när Igor bad att få vara med). Varför skulle hon inte ens försöka göra det nu?
2) Hon hade visat sig initiativrik och aktiv tidigare under kvällen. Varför så passiv nu att hon inte säger vad hon vill?
3) Enligt egen utsago 'sa eller tänkte hon inget speciellt, när Saman föreslog flaskan'. Hon har alltså själv sagt att hon inte ens TÄNKTE att hon inte ville!
4) Det här är lite lösare än 1-3, det medges, men om hon nu var i färd med att suga av de två grabbarna, varför skulle de vilja avbryta det, för att i stället göre henne illa genom att köra upp en flaska i henne? Det känns betydligt mer troligt att flaskan var till för hennes njutning (och deras upphetsning), och att de bara inte fattade att man måste vara j-igt försiktig vid sådana lekar, för det är de aldrig i porrfilmerna! Där är det bara "mer" och "hårdare" som gäller, och om det gör ont så är det bara upphetsande... Men så började hon blöda och sa "sluta", och genast slutade de.
Sen började alla tänka "våldtäkt", för scenariot att HON skulle ha sett på porrfilm och trott att det kunde vara en häftig grej att ha sex med en flaska, är bara allt för otänkbart....!! Hon är ju tjej...!!
Det är däri jag tror problemet ligger. "Det blev en spänd stämning i rummet", har flera av de inblandade sagt. Jag vet själv hur spänt det kan bli när sex går fel, utan att det behöver gå i närheten av så fel som det gjorde här! Sex är känsligt, och dessa barn hade testat och vågat långt utanför det vanliga, och tagit sig vatten över huvudet. Någon borde få skulden för det. Det låg nära till hands att det skulle vara hon...
I hela sin berättelse beskriver hon sin roll som passiv. Allt hon gjorde, gjorde hon på andras initiativ, säger hon. Hon känns heller inte vid att hon skulle ha stimulerats på något sätt. De hade inte vaginalt samlag (som Saman säger), och hon 'vet inte vad Saman gjorde', när Farshat säger att denne stimulerade henne med handen. Enligt de andras berättelser var det hon som tog initiativet, utom när Igor bad henne suga av honom, och fick nobben. Han fick nobben! Även då hon passivt gick med på förslag så gjorde hon alltså ändå ett val! Och man kan inte komma ifrån att en avsugning är en aktiv, sexuell handling.
Hon verkar slitas mellan sin vilja att rentvå sig själv från hor-stämpeln, och sin ovilja att ljuga. Hon förnekar att hon förfört någon, eller att hon samtyckt till att använda flaskan, men samtidigt kan hon inte förmå sig att gå så långt som till att påstå att hon sa nej till att använda flaskan... Hon säger att Farshat tryckte ner henne på sängen, men medger att det var "litegrann, 'som ett tecken, liksom'". Hon går inte så långt som att hävda att han höll fast henne... Troligen har ingen i hennes omgivning visat minsta tecken till att ens överväga möjligheten att hon ville ha sex med flaska. Troligen har de alla gjort stora ögon och sagt "Va hemskt! Alltså, jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha varit för dig!" tills hon trodde på det själv. Troligen var det lättare för henne att falla för grupptrycket och gå med på att hon blivit våldtagen, än att stå emot, och hävda att hon faktiskt ville.
Domstolen binder sedan ris åt egen rygg då de hävdar att hennes version är mera trovärdig än killarnas, och att det är möjligt att hon visserligen var emot flaskan, men att de inte förstod detta. För en tid sedan läste jag domen mot Anders Behring Breivik. Ett sant mästerverk! I den börjar rätten med att konstatera att det inte behöver vara ställt bortom rimligt tvivel att en person är tillräknelig för att dömas till fängelse, om det är ställt bortom rimligt tvivel att handlingen faktiskt begåtts av personen, eftersom även utsagan 'otillräknelig' i så fall innebär ett frihetsberövande i form av tvångsvård. Sen går de vidare till att bevisa att det faktiskt i det här fallet ändå ÄR ställt bortom rimligt tvivel att Breivik var tillräknelig. Så underbart! Lämnar inget utrymme för muttranden om rättssäkerhet och brist på bevis! Om bara den här rätten hade gjort motsvarande...
I det här våldtäktsfallet fastslår rätten att det måste vara ställt bortom rimligt tvivel att de tilltalade är skyldiga till våldtäkt för att kunna dömas. Sedan säger de att de anser det rimligt att hon inte ville ha sex med flaskan, och att pojkarna förstått det. (Våldtäkt!) Sen att det ändå är möjligt att pojkarna inte förstått att hon inte ville ha sex med flaskan (våldtäkt?), men att denna bedömning är "måhända mindre rimlig". Slutligen att det inte "kan anses uteslutet" att pojkarna talar sanning när de säger att hon uttryckligen samtyckt (inte våldtäkt!), och alltså finns det rimligt tvivel. Men de passar på att upprepa att pojkarnas berättelser är "mindre rimliga och sannolika än [hennes]". Därmed har de friat och fällt på samma gång...
Det återstår för rätten, tycker jag, att förklara VARFÖR pojkarnas berättelser är mindre rimliga och "sannolika" än hennes! När jag själv läser underlaget får jag nämligen, som sagt, intrycket av en mycket aktiv och initiativrik tjej, som tycker om sex men som har vett att sätta gränser. Att hon skulle ha låtit bli att säga nej trots att hon menade nej framstår för mig som totalt orimligt!
Min gissning är att rätten är mesproppar, som skrivit in sina (överflödiga) rimlighetsbedömningar i ett misslyckat försök att gå opinionen till mötes. De KAN ju inte döma pojkarna skyldiga, det medger helt enkelt inte underlaget och rättsläget, men för att slippa allt för mycket stryk så skriver de ändå in att de tror att de är det! Och så slipper de ta ifrån hela kvinnligheten deras oskuld och asexualitet, genom att hävda att hon verkar ha velat ha sex med flaskan. En tjej KAN inte vilja ha sex med flaska!! Pojkarnas berättelser är osannolika, helt enkelt för att de påstår något som alla VET inte kan vara sant!!...
Det sägs att det är förfärligt för våldtäktsoffer att få höra att de nog ville bli utsatta för det de utsattes för. Men att få höra att man inte vill, kan vara förfärligt det med. Om det inte är sant. Det tvingar fram en offerroll där ingen sådan fanns, och en smärtsam våldtäktsrättegång där allt som borde ha behövts var lite prata-ut-samtal, och en överenskommelse att vara försiktigare nästa gång.
