Showing posts with label svensk politik. Show all posts
Showing posts with label svensk politik. Show all posts

Sunday, 8 October 2017

Den så kallade flyktingkompromissen



Gång på gång hör vi miljöpartister säga att man inte alltid kan få precis som man vill när man är i minoritet. Att ibland måste man kompromissa, även om det känns tungt. Gör man inte det kommer man inte framåt alls, och det vore ju ännu värre! Det ansvarsfulla och mogna är alltså att kompromissa och svälja förtreten, så att vi kan ta små, små steg i rätt riktning.

Och visst finns det en nytta i att kompromissa. Jag ser bara inte nyttan i kompromisser i stil med vår val-slogan inför EMU-omröstningen:

"Gå med i EMU så slipper du växla pengar!

Halshugg dig så slipper du tvätta håret"!

Det är i den stilen de flesta av de kompromisser är, som fått medlemmar att i tusental lämna det parti som många av oss gett decennier av våra liv åt. Den så kallade flyktingkompromissen är troligen det bästa exemplet.

Tänk efter. Den presenterades som en kompromiss, och som en bred överenskommelse, i den där presskonferensen där vice statsminister Åsa Romson fällde sina berömda tårar. I samma presskonferens sa man att förslaget innebar att man skulle lägga sig på EU:s lagstadgade lägstanivå för asylrätt... Detta innebär att man faktiskt inte KUNDE ha lagt sig lägre än man gjorde! Hade man gjort det hade man brutit mot EU-lagen! På vilket sätt är det en kompromiss, när man lagt förslaget så långt åt den ena extremen som över huvud taget är lagligt? Vilket för övrigt råkar vara den motsatta extremen mot den där MP i sitt partiprogram befinner sig. Där skriver man nämligen att visionen är fri invandring. Det här är inga "små steg i rätt riktning", det här är så långt åt fel riktning det går att gå just nu.

Man försökte också måla ut det som att Sverige på något vis, genom den här "kompromissen", fortfarande var bättre på att ta sitt ansvar för den stora flyktingvågen (den största i jordens historia) än övriga EU. Men faktum är att inget annat land i EU faktiskt låg på dess lägstanivå! Visserligen fanns det länder som inte följde sin egen lagstiftning, och inte heller EU:s, vilket EU bråkade med dem om, men hade viss förståelse för eftersom dessa länder faktiskt var under betydligt större press än Sverige... Och hur man än ser på den saken så kvarstår faktum: Sverige ligger nu I SIN LAGSTIFTNING sämst i Europa! Igen, vari ligger kompromissen?

Man pekade också på Moderaternas skickligt manipulativa utspel att om DE fick bestämma så skulle Sverige tillämpa Dublinförordningen fullt ut! Och detta skulle innebära att i stort sett INGEN flykting skulle kunna komma till Sverige, eftersom de då måste söka asyl i det första säkra Dublinland de kommer till. Men även detta var en ren bluff, för Sverige tillämpade redan Dublinförordningen fullt ut! Med den nya lagen däremot bryter vi den. Dublinförordningen säger nämligen inte att man kan stoppa folk vid gränsen och hindra dem att komma in, eftersom "det ju måste finnas något säkert Dublinland som de passerat på vägen dit!"... 

Dublinförordningen slår fast varje människas rätt att söka asyl. Det land som tar emot asylansökan ska då först undersöka om det finns något annat land som har ansvar för den asylsökande. Om det gör det (det första säkra Dublinland den sökande kom till) ska Sverige skicka en ansökan om att överlämna den asylsökande dit. Det andra landet har en viss tid på sig att svara, och om det inte svarar i tid anses svaret vara ja... Något som Italien av naturliga skäl opponerade sig mot, när de fullkomligt översvämmades av flyktingar! Hur som helst, om svaret är ja ska ett ordnat överlämnande genomföras. Det är INTE bara att sparka ut flyktingen för att själv försöka ta sig tillbaka till t ex Italien, mitt i vintern, så gott hen kan!...

Om inget ordnat överlämnande kunnat genomföras inom 6 månader efter att asylansökan lämnats in, eller om det andra landet sa nej med giltiga skäl, eller om det helt enkelt inte går att reda ut vilket land asylsökan ska behandlas i, då är Sverige skyldigt att behandla asylansökan självt. Detta görs alltså inte sedan införandet av den nya "kompromiss"-lagen, eftersom den innebär att vi inte ens släpper in de asylsökande i landet, än mindre låter dem lämna in sin ansökan!... Vi ligger alltså inte ens på EU:s lagstadgade lägstanivå. Vi ligger under den. Om detta är en kompromiss så är det en kompromiss mellan det som är olagligt (det vi gör) och det som är ännu mera olagligt (det moderaterna sägs ha velat göra).