Befria kvinnorna från den oskuldsfulla offerrollen! Låt oss ha sex med flaskor om vi vill!
-----------------
Obs! Jag gör inga anspråk på att veta; det är möjligt att en våldtäkt faktiskt begåtts i detta fall. Jag bara presenterar en alternativ tes, som jag anser behövs i debatten. Jag är också helt för en samtyckeslagstiftning, men anser inte att det skulle ha gjort någon skillnad i just detta fall.
Se min uppföljare: Samtyckeslag! Därför att:, 2013-12-10
Saturday, 2 February 2013
Astrid Lindgren regerar!
Bakgrunden till denna text är att mitt barn en dag ändrade sitt språkbruk. Efter en lång tid av tal utan pronomen använder hen nu ett: han. Alla är han. Är det en tillfällighet?
Titta här:
Bamse
Nalle Puh
Paddington
Pelle svanslös
Emil i Lönneberga
Pippi Långstrump*
Kalle Anka
Musse Pigg
Barbapapa
Dennis
Snobben
Kalle och Hobbe
Byggare Bob
Alice i Underlandet*
Alla vi barn i Bullerbyn*
Madicken*
Den vilda bebin
Max (Max potta, Max napp osv)
Djungelboken
Karlsson på taket
En lista på några väldigt vanliga, väldigt kända böcker och seriefigurer som erbjuds våra barn. Gör en könsanalys av utbudet. Du förstår nog snabbt vad asteriskerna står för: Undantagen som bekräftar regeln!
Låt mig berätta om en av mitt barns favoritsagor, Barbapapas resa: Barbapapa är deprimerad och en manlig doktor kommer fram till att han längtar efter en Barbamama. Barnen Jacob och Lisa* ger sig ut med Barbapapa för att leta efter en. De åker till London där en hippie-man säger att de ska åka till Indien. I Indien säger en vis man att de ska åka till New York, där en rik man (med en kvinnlig sekreterare*) säger att de ska åka ut på landet. Där säger en manlig bonde att de ska leta på andra planeter. Sen åker de hem och hittar en Barbamama i trädgården. På bilderna finns många kvinnor som dock aldrig nämns. Bl a är bönderna en man och en kvinna, men det är mannen som pratar, och benämns "bonden". Som om hon inte ens finns, eller är hans tillbehör, trots att hon tydligen arbetar lika mycket som han.
På SVT Play gillar mitt barn Breven från Felix. Vi har sett leksakskaninen Felix åka till Holland, Schweitz, Frankrike, Italien, Grekland, London, New York, Paris, Afrika(!), Indien, Australien, Japan och Kina. Han träffar människor och djur, och även om en del människor är kvinnor så är varenda djur en man! Just det... Utom en fågel med ett ägg som Felix måste rädda. Plus att resmålen förstås motsvarar den västerländska världsbilden (inget Kazakstan eller Kirgizistan, inget Nairobi eller Accra. Eller Ghana!). Felix' ägare Sofie är visserligen flicka, men hon sitter ju å andra sidan mest som Penelope och väntar på brev, och på att Felix ska komma hem.
Men bland sångerna blir det ändå riktigt illa:
Ekorrn satt i granen
Björnen sover
"Det var en elefant som var så elegant, han hade..."
En elefant promenerade
Nyss så träffa jag en krokodil
Kycklingen Gullefjun
Var bor du lilla råtta^
Mors lilla Olle
Prästens lilla kråka(*)
Lasse Lasse liten
Ett gammalt fult och elakt troll^
Här kommer lilla Ludde^
Har du sett min lilla katt
Greven hade en liten hund^
Bara ett enda undantag att bekräfta regeln med! Kanske är det för att sångerna innehåller så många djur, och djur är ju alltid män, eller? Ja, även prästens lilla kråka hävdar en del är en han, fast jag hävdar motsatsen.
Här finns en ny markering: ^ Den betecknar sånger där första personen (huvudpersonen) är en man, men där det kommer in en kvinna på andra plats, för att skapa nån slags jämvikt, eller variation. Hos det gamla trollet fanns t ex en trollmadam, och råttan hade en fru, Lovisa. Trollet och trollmadamen. Råttan och råttans fru. I början kan man tro att orden "troll" och "råtta" är könsneutrala ord men nu vet ni alltså bättre! Alla råttor är hanar. Honorna är råttors fruar.
Kanske vill ni invända att man lätt skulle kunna sätta ihop en lista med lika många barnböcker med kvinnlig huvudperson om man ville, och det är klart man kan. Jag försöker göra det varje gång vi är på biblioteket! Men de blir inte lika kända. Lyckas du få ihop en lista med kända kvinnliga huvudpersoner så kan du pröva att plocka bort Astrid Lindgren... Då går du bet! Astrid Lindgren, denna starkt lysande stjärna, är den enda som, bland så många andra kvaliteter, dessutom är jämställd!
Förresten är forskningen entydig: 70% av alla bilderböckers huvudpersoner är manliga, enligt denna artikel, som förresten även innehåller en massa nyttiga tips på hur man kan förbättra jämställdheten, och minska könstvånget för båda könen. Högst aktuell, även om den är några år nu. Denna artikel ur Göteborgs Fria Tidning hävdar att könsskillnaden mellan huvudpersonerna i barnböcker minskat, men de säger inte med hur mycket. En mycket intressant artikel för övrigt, om genus och trender i barnböcker, och deras påverkan på barn.
Mitt barn är förresten såld på Pippi-DVDer som vi hyr på biblioteket. Ständigt hör vi citat därifrån, och hen försöker att göra saker som Pippi gör. Hör man ett "Ha-haaaa" bakom sig så vet man att det är bäst att akta sig, för då står en tvååring där med ett eller annat långt föremål, och är Sjörövarfabbe med ett svärd! :)
Astrid Lindgren regerar!!
Titta här:
Bamse
Nalle Puh
Paddington
Pelle svanslös
Emil i Lönneberga
Pippi Långstrump*
Kalle Anka
Musse Pigg
Barbapapa
Dennis
Snobben
Kalle och Hobbe
Byggare Bob
Alice i Underlandet*
Alla vi barn i Bullerbyn*
Madicken*
Den vilda bebin
Max (Max potta, Max napp osv)
Djungelboken
Karlsson på taket
En lista på några väldigt vanliga, väldigt kända böcker och seriefigurer som erbjuds våra barn. Gör en könsanalys av utbudet. Du förstår nog snabbt vad asteriskerna står för: Undantagen som bekräftar regeln!
Låt mig berätta om en av mitt barns favoritsagor, Barbapapas resa: Barbapapa är deprimerad och en manlig doktor kommer fram till att han längtar efter en Barbamama. Barnen Jacob och Lisa* ger sig ut med Barbapapa för att leta efter en. De åker till London där en hippie-man säger att de ska åka till Indien. I Indien säger en vis man att de ska åka till New York, där en rik man (med en kvinnlig sekreterare*) säger att de ska åka ut på landet. Där säger en manlig bonde att de ska leta på andra planeter. Sen åker de hem och hittar en Barbamama i trädgården. På bilderna finns många kvinnor som dock aldrig nämns. Bl a är bönderna en man och en kvinna, men det är mannen som pratar, och benämns "bonden". Som om hon inte ens finns, eller är hans tillbehör, trots att hon tydligen arbetar lika mycket som han.
På SVT Play gillar mitt barn Breven från Felix. Vi har sett leksakskaninen Felix åka till Holland, Schweitz, Frankrike, Italien, Grekland, London, New York, Paris, Afrika(!), Indien, Australien, Japan och Kina. Han träffar människor och djur, och även om en del människor är kvinnor så är varenda djur en man! Just det... Utom en fågel med ett ägg som Felix måste rädda. Plus att resmålen förstås motsvarar den västerländska världsbilden (inget Kazakstan eller Kirgizistan, inget Nairobi eller Accra. Eller Ghana!). Felix' ägare Sofie är visserligen flicka, men hon sitter ju å andra sidan mest som Penelope och väntar på brev, och på att Felix ska komma hem.
Men bland sångerna blir det ändå riktigt illa:
Ekorrn satt i granen
Björnen sover
"Det var en elefant som var så elegant, han hade..."
En elefant promenerade
Nyss så träffa jag en krokodil
Kycklingen Gullefjun
Var bor du lilla råtta^
Mors lilla Olle
Prästens lilla kråka(*)
Lasse Lasse liten
Ett gammalt fult och elakt troll^
Här kommer lilla Ludde^
Har du sett min lilla katt
Greven hade en liten hund^
Bara ett enda undantag att bekräfta regeln med! Kanske är det för att sångerna innehåller så många djur, och djur är ju alltid män, eller? Ja, även prästens lilla kråka hävdar en del är en han, fast jag hävdar motsatsen.
Här finns en ny markering: ^ Den betecknar sånger där första personen (huvudpersonen) är en man, men där det kommer in en kvinna på andra plats, för att skapa nån slags jämvikt, eller variation. Hos det gamla trollet fanns t ex en trollmadam, och råttan hade en fru, Lovisa. Trollet och trollmadamen. Råttan och råttans fru. I början kan man tro att orden "troll" och "råtta" är könsneutrala ord men nu vet ni alltså bättre! Alla råttor är hanar. Honorna är råttors fruar.
Kanske vill ni invända att man lätt skulle kunna sätta ihop en lista med lika många barnböcker med kvinnlig huvudperson om man ville, och det är klart man kan. Jag försöker göra det varje gång vi är på biblioteket! Men de blir inte lika kända. Lyckas du få ihop en lista med kända kvinnliga huvudpersoner så kan du pröva att plocka bort Astrid Lindgren... Då går du bet! Astrid Lindgren, denna starkt lysande stjärna, är den enda som, bland så många andra kvaliteter, dessutom är jämställd!
Förresten är forskningen entydig: 70% av alla bilderböckers huvudpersoner är manliga, enligt denna artikel, som förresten även innehåller en massa nyttiga tips på hur man kan förbättra jämställdheten, och minska könstvånget för båda könen. Högst aktuell, även om den är några år nu. Denna artikel ur Göteborgs Fria Tidning hävdar att könsskillnaden mellan huvudpersonerna i barnböcker minskat, men de säger inte med hur mycket. En mycket intressant artikel för övrigt, om genus och trender i barnböcker, och deras påverkan på barn.
Mitt barn är förresten såld på Pippi-DVDer som vi hyr på biblioteket. Ständigt hör vi citat därifrån, och hen försöker att göra saker som Pippi gör. Hör man ett "Ha-haaaa" bakom sig så vet man att det är bäst att akta sig, för då står en tvååring där med ett eller annat långt föremål, och är Sjörövarfabbe med ett svärd! :)
Astrid Lindgren regerar!!
 |
| Bild: Helsingborgs Dagblad Fotograf: Jan Collsiöö, 1978 |
Saturday, 26 January 2013
Drivande ångest
"Vet inte om jag till fullo delar uppfattningen att samhället är den verklige boven. Visst, samhället bär sin del av ansvaret, men det räcker inte, var och en har ett ansvar för sina handlingar, i alla fall om gärningsmannen kan beräknas vara tillräknelig."
Så var det en som kommenterade mitt inlägg "Eftertanke om Breiviks fängelsedom". Jag hajade liksom till lite grann. Det var så märkligt att se hur min världsbild tydligen förändrats igen, utan att jag märkte det!... Jag pratade mycket om 'det egna ansvaret' förr. Och nu är det som om detta begrepp nästan helt har lämnat min tankevärld. I takt med allt jag fått lära mig om mönster...
Alltså, nästan allt kan förklaras med 'risk- och skyddsfaktorer' i barndomen. Riskfaktorer ökar, med matematisk exakthet, personens risk för:
-missbruk
-kriminalitet
-våldsbeteende
-självskadebeteende
-ätstörningar
-panikångest
-självmord
ja allt som är dåligt! Låg utbildning och dålig ekonomi får de också.
Exempel på riskfaktorer är:
-missbruk i hemmet
-våld i hemmet
-bristande föräldrakontakt/vuxenkontakt
-dåligt sällskap
-dålig på fredlig konfliktlösning
-eget missbruk
-isolering/utanförskap
-dåliga förväntningar från sig själv och andra
En enskild riskfaktor har oftast ingen effekt, men ju fler man har, desto större risk. Och givetvis leder en riskfaktor ofta till en annan.