I slutändan var lagändringen faktiskt inte ens någon överenskommelse. Det var en majoritetsomröstning, där regeringen var vågmästare mellan liggande förslag och ett mer humant förslag. Fördelningen var:

Liggande förslag:
Moderaterna och Sverigedemokraterna.
133 mandat, 38%

De som ville ha ett mer humant föreslag och därför la ner sina röster:
Kristdemokraterna och Liberalerna.
35 mandat, 10%

De som ville ha ett mer humant förslag och därför röstade emot det liggande:
Vänsterpartiet och Centerpartiet.
43 mandat, 12%

Regeringen:
Sossarna ochMiljöpartiet.
138 mandat, 40%

Om det är sant att regeringen egentligen ville ha ett mer humant förslag än det lagda fanns det alltså 40+12+10%=62% majoritet för det. MP själva hade iofs bara 7%, vilket inte skulle ha räckt för att sänka förslaget utan Ss 33%... Men S försökte alltså också hävda att de egentligen ville ha ett humanare förslag! Om MP hade röstat emot hade det varit mycket svårt för dem att fortsätta hävda det, och samtidigt driva igenom den så kallade överenskommelsen, när det bara skulle vara S, M och SD kvar som stödde den... Jag tror inte att S skulle ha varit så dumma att de hade gjort det. Och jag är övertygad om att OM de hade gjort det, då hade det varit de som fått se sina livslånga kärnväljare lämna i tusental, och MP som stått och tagit emot dem med öppna armar!.....

Slutligen försöker regeringen hävda att L, KD och Cs röster inte ska räknas, eftersom de först sagt att de inte tänkte gå emot alliansen, dvs M. Alltså försökte de bara plocka popularitetspoäng sen vid omröstningen, men de skulle ändå inte ha stött en humanare överenskommelse. Men hur vet man det? I slutändan är det faktiskt hur man röstar när det väl gäller som räknas. C och V röstade emot. L och KD la ner sina röster. MP röstade för. Vad som SKULLE ha hänt om MP röstat annorlunda är det ingen som riktigt vet... men en sämre lag än såhär var alltså inte möjlig. Vilket annat förslag som helst hade alltså varit bättre. Och ingen lagändring alls hade varit MYCKET bättre! Det vore ju det mest miljöpartistiska, i sammanhanget!

Så någon kompromiss är det definitivt inte, för MPs del. Vi har halshuggit oss själva! Men det är klart... då slipper vi ju i alla fall tvätta håret.

Saturday, 25 June 2016

MP - Nytt språkrör åt SD!

Ett e-mail jag just skickade till MP:s 25 riksdagsledamöter. (Ja, de 4 som röstade emot den nya "tillfälliga" asyllagen fick också ett mail... Tänkte att de kunde behöva lite uppmuntran!)
-----------------------------------------------------------------
Subject: Grattis SD med vänner!

Hej! 

Jag vill bara att ni riksdagsledamöter ska förstå det här!
Åsa Romson gråter: "Det värsta är ju att Jimmie hade rätt hela tiden!"
Bild: För mig okänd
Ovan är en liten bild jag snubblade på på internet i november, strax efter den historiska presskonferensen, och då tog illa upp av. Nu dök den upp i mitt minne igen... Efter tisdagens omröstning i frågan framstår den plötsligt för mig i ett annat ljus.

Nu råkar det vara Åsa på den här bilden, men det spelar ingen roll. Det här gäller alla er som röstade för. C, KD och L riskerade SINA platser i en eventuell framtida alliansregering, genom att gå ur den s.k. överenskommelsen. Återstår alltså bara regeringen, M och SD. Det här är det budskap ni just förmedlat till folket:

"Vi röstar med SD, för hur goda intentioner man än må ha, så har de rätt i slutändan. MP har varit drömmare! Det är SD som är realisterna."

Och det är ju precis SD:s eget budskap! Det är deras världsbild ni just har skrivit under på! Det är dem ni propagerat för! Så bli inte förvånade sen, när SD fortsätter att öka.