Nu till skyddsfaktorerna då. Exempel:
-Närande relationer
-God förmåga att kommunicera
-Social kompetens
-Bra på fredlig konfliktlösning
-Ett brinnande intresse som man får förvalta
-Att ha åtminstone EN vuxen som ser en och bryr sig om en, som man kan gå till
-En 'trygg hamn' (t ex skolan, för många barn som har problem hemma)
Att föräldrarna och andra vuxna visar tydliga, goda normer och förväntningar på barnen är också en bra skyddsfaktor, men bara under förutsättning att barnen upplever umgänget med normsättaren som positivt.
Börjar ni se mönstret?... Börjar ni se hur de flesta av oss aldrig haft några riskfaktorer i våra liv, men varit överösta av skyddsfaktorer? Jag var oerhört skyddad som barn och ungdom! Vad vet vi, som alltid varit skyddade, aldrig upplevt några skadliga händelser, om hur det är att vara kriminell? Knarkare? Våldsverkare? Ingenting. Vi vet inte ett dugg.
För att kunna förstå alla de där problemen (kriminalitet, missbruk, ätstörningar,...) måste man förstå ångest. Alla de där sakerna jag förut så kliniskt kallade "riskfaktorer" skapar i själva verket ångest i det lilla barnet. Ångesten kan hanteras om man har tillgång till "skyddsfaktorer", en trygg hamn, goda vänners lag att slappna av i. Men lyckas man inte hantera ångesten blir den kvar i en, även som ungdom och vuxen.
Vad gör den som har en ångest, ständigt lurande i sig? Kan en sådan person fokusera på sina studier, eller på att skaffa sig ett bra jobb, ett bra liv? Kan en sådan person ens uppskatta ett "bra liv"? Nej. Om du inte kan hantera din ångest är inte jobb, inkomst, en fin partner och en trevlig hobby, dig till någon glädje. Kan du inte hantera din ångest har du ingenstans att vila. Du är ständigt på flykt.
En del hittar flykten i alkoholen eller andra droger, andra hittar den i kriminalitetens farliga spänning. Några finner lättnad i att skära sig själva eller att inte tillåta sig att äta. Utvägarna är många, men fienden densamma. Ångesten.
"–Ja, det har jag gjort [skolkat]. Det var inte speciellt mycket, men det var naturligtvis fel även då. Det berodde på lättja. Hade vuxenvärlden varit tydlig med upptäckt, registrering och sanktioner hade jag förmodligen inte skolkat", sa skolminister Jan Björklund. Och det är säkert sant! Men irrelevant! För det är inte Jan Björklunds lilla skolk, drivet av lättja, som är problemet. Det är storskolket som är problemet, och detta drivs av ångest.
På samma sätt förhindrar övervakning och straff förmodligen många småtrick, men inte den stora brottsligheten. (Det finns mycket statistik som bekräftar detta.) Storbrottslingen, livsstilsbrottslingen, skiter nämligen i hur det går för henom! Hen har ju ändå ingenstans att ta vägen!...
Och därför måste alla åtgärder, som vill ha en chans att lyckas, kunna bota ångesten. Först då slutar knarkaren knarka, gangstern att slåss, den unga tjejen att svälta sig och våldtäktsmannen att våldta!
Dessutom finns det grader av ångest. Och jag tror att de lägre graderna leder till det hårdnande samhälle vi ser idag. Den utbredda främlingsfientligheten. Lyckas man inte besegra fienden inom sig, som hindrar en från ett lyckligt liv, då kan man alltid vända sin frustration mot en yttre fiende. Och därför är det alltså samma lösning som gäller där: Närande relationer, fredlig konfliktlösning, se dem, förstå dem... Solidaritet.
Gång på gång, samma svar: Solidaritet.
---------------------------
Källor bl a:
Konferensen "Strategier för att motverka drogmissbruk och antisocialt beteende hos unga", Solna 2011
Risk- och skyddsfaktorer hos barn - Nordens Välfärdscenter, https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/12577/Presentationer/HenrikAndershed.pdf&ved=0ahUKEwjy2K3r5J3VAhXDA5oKHWm8CoQQFggqMAI&usg=AFQjCNGkjY8JQNH5r1SvdZPPzfm5eIjpzg
Risk- och skyddsfaktorer, Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/forebyggande-arbete/risk-och-skyddsfaktorer/
Så var det en som kommenterade mitt inlägg "Eftertanke om Breiviks fängelsedom". Jag hajade liksom till lite grann. Det var så märkligt att se hur min världsbild tydligen förändrats igen, utan att jag märkte det!... Jag pratade mycket om 'det egna ansvaret' förr. Och nu är det som om detta begrepp nästan helt har lämnat min tankevärld. I takt med allt jag fått lära mig om mönster...
Alltså, nästan allt kan förklaras med 'risk- och skyddsfaktorer' i barndomen. Riskfaktorer ökar, med matematisk exakthet, personens risk för:
-missbruk
-kriminalitet
-våldsbeteende
-självskadebeteende
-ätstörningar
-panikångest
-självmord
ja allt som är dåligt! Låg utbildning och dålig ekonomi får de också.
Exempel på riskfaktorer är:
-missbruk i hemmet
-våld i hemmet
-bristande föräldrakontakt/vuxenkontakt
-dåligt sällskap
-dålig på fredlig konfliktlösning
-eget missbruk
-isolering/utanförskap
-dåliga förväntningar från sig själv och andra
En enskild riskfaktor har oftast ingen effekt, men ju fler man har, desto större risk. Och givetvis leder en riskfaktor ofta till en annan.
 |
| De måste ha blivit glada när de petat in alla siffrorna i datorn och den spottade fram den här bilden... Så sällsynt symmetrisk! Från: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/utbildningar/Documents/risk%20och%20skydd%20st%C3%B6dmaj11b.pdf |
-Närande relationer
-God förmåga att kommunicera
-Social kompetens
-Bra på fredlig konfliktlösning
-Ett brinnande intresse som man får förvalta
-Att ha åtminstone EN vuxen som ser en och bryr sig om en, som man kan gå till
-En 'trygg hamn' (t ex skolan, för många barn som har problem hemma)
Att föräldrarna och andra vuxna visar tydliga, goda normer och förväntningar på barnen är också en bra skyddsfaktor, men bara under förutsättning att barnen upplever umgänget med normsättaren som positivt.