Nu har svenska folket 3 år på sig att vänja sig vid en minskad invandring, och att klara sig utan sin forna solidaritet. 3 år att döva sitt samvete med fantasier om vilken katastrof som skulle ha drabbat oss just nu, om inte riksdagen i sin vishet givit oss det där andrummet. När det sen börjar lida mot att andrummet ska ta slut kommer rasisterna att gå ut hårt med att den där katastrofen kommer att drabba oss nu i stället, om vi inte förlänger lagen!... Sämsta möjliga utgångsläge att komma med ett: "Nej då, inget farligt kommer att hända!", när vi i 3 års tid bekräftat att hotet om katastrofen är verkligt, genom vår tillfälliga lag!...

Ni säger att det är så otroligt viktigt att sitta kvar i regeringen och "påverka". Ok. Vad ska ni uträtta då, under den återstående mandatperioden, som kommer att vara så ofantligt betydelsefullt att det uppväger för den enorma propagandaseger ni just gav åt de rasistiska strömningarna?? Förstår ni inte att den viktigaste händelsen för Sveriges politiska utveckling under decennier framöver, med påverkan på debatten långt utanför Sveriges gränser, hände just nu? ...Och ni sumpade den.

Att S, M och SD kunde ha drivit igenom lagen ändå, även utan ert stöd, är ingen som helst ursäkt för att ni också stödde den. Underskatta inte den enormt mycket större legitimitet lagen får, när t.o.m. MP står bakom den!!... Alltså... då måste vi ju VERKLIGEN snacka om en hotande katastrof!!...

Såhär kan man också uttrycka det:

En rivningskula med texten "Verkligheten" träffar Åsa Romson och Stefan Löfvén så de flyger
Bild: För mig okänd

Mgh,
Karolina Hagegård
Stolt miljöpartist i 18 år, 1998 -- 2016-06-21
-------------------------------------------------------

Fotnot:
Jag upptäckte just att jag inte hade någon label som hette "rasism", bara en som hette "främlingsfientlighet"... Detta för att jag hittills försökt stå emot den betydelseförändring som ordet "rasism" fått, till att innefatta även andra former av främlingsfientlighet. En betydelseförändring som ju bl a SD inte gått med på, vilket lett till en - vad jag tycker - väldigt onödig icke-debatt i debatten! I ovan text använder jag dock ordet i dess nyare, vidare betydelse. Jag är inte helt säker på än, om det är en bra sak eller inte...

-------------------------
Vidare läsning:
Den så kallade flyktingkompromissen, 2017-10-08
Problem med språkrörens öppna Kaplan-kris-brev, 2016-02-23
Tankar om språkrör, 2016-05-10
Isabella Lövin - förändring eller ansiktslyft?, 2016-05-10
 

Expressen - "En skitlag kan inte bli annat än en skitlag", 2016-06-20
ETC - Historiskt skifte: Så mycket har partiernas asylpolitik förändrats, 2015-11-13

Monday, 20 June 2016

Varför MP måste gå hela vägen för brunkolet


Öppet brev till MP om brunkolet

För att kunna rädda världen måste vi ha folket på vår sida. Ibland kan det vara lätt att glömma det, och liksom försöka manipulera dem att låta sig räddas mot sin vilja, med valser och skickliga reklambudskap! Men det är inte en långsiktigt hållbar lösning. Politik, liksom sex, måste bygga på samtycke. De måste få veta var vi står.


Brunkolets framtid är en fråga med gigantiska konsekvenser, som just nu ligger i våra händer. Om vi säljer vet vi att köparen har för avsikt att exploatera. Om vi behåller är det upp till vår riksdag att bestämma, genom sitt ägardirektiv. Riksdagen har inte för avsikt att ändra ägardirektivet nu, men vi har lång tid på oss! Det kan bli en valfråga för nästa riksdagsval... Och nästa...

Jag har hört argumenteras att skadan inte är oåterkallelig även om vi säljer, eftersom Tyskland fortfarande kan lagstifta mot brunkolsbrytning i sitt land. Men detta är att skjuta över ansvaret och den nödvändiga smällen på någon annan, och det är precis det vi alltid sagt att vi alla måste sluta göra! Hur kan vi då göra det själva? I själva verket, om vi visar någon som helst acceptans för exploatering av brunkol, om vi så mycket som antyder att det går att väga nackdelarna av det mot de fördelar man kan få för egen del och komma fram till att de senare överväger, då har vi legitimerat all miljöförstöring i världen. Då har vi rättfärdigat de grås världsbild, idiotförklarat oss själva och troligen signerat vår egen dödsdom.

Att vara i koalitionsregering är en förhandling, ett givande och ett tagande. I varje förhandling måste man ha sin ”walk away point” klar för sig, alltså den punkt där budet man får är så dåligt att det är bättre att lämna förhandlingsbordet och avstå från överenskommelsen, än att anta budet. Har man ingen walk away point så har man egentligen ingen hävstång alls. Då kan motparten sätta villkoren hur hen vill, för i slutändan godtar du det ändå, eftersom du aldrig kan tänka dig att avstå. Vad du får igenom är då helt upp till motpartens goda vilja.

MP har redan korsat ett antal röda streck i regeringen. Brunkolsstrecket motsvarar 24 gånger Sveriges årliga inhemska koldioxidutsläpp, och innebär total ödeläggelse av enorma landområden. Jag vill att vi nu säger:
”Nog! Vi kan inte gå med på det här! Endera säger regeringen nej till affären, eller så spräcker vi regeringen!”
Då kommer antingen sossarna att säga att vår koalitionsregering fortfarande är så värdefull för dem att de går med på vårt ultimatum, eller också förlorar vi regeringsmakten den här gången. (Och troligen sossarna också...) I bägge fallen slipper vi svara på frågan, i nästa valrörelse:
”Vad gjorde ni då, under resten av mandatperioden, som var så ofantligt betydelsefullt att det uppvägde för att ni släppte igenom brunkolsaffären? Varför silar ni mygg och sväljer kameler?”...

Denna markering är i själva verket troligen det mest betydelsefulla vi kan göra för världen under hela mandatperioden, ja kanske under hela vår historia! Då visar vi med kraft var vi står. Då står vi upp för vårt samvete, att aldrig skjuta över ansvaret på någon annan. Då visar vi att vi fortfarande, även i maktposition, faktiskt tror på att en annan värld inte bara är möjlig, utan också helt nödvändig!

Och om inte vi tror på detta, hur ska vi få folket att tro på det?

För om inte folket tror på det, då är allt hopp om att rädda världen ute.


brunkolsbrytning
Brunkolsbrytning. Foto: Greenpeace
It may not be a perfect system, but it's still the best one there is.


--------------------------------
Vidare läsning:


Tuesday, 10 May 2016

Isabella Lövin - förändring eller ansiktslyft?

Jag lobbade alldeles nyss för att MP skulle byta språkrör. Det var inte SÅ HÄR jag menade!...

Jag har inte lobbat för att byta ut Romson mot Lövin. Jag har lobbat för att byta ut Fridolin mot Schlyter, utan att ändra i regeringen. Inte för att Gustav nödvändigtvis var sämre än Åsa! Men för att Carl Schlyter är äkta grön, och enormt tydlig med det. Och det är det jag vill ha. Jag vill att mina språkrör ska få mig att känna 'YES, där satt den!! Det är precis så det är!!', och vad andra partier, aktörer eller människor tycker om saken är mindre viktigt. Mina språkrör ska föra MIN talan, och inte deras!

Men nu ska vi alltså erbjudas att välja Isabella Lövin. Än en gång, utan några motkandidater. (Minns någon när vi senast hade ett verkligt val, med verkliga alternativ...) Så hur genomgrön är egentligen Isabella? Hon har ju varit helt öppen med att hon inte gick med i MP pga hela vårt partiprogram, utan bara för att få chansen att driva sin hjärtefråga, fisken! Såhär skriver t ex Christian Engström (Piratpartiet) om hennes insats i upphovsrättsfrågor:

Svikna löften och rena lögner - här är MP:s nya språkrör

Något som kan bli riktigt tråkigt med det här är att Lövin faktiskt är så älskad och uppskattad för sin fantastiska, gröna seger för fisken!... Och nu sätter vi henne på fel post, med stor risk att hon också blir oomtyckt och trashad, för något som egentligen inte är hennes fel. Hon kan inte hjälpa att rocken vi ger henne är för stor!


Men den där andra saken jag lobbade för, att INTE ändra i regeringen, är faktiskt också viktig. Jag vill ha språkrör som är fria! Som det var förr! Självklart vill jag att vi ska ha gröna ministrar, som en del i vårt arbete med grön politik. Men en minister ska inte samtidigt vara språkrör, eftersom ministerns uppgift är att föra regeringens talan. Det uppdraget är uppenbart jättesvårt att kombinera med uppdraget att föra MP:s talan! Oavsett vem som sitter på posten.