Börjar ni se mönstret?... Börjar ni se hur de flesta av oss aldrig haft några riskfaktorer i våra liv, men varit överösta av skyddsfaktorer? Jag var oerhört skyddad som barn och ungdom! Vad vet vi, som alltid varit skyddade, aldrig upplevt några skadliga händelser, om hur det är att vara kriminell? Knarkare? Våldsverkare? Ingenting. Vi vet inte ett dugg.
För att kunna förstå alla de där problemen (kriminalitet, missbruk, ätstörningar,...) måste man förstå ångest. Alla de där sakerna jag förut så kliniskt kallade "riskfaktorer" skapar i själva verket ångest i det lilla barnet. Ångesten kan hanteras om man har tillgång till "skyddsfaktorer", en trygg hamn, goda vänners lag att slappna av i. Men lyckas man inte hantera ångesten blir den kvar i en, även som ungdom och vuxen.
Vad gör den som har en ångest, ständigt lurande i sig? Kan en sådan person fokusera på sina studier, eller på att skaffa sig ett bra jobb, ett bra liv? Kan en sådan person ens uppskatta ett "bra liv"? Nej. Om du inte kan hantera din ångest är inte jobb, inkomst, en fin partner och en trevlig hobby, dig till någon glädje. Kan du inte hantera din ångest har du ingenstans att vila. Du är ständigt på flykt.
En del hittar flykten i alkoholen eller andra droger, andra hittar den i kriminalitetens farliga spänning. Några finner lättnad i att skära sig själva eller att inte tillåta sig att äta. Utvägarna är många, men fienden densamma. Ångesten.
"–Ja, det har jag gjort [skolkat]. Det var inte speciellt mycket, men det var naturligtvis fel även då. Det berodde på lättja. Hade vuxenvärlden varit tydlig med upptäckt, registrering och sanktioner hade jag förmodligen inte skolkat", sa skolminister Jan Björklund. Och det är säkert sant! Men irrelevant! För det är inte Jan Björklunds lilla skolk, drivet av lättja, som är problemet. Det är storskolket som är problemet, och detta drivs av ångest.
På samma sätt förhindrar övervakning och straff förmodligen många småtrick, men inte den stora brottsligheten. (Det finns mycket statistik som bekräftar detta.) Storbrottslingen, livsstilsbrottslingen, skiter nämligen i hur det går för henom! Hen har ju ändå ingenstans att ta vägen!...
Och därför måste alla åtgärder, som vill ha en chans att lyckas, kunna bota ångesten. Först då slutar knarkaren knarka, gangstern att slåss, den unga tjejen att svälta sig och våldtäktsmannen att våldta!
Dessutom finns det grader av ångest. Och jag tror att de lägre graderna leder till det hårdnande samhälle vi ser idag. Den utbredda främlingsfientligheten. Lyckas man inte besegra fienden inom sig, som hindrar en från ett lyckligt liv, då kan man alltid vända sin frustration mot en yttre fiende. Och därför är det alltså samma lösning som gäller där: Närande relationer, fredlig konfliktlösning, se dem, förstå dem... Solidaritet.
Gång på gång, samma svar: Solidaritet.
---------------------------
Källor bl a:
Konferensen "Strategier för att motverka drogmissbruk och antisocialt beteende hos unga", Solna 2011
Risk- och skyddsfaktorer hos barn - Nordens Välfärdscenter, https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.nordicwelfare.org/PageFiles/12577/Presentationer/HenrikAndershed.pdf&ved=0ahUKEwjy2K3r5J3VAhXDA5oKHWm8CoQQFggqMAI&usg=AFQjCNGkjY8JQNH5r1SvdZPPzfm5eIjpzg
Risk- och skyddsfaktorer, Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/forebyggande-arbete/risk-och-skyddsfaktorer/
Saturday, 12 January 2013
En liten bubbla av frid och harmoni
En kille i Kenya sa en gång till mig: "Där i Sverige, där måste alla vara lyckliga jämnt", och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta... Vad förvånad han blev, när jag berättade om hur många självmord vi hade, och om hur många som var stressade, eller mer eller mindre deprimerade! "Varför?!", frågade han. Inte visste jag varför. Jag hade aldrig sett så lyckliga och fridfulla människor innan jag kom till detta fattiga folk, så jag trodde väl att olycka var normalt...!
Men varför? Varför är vi inte lyckliga jämnt? Jag vet inte. Men jag ska nu presentera en tes för er: Jag tror det kan ha att göra med att vi lever i en liten bubbla av frid och harmoni, och utanför den bubblan rasar ett stormande hav, där människor förgås av kval, och vi vet om det. Och ingen vettig människa kan leva med den vetskapen, utan att det stör ens sinnesfrid!
Dessutom har ondskan utanför, tentakler in i bubblan, så man kan aldrig riktigt glömma! Rätt som det är får vi veta att de kläder vi har på oss syddes av barn som led i helvetiska förhållanden. Att bomullen besprutats med gift, som hade ihjäl några i Indien. Bananerna skördade liv i Nicaragua. På TV går reklam med leende bruna barn som räddats av de rikas gåvor. Räddats från död och fruktansvärt lidande, får man anta. Och så kommer det flyktingar. Fler och fler flyktingar kommer från Landet Utanför och vill in, in i vår bubbla, bort från kvalen. Men vi skickar tillbaks dem. Då tar de livet av sig, de svimmar, de bryter ihop, barnen faller i koma. Men vi måste, för vi skulle aldrig klara att ta in alla som vill! Havet av kval är så väldigt stort, och vår bubbla är så liten. Den skulle spricka. Och vi skulle alla rasa ner i havet.
Jag tror att mycket i vårt samhälle kan härledas till denna världsbild, och till skräcken som föds ur den. Skräcken att ens bubbla ska spricka. Varför köper vi inte mer fairtrade-märkt t ex? Vi är ju världens rikaste befolkning, vår konsumtion ökar för varje år, det är inte som att vi inte har råd! Men fairtrade-märkt garanterar att arbetarna har fått schyst betalt, vilket bygger på antagandet att de INTE fått det, för alla andra produkter vi köper. Att handla fairtrade-märkt innebär därför ett erkännande av Landet Utanför, Havet av kval, och vår sinnesfrid är beroende av att vi aldrig tänker på detta.
Sverigedemokraterna. "Vi måste ta hand om våra egna problem först! Det är inte rätt mot de människor som kommer hit att släppa in dem, när vi inte kan erbjuda dem den service de förtjänar, eftersom vi har så svåra ekonomiska problem själva!". Visst. Stackars oss. Stackars världens rikaste befolkning, som är så fattig! Men de törs inte se det så, törs inte se hur mycket, mycket bättre än flyktingarna vi har det, för de är livrädda att bubblan ska spricka! Och att vi ska få det som de!