Gång på gång hör jag argumentet att 'Men om vi har en grön minister som för regeringens talan, och en annan person som grönt språkrör som för MP:s talan, då kan ju de säga olika saker och prata emot varandra! Om folket inte förstår den grejen kan det ju väcka trovärdighetsproblem!'. Men ärligt talat, om folket inte förstår den grejen så förstår de inte sin egen lagstiftning! Sitt eget politiska system! För det här ÄR vårt politiska system: Vi har olika partier som står för olika ideologier och politik, och vi har en regering som enligt praxis alltid talar i konsensus. Om de verkligen inte redan gör det, är det kanske dags att folket förstår den grejen? För annars är vi väl ändå körda? Att bara försöka manipulera oss runt det genom att inte HA någon egen politik, eller åtminstone inte någon som för ut dess talan, så länge vi är i regering, låter väl knappast som nån långsiktigt hållbar lösning?

Kanske skulle alltså Schlyter OCH Lövin tillsammans kunnat funka som språkrör? Den diplomatiska, smidiga Lövin kunde bolla uppdraget att kompetent föra regeringens talan, utan att bli ogrön, medan den yviga, sprakande Schlyter kunde ha fört fram, med all önskvärd tydlighet, vad som egentligen var MP:s åsikt i överenskommelserna.

Carl Schlyter och Isabella Lövin
Bild: TT

På det här sättet däremot är risken enorm att vi nu bara har fått en ansiktslyftning: Något som låter oss slippa ett irriterande men ytligt problem. Men MITT problem, det som JAG ville byta språkrör för, det finns kvar! Nämligen att ingen, fortfarande, kommer att föra den gröna talan. Tills inte ens vi själva minns vad vi står för...

------------------------------------
Läs även på denna blogg:

Vidare läsning:
Att dra slutsatser om krisen i MP, Lotta Hedström, 2016-04-26
Värsta mardrömmen för statsministern, K-G Bergström, 2016-04-28

Tankar om språkrör

Här är ett litet massmail jag skickade ut 2016-05-03:
------------------------------

Hej

Jag håller visserligen med Kajsa Ekis Ekman och Lotta Hedström som skriver att ministrar och språkrör aldrig bör avgå mitt under pågående mediedrev. Man bör vänta ett tag, tills "den kollektiva dumheten lagt sig".

Men problemet med det, för mig just nu, är att jag velat byta ut våra språkrör i flera år nu, INTE pga vad media sagt! Utan pga att språkrören själva gång på gång säger väldigt ogröna saker. Saker som är skadliga för oss, för vårt parti och för vår ideologi, på mycket lång sikt! Här har jag t ex analyserat varför deras öppna brev, som sades vara tänkt att dämpa vår (vilka vi?) besvikelse efter Kaplan-drevet, fick mig att må illa, snarare än att må bättre:


Jag vill inte att mina språkrör får mig att känna så! Jag vill att mina språkrör skickar mig brev som får mig att känna: 'JA!! Det är så det är!!'! Sen om andra partier, eller andra aktörer, som media eller "allmänheten", håller med om det, det är mindre viktigt. Jag vill ha språkrör som för MIN talan, den gröna talan. Och ska vi lyckas rädda världen på lång sikt måste vi faktiskt lyckas övertyga dem som inte håller med. För att det ska ens vara möjligt måste någon våga föra vår talan.

Och för att ge ett helt annat argument, betänk detta:

Regeringen uttalar sig, enligt praxis, alltid i konsensus. MP är en minoritet i regeringen. Om bägge våra språkrör sitter i regeringen, vem ska föra MP:s egen talan då? Språkrören är genom praxis förhindrade att göra det!...

Att bara göra tvärt emot vad media vill är ju trots allt fortfarande att en blind leder en blind, fast i stället för att låta sig ledas så går den ena personen åt vänster när den andre säger höger och tvärt om, för 'den där andre är ju blind!'...

Jag vill alltså fortfarande byta ut våra språkrör. INTE för att media vill det, utan av skäl jag kommit fram till helt själv. Och det är faktiskt det som är att vara verkligt oberoende av media.