Välgörenhetsgalor. Avlatshandel. Köpet av lite rent samvete för någon procent av sin inkomst, men som jag skrev i Varje sedel är en valsedel, så upprätthåller vi lidandet med de andra 99 procenten.
Det värsta är att vi har fel. Världsbilden stämmer inte. Det ÄR oss det är synd om, vi som är stressade, olyckliga och rädda. De lyckliga människorna finns i Landet Utanför, bland de fattiga. De lider de också, visst gör de det, men de är inte lika olyckliga som vi. Så det är tråkigt att vi ska upprätthålla denna orättvisa världsordning genom vår konsumtion och vår politik, när vi faktiskt kunde lösa alltihop, deras problem och våra, genom att bara handla fairtrade-märkt! Och under tiden... Under tiden borde vi öppna våra gränser. Med detta menar jag: Fri invandring. Och ingenting mindre.
-------------
Vidare läsning:
Unga mår sämre än sina föräldrar, SvD 2007-04-29
Många unga mår allt sämre, BUP Västra Götalandsregionen, 2011-09-21 (Bl a om att ett intyg till föräldern om "Vård av barn" kan göra underverk för ett olyckligt barn på bara några veckor!...)
Varför mår svenska unga, som har det så bra, allt sämre psykiskt?, forskning.se, även länkad i texten ovan.
(Alla dessa presenterar även en tes om varför vi mår så dåligt. Så... har de rätt, eller har jag?)
Men varför? Varför är vi inte lyckliga jämnt? Jag vet inte. Men jag ska nu presentera en tes för er: Jag tror det kan ha att göra med att vi lever i en liten bubbla av frid och harmoni, och utanför den bubblan rasar ett stormande hav, där människor förgås av kval, och vi vet om det. Och ingen vettig människa kan leva med den vetskapen, utan att det stör ens sinnesfrid!
Dessutom har ondskan utanför, tentakler in i bubblan, så man kan aldrig riktigt glömma! Rätt som det är får vi veta att de kläder vi har på oss syddes av barn som led i helvetiska förhållanden. Att bomullen besprutats med gift, som hade ihjäl några i Indien. Bananerna skördade liv i Nicaragua. På TV går reklam med leende bruna barn som räddats av de rikas gåvor. Räddats från död och fruktansvärt lidande, får man anta. Och så kommer det flyktingar. Fler och fler flyktingar kommer från Landet Utanför och vill in, in i vår bubbla, bort från kvalen. Men vi skickar tillbaks dem. Då tar de livet av sig, de svimmar, de bryter ihop, barnen faller i koma. Men vi måste, för vi skulle aldrig klara att ta in alla som vill! Havet av kval är så väldigt stort, och vår bubbla är så liten. Den skulle spricka. Och vi skulle alla rasa ner i havet.
Jag tror att mycket i vårt samhälle kan härledas till denna världsbild, och till skräcken som föds ur den. Skräcken att ens bubbla ska spricka. Varför köper vi inte mer fairtrade-märkt t ex? Vi är ju världens rikaste befolkning, vår konsumtion ökar för varje år, det är inte som att vi inte har råd! Men fairtrade-märkt garanterar att arbetarna har fått schyst betalt, vilket bygger på antagandet att de INTE fått det, för alla andra produkter vi köper. Att handla fairtrade-märkt innebär därför ett erkännande av Landet Utanför, Havet av kval, och vår sinnesfrid är beroende av att vi aldrig tänker på detta.
Sverigedemokraterna. "Vi måste ta hand om våra egna problem först! Det är inte rätt mot de människor som kommer hit att släppa in dem, när vi inte kan erbjuda dem den service de förtjänar, eftersom vi har så svåra ekonomiska problem själva!". Visst. Stackars oss. Stackars världens rikaste befolkning, som är så fattig! Men de törs inte se det så, törs inte se hur mycket, mycket bättre än flyktingarna vi har det, för de är livrädda att bubblan ska spricka! Och att vi ska få det som de!
Välgörenhetsgalor. Avlatshandel. Köpet av lite rent samvete för någon procent av sin inkomst, men som jag skrev i Varje sedel är en valsedel, så upprätthåller vi lidandet med de andra 99 procenten.
Det värsta är att vi har fel. Världsbilden stämmer inte. Det ÄR oss det är synd om, vi som är stressade, olyckliga och rädda. De lyckliga människorna finns i Landet Utanför, bland de fattiga. De lider de också, visst gör de det, men de är inte lika olyckliga som vi. Så det är tråkigt att vi ska upprätthålla denna orättvisa världsordning genom vår konsumtion och vår politik, när vi faktiskt kunde lösa alltihop, deras problem och våra, genom att bara handla fairtrade-märkt! Och under tiden... Under tiden borde vi öppna våra gränser. Med detta menar jag: Fri invandring. Och ingenting mindre.
-------------
Vidare läsning:
Unga mår sämre än sina föräldrar, SvD 2007-04-29
Många unga mår allt sämre, BUP Västra Götalandsregionen, 2011-09-21 (Bl a om att ett intyg till föräldern om "Vård av barn" kan göra underverk för ett olyckligt barn på bara några veckor!...)
Varför mår svenska unga, som har det så bra, allt sämre psykiskt?, forskning.se, även länkad i texten ovan.
(Alla dessa presenterar även en tes om varför vi mår så dåligt. Så... har de rätt, eller har jag?)
Saturday, 8 December 2012
Hjärntvätt! Ex: "Laxfiske i Jemen"
På Rocknebys lilla butik kan man hyra filmer för 5 kr/dygn, sista timmen innan de stänger. Det är väl inget fantastiskt inspirerande utbud de har, men 5 kr är bara 5 kr! Praktiskt taget gratis!
Länge hade jag tittat på den där filmen, tyckt att dess titel lät intressant, frågeväckande, lite lockande, men inte vågat välja den, ifall den skulle vara en "sån där"... Men många av de filmer jag till slut hyrt i den lilla butiken har visat sig vara bättre än vad man skulle kunna tro, och inte alls så särskilt dumma faktiskt, så idag valde jag den. "Laxfiske i Jemen". Och den VAR... precis sån där.
Jag trodde den skulle vara amerikansk. Den visade sig vara brittisk, men endera har de kopierat det amerikanska konceptet för denna film, eller också är det precis samma sak:
Galen, superrik sheik vill inplantera lax i Jemen för att fiska den med fluga. Han är "a great admirer of the Brittish, for many reasons", visserligen kritisk på vissa områden, men kärleksfullt så. En skottsk fiskeexpert tvingas mot sin vilja jobba med projektet, och tjusas snart av den vackre, filosofiske sheiken och dennes tal om "faith" och om ett storslaget projekt som skulle hylla Gud. (Till sheikens försvar ska sägas att han vid ett tillfälle frågade sig om de inte lyckats genomföra ett projekt att hylla mänsklig hybris i stället.)
Så åker vi alltså till Jemen, men allt vi får se av jemeniterna är att de ber och att de skäller ut sheiken för att ha förolämpat Gud genom att föra in "västerländska sätt" och ta vatten till öknen i torrtiden mha en damm, vilket förstås bara låter som vidskeplig inskränkthet när det sägs sådär. Annars kan man tänka sig en mängd vettiga invändningar mot att skapa en flod för laxar att vandra i, i ett område där vattenresurser är så oerhört dyrbara, och inplantera en främmande art utan miljökonsekvensanalys, men nej då! Gud är det enda skäl de dumma araberna framför! Och en irrationell motvilja mot västerländska sätt.
Sen försöker en dum arab mörda den visionäre sheiken, och skotten räddar hans liv. Vi får aldrig höra arabens motiv men det är väl antagligen nåt om Gud. Han skriker ju något innan han ska till och skjuta, antagligen om Gud fast det förstås aldrig översätts, vilket ger skotten tid att rädda sheiken. Den snälle, brittälskande sheiken säger djupt allvarligt till skotten: "Jag är skyldig dig mitt liv. Jag ska betala tillbaka min skuld", och det är hemskt fint alltsammans!
Sen verkar det som om projektet ska lyckas! Den odlade laxen vandrar faktiskt uppför den konstbevattnade floden, brittiska UD får sina bilder på fiskelyckan och alla är glada! Vad gör de dumma araberna då??! De FÖRSTÖR alltihop!!!! Kan ni tänka!!!? De firar ner sig med rep och dödar nån vakt, och sedan öppnar de dammluckorna för fullt så alla terasserna i floden krossas och några drunknar, och sheiken förstås får chansen att betala tillbaka sin skuld för annars vore det ju en himla dålig film. Och vi får aldrig veta varför araberna gör så där, men det är väl bara sådana de är! Ska bara förstöra allt hela tiden!
Och sen sitter de våra runt elden, och någon av britterna säger:
"Hur kan man bara göra såhär! Varför?!"
Då säger sheiken att han vet vilka som gjorde det och varför. Så någon av britterna säger att de måste åtalas, rättvisa måste skipas! (De frågar inte vem och varför.) Men då säger sheiken, hör och häpna!, att även om de som gjorde detta visserligen absolut gjorde fel och var dåliga människor, så hade de nog en poäng! Alla håller andan, och jag med. Jag tänker att kanske, kanske ändå att det kommer nu, efter att jag redan suttit och grälat högt med TV:n en bra stund om deras ofattbara respektlöshet, kanske att vi får ta del av den vettiga kritiken och filmen får bidra med lite upplysning, lite av det verkliga Jemen. Och sheiken säger:
"Jag hade hoppats att människorna här skulle förstå vad det här projektet verkligen handlade om! Att det inte alls handlade om fiske, egentligen! Men jag väntade mig för mycket av dem."
Japp! Så är det försås! Du väntade dig för mycket av dem! INTE för lite! De var helt enkelt inte mogna och storsinta nog (som du) för att ta till sig det bra och underbara i ditt hybrisprojekt! Och ingen skugga på dig för att du inte frågade dem innan du plöjde fram med dina miljoner eller så, nej nej, du tycker ju om britter och flugfiske och är en mycket bra och fin och orientalisk och filosofisk och mystisk och vacker och vis och och och... en alldeles perfekt arab! Tänk om alla araber vore som du, i stället för sådär som alla de andra, som bara håller på och förstör?...
Och det enda som väl skiljer denna film från om det hade varit en amerikansk dito, är att i så fall skulle undantagslöst någon av hjältarna ha behövt ta till våld mot slutet, för att godheten äntligen skulle få regera. Ostört till tidens slut!
Ännu ett stycke hjärntvätt serverad, var så god och svälj.
Länge hade jag tittat på den där filmen, tyckt att dess titel lät intressant, frågeväckande, lite lockande, men inte vågat välja den, ifall den skulle vara en "sån där"... Men många av de filmer jag till slut hyrt i den lilla butiken har visat sig vara bättre än vad man skulle kunna tro, och inte alls så särskilt dumma faktiskt, så idag valde jag den. "Laxfiske i Jemen". Och den VAR... precis sån där.
 |
| Bild från: http://colincarman.com/2012/04/26/review-salmon-fishing-in-the-yemen-and-jiro-dreams-of-sushi/ Inte kan de bli sura för att jag sprider reklam om dem på detta sätt? *host, harkel* |
Jag trodde den skulle vara amerikansk. Den visade sig vara brittisk, men endera har de kopierat det amerikanska konceptet för denna film, eller också är det precis samma sak:
Galen, superrik sheik vill inplantera lax i Jemen för att fiska den med fluga. Han är "a great admirer of the Brittish, for many reasons", visserligen kritisk på vissa områden, men kärleksfullt så. En skottsk fiskeexpert tvingas mot sin vilja jobba med projektet, och tjusas snart av den vackre, filosofiske sheiken och dennes tal om "faith" och om ett storslaget projekt som skulle hylla Gud. (Till sheikens försvar ska sägas att han vid ett tillfälle frågade sig om de inte lyckats genomföra ett projekt att hylla mänsklig hybris i stället.)
Så åker vi alltså till Jemen, men allt vi får se av jemeniterna är att de ber och att de skäller ut sheiken för att ha förolämpat Gud genom att föra in "västerländska sätt" och ta vatten till öknen i torrtiden mha en damm, vilket förstås bara låter som vidskeplig inskränkthet när det sägs sådär. Annars kan man tänka sig en mängd vettiga invändningar mot att skapa en flod för laxar att vandra i, i ett område där vattenresurser är så oerhört dyrbara, och inplantera en främmande art utan miljökonsekvensanalys, men nej då! Gud är det enda skäl de dumma araberna framför! Och en irrationell motvilja mot västerländska sätt.