Mvh,
Karolina Hagegård
Stolt miljöpartist sedan 1998
Tel: 0703 703 223

---------------------------

Gustav Fridolin och Åsa Romsson

Läs även på denna blogg:
Isabella Lövin - genomgrön eller punktgrön?, 2016-05-10

Vidare läsning:
Dreven är en allvarlig samhällsfara, Kajsa Ekis Ekman, ETC, 2016-04-21 
Att dra slutsatser av krisen i MP, Lotta Hedström, Syre, 2016-04-26


Tuesday, 26 April 2016

Problem med språkrörens öppna Kaplan-kris-brev

Bild: TT
Bild: TT

MP:s språkrör skickade ut ett öppet brev till medlemmar och sympatisörer med anledning av den s.k. Kaplan-krisen. Syftet med brevet sades vara att "vara tydliga om vilket slags parti Miljöpartiet är" och om "de förhållningssätt som är självklara i ett grönt parti".

Jag har en del problem med brevet.

Bl a står det i punkt 2:

"Våra företrädare ska inte figurera i samma sammanhang som extremister."

För det första har jag problem med ordet "extremist", eftersom det är ett ord utan något absolut innehåll. I stället har det ett relativt innehåll! Vad som är extremt beror ju på var medel ligger, och vad standardavvikelsen är... eller för att uttrycka sig utan matte-termer: Det finns människor på jorden som nog skulle mena att abort är extremt. Eller homoäktenskap. Eller homoadoption. Andra skulle kanske mena att vapenexport till krigförande länder är extremt...

Men ok, antag att jag accepterar att vi inte ska vara "extremister", och att det faktiskt finns någon form av definition av denna term! Hur gick vi från att inte VARA extremister till att inte få FIGURERA I SAMMA SAMMANHANG som extremister?? Varför ska människor inte längre mötas? Löser man verkligen problem på det viset? I Sverige har vi en kultur av att man inte ska ha något att skaffa med knarkare eller folk som suttit inne, och erfarenheter visar att just denna stigmatisering och isolering gör att det är så extra svårt att ta sig ifrån drogmissbruk och brottsbana i Sverige. Så är det här verkligen rätt väg att gå med "extremister"? Det tror jag verkligen inte! Är det en grön väg att gå? Knappast!!

Vidare står det, i punkt nr 3, om nolltolerans mot rasism:

"Dit hör illa valda jämförelser mellan Nazityskland och andra brott mot mänskliga rättigheter."

Både det här citatet och det ovan gör något väldigt fult: Skribenterna antyder något som de samtidigt inte tar ansvar för! Vi vet ju alla, även om det inte står rakt ut någonstans, att det här brevet kommer ut pga Kaplan-affären. Att skriva om 'illa valda jämförelser med Nazityskland' osv, antyder därför att det är just det Kaplan har gjort. Men har han verkligen det? Ja, jag vet att han gjorde en jämförelse mellan Israel och Nazityskland i ett långt tal han höll för 7 år sedan, men var den verkligen illa vald? Kajsa Ekis Ekman skriver t ex, i sin ledare "Dreven är en allvarlig samhällsfara", att vi ju fick lära oss i skolan att förintelsen var något vi aldrig fick glömma! Och om vi inte ska glömma det, för att det inte ska upprepas, då menar hon att vi faktiskt just ska påminna varandra om den händelsen så fort vi ser något som har gemensamma drag med den! Det betyder förstås inte att varje jämförelse med Nazityskland är bra, men iaf att inte varje sådan automatiskt är dålig heller.

I samma ledare skriver Ekman, apropå språkrörens punkt 2:

"Bostadsminister Mehmet Kaplan blir inbjuden till en företagarmiddag. Han går dit, det är ungefär 60 personer inbjudna, bland dem befinner sig en ökänd fascist. De sitter långt ifrån varandra och pratar inte ens. Fascisten har efteråt sagt om Mehmet Kaplan ”Jag tror inte att han tycker om vår organisation.” Några bevis för att de skulle vara vänner eller hålla med varandra har i alla fall jag inte sett. Med ens råder allmän konsensus om att Mehmet Kaplan borde ha tagit reda på vilka som skulle komma innan han gick dit. Finns det någon i hela landet som beter sig så? Som när hen blir bjuden på fest alltså säger ”Jag måste veta namnen på exakt alla som ska vara där, annars kommer jag inte.”"

Så ska visst iaf miljöpartister hädanefter bete sig...