Sen försöker en dum arab mörda den visionäre sheiken, och skotten räddar hans liv. Vi får aldrig höra arabens motiv men det är väl antagligen nåt om Gud. Han skriker ju något innan han ska till och skjuta, antagligen om Gud fast det förstås aldrig översätts, vilket ger skotten tid att rädda sheiken. Den snälle, brittälskande sheiken säger djupt allvarligt till skotten: "Jag är skyldig dig mitt liv. Jag ska betala tillbaka min skuld", och det är hemskt fint alltsammans!
Sen verkar det som om projektet ska lyckas! Den odlade laxen vandrar faktiskt uppför den konstbevattnade floden, brittiska UD får sina bilder på fiskelyckan och alla är glada! Vad gör de dumma araberna då??! De FÖRSTÖR alltihop!!!! Kan ni tänka!!!? De firar ner sig med rep och dödar nån vakt, och sedan öppnar de dammluckorna för fullt så alla terasserna i floden krossas och några drunknar, och sheiken förstås får chansen att betala tillbaka sin skuld för annars vore det ju en himla dålig film. Och vi får aldrig veta varför araberna gör så där, men det är väl bara sådana de är! Ska bara förstöra allt hela tiden!
Och sen sitter de våra runt elden, och någon av britterna säger:
"Hur kan man bara göra såhär! Varför?!"
Då säger sheiken att han vet vilka som gjorde det och varför. Så någon av britterna säger att de måste åtalas, rättvisa måste skipas! (De frågar inte vem och varför.) Men då säger sheiken, hör och häpna!, att även om de som gjorde detta visserligen absolut gjorde fel och var dåliga människor, så hade de nog en poäng! Alla håller andan, och jag med. Jag tänker att kanske, kanske ändå att det kommer nu, efter att jag redan suttit och grälat högt med TV:n en bra stund om deras ofattbara respektlöshet, kanske att vi får ta del av den vettiga kritiken och filmen får bidra med lite upplysning, lite av det verkliga Jemen. Och sheiken säger:
"Jag hade hoppats att människorna här skulle förstå vad det här projektet verkligen handlade om! Att det inte alls handlade om fiske, egentligen! Men jag väntade mig för mycket av dem."
Japp! Så är det försås! Du väntade dig för mycket av dem! INTE för lite! De var helt enkelt inte mogna och storsinta nog (som du) för att ta till sig det bra och underbara i ditt hybrisprojekt! Och ingen skugga på dig för att du inte frågade dem innan du plöjde fram med dina miljoner eller så, nej nej, du tycker ju om britter och flugfiske och är en mycket bra och fin och orientalisk och filosofisk och mystisk och vacker och vis och och och... en alldeles perfekt arab! Tänk om alla araber vore som du, i stället för sådär som alla de andra, som bara håller på och förstör?...
Och det enda som väl skiljer denna film från om det hade varit en amerikansk dito, är att i så fall skulle undantagslöst någon av hjältarna ha behövt ta till våld mot slutet, för att godheten äntligen skulle få regera. Ostört till tidens slut!
Ännu ett stycke hjärntvätt serverad, var så god och svälj.
Monday, 19 November 2012
Brandtal på Internationella Mansdagen
Grattis på mansdagen, alla män! :) Detta brandtal är till er.
Vill inte fira internationella mansdagen genom att framhålla några "unikt manliga" egenskaper som gör dem/er speciella och värda att tycka om. Det blir bara stereotypt och taskigt mot dem som inte passar in i mallen. (Typ alla.) Vill däremot hedra alla män genom att ta upp några orättvisor de utsätts för:
- Män dör mest genom mord (i Sverige o de flesta länder, dock ej alla).
(Se Sex feministiska myter, bok)
- Män dör fortfarande mest i krig. 1.3 - 10 gånger så mycket som kvinnor, enligt forskning.
(Se Male Victimhood in Armed Conflict, artikel på Political Violence @ A Glance)
- Män dör mest av självmord (i de flesta länder). De är visserligen deprimerade mer sällan än kvinnor, men saknar å andra sidan socialt stöd, söker inte professionell hjälp m.m., vilket gör att de drabbas hårdare när de väl drabbas.
(Se Wikipedia - Självmordsstatisik)
- Män dör yngre (i de allra, allra flesta länder) beroende på en mängd kultur- och livsstilsfaktorer. (Och nååågon enstaka biologisk faktor också.)
- Män är dessutom ständigt anklagade för att vara den skyldiga halvan, till krig, våld, sexbrott och könsdiskriminering. Även om det ligger en viss statistisk sanning i detta måste det vara slitsamt för individen att alltid vara skyldig, oavsett vad man gör och inte gör. Och... till slut kan man ju fråga sig vad som är hönan och vad som är ägget...!
Vill inte fira internationella mansdagen genom att framhålla några "unikt manliga" egenskaper som gör dem/er speciella och värda att tycka om. Det blir bara stereotypt och taskigt mot dem som inte passar in i mallen. (Typ alla.) Vill däremot hedra alla män genom att ta upp några orättvisor de utsätts för:
- Män dör mest genom mord (i Sverige o de flesta länder, dock ej alla).
(Se Sex feministiska myter, bok)
- Män dör fortfarande mest i krig. 1.3 - 10 gånger så mycket som kvinnor, enligt forskning.
(Se Male Victimhood in Armed Conflict, artikel på Political Violence @ A Glance)
- Män dör mest av självmord (i de flesta länder). De är visserligen deprimerade mer sällan än kvinnor, men saknar å andra sidan socialt stöd, söker inte professionell hjälp m.m., vilket gör att de drabbas hårdare när de väl drabbas.
(Se Wikipedia - Självmordsstatisik)
- Män dör yngre (i de allra, allra flesta länder) beroende på en mängd kultur- och livsstilsfaktorer. (Och nååågon enstaka biologisk faktor också.)
- Män är dessutom ständigt anklagade för att vara den skyldiga halvan, till krig, våld, sexbrott och könsdiskriminering. Även om det ligger en viss statistisk sanning i detta måste det vara slitsamt för individen att alltid vara skyldig, oavsett vad man gör och inte gör. Och... till slut kan man ju fråga sig vad som är hönan och vad som är ägget...!
Subscribe to:
Posts (Atom)