Jag går vidare i språkrörsbrevet:

"Ett uttalande från en miljöpartist ska inte kunna uppfattas ha antisemitiska eller andra rasistiska förtecken"

Ett omöjligt krav!! Det finns en anledning till att man inte ens i en mordrättegång kräver en högre bevisnivå än 'bortom rimligt tvivel'. Om man skulle kräva bevisning bortom MÖJLIGT tvivel skulle ingen någonsin kunna fällas. Möjligt tvivel kan man alltid få fram! På samma sätt är det alltid möjligt för någon att uppfatta antisemitiska eller rasistiska förtecken. Så gränsen bör rimligtvis gå vid om det är sant eller inte, inte om någon kan uppfatta det så! Annars accepterar man metoden att fälla på misstanke. Så fort någon skriker "rasist" om dig är du dömd. Det spelar ingen roll vad du sagt, gjort eller har för åsikter... Det är vad någon väljer att uppfatta dig som, som räknas.

Att de försöker vara så vaga att det inte ska gå att komma åt dem hjälper inte heller. Pliktskyldigt skriver de att "Det är naturligtvis inte så att man nödvändigtvis alltid delar värderingar med dem som man deltar i en festmåltid, högtidsfirande eller politiskt möte med". Liksom "illa valda" jämförelser med Nazityskland. På så vis försöker de hålla ryggen fri, så att om någon påpekar att Kaplan faktiskt inte gjort något fel, så kan de säga att "Oh nej, det menade vi inte heller! Vi sa ju att man får gå på middag, och att bra jämförelser med Nazityskland är ok!"... Men samtidigt tillfredsställer de alltså, med antydningar, dem som vill tycka illa om Kaplan. Det är bara feghet!


På det hela taget andas brevet någon slags skuldbeläggande av offret. Resonemanget att om ett barn blir mobbat för sina kläder, då borde barnet skaffa andra, snyggare kläder. Om hen blir mobbad för sin kost, då borde hen byta kost. Om hen blir mobbad för att ha homoföräldrar, då borde homosexuella inte tillåtas adoptera. Om hen blir mobbad för att hen har fräknar, är för lång, för kort, saknar en hand eller har dyslexi, då går det tyvärr inte att göra åt!... Går du inte att foga in i mallen, då får du tyvärr finna dig i att bli mobbad.

Om du blir mobbad för att befinna dig i ett rum med fel person, då ska du sluta befinna dig i samma rum som fel personer.

Om du blir mobbad för att göra jämförelser med Nazityskland, då ska du sluta göra jämförelser med Nazityskland.

Om du blir mobbad för att någon uppfattar dig som rasist, då ska du sluta uppfattas som rasist. Hur det ska gå till... det är ditt problem!

Men vi kommer aldrig fram på det här viset! Mobbarens verklighetsbeskrivning får aldrig accepteras. För hur mycket vi än försöker anpassa oss till mobbarnas mall kommer det alltid att bli något eller någon kvar som sticker ut! Enda sättet att motarbeta mobbning är att slå fast att det är ok att vara hur kort, hur fräknig och hur homosexuell som helst.

Men var går gränsen då? Får man även vara hur rasistisk som helst? Hur kriminell som helst? Nej. Men gränsen går vid ett faktiskt fel!

Jag säger som Kajsa Ekis Ekman:

"Vi kan inte ha det så att människors hela livsgärning omkullkastas av småsaker. Vi kan inte fortsätta röra upp stormar över symbolfrågor medan politikers faktiska beslut knappt uppmärksammas. /.../ Under inga omständigheter ska någon avgå under pågående drev eller backa en millimeter. Vad det än är, borde praxis vara att alltid vänta ett halvår och sedan ta upp fallet – när den kollektiva dumheten lagt sig kan man studera fallet i lugn och ro."

Du vet, man får alltid det man ropar efter. Så tänk på vilken sorts politiker du ropar efter! Dvs tänk på vilka kriterier du vill att vi dömer efter. Vad som är viktigt för dig. För DIG!!... Inte för mobbarna.


-----------------------------------------------
Vidare läsning:
Klipp banden med skurkstaterna - Fria Tidningen, 2016-04-19

På denna blogg:
Isabella Lövin - genomgrön eller punktgrön?, 2016-05-10
Tankar om språkrör, 2016-05-03 

Wednesday, 31 December 2014

Alliansens nyspråk om Decemberöverenskommelsen

Kommentar till Det är en typisk svensk kompromiss.

Åh, alliansen är JÄTTEBRA på att vara välformulerade. De skickar ut listor till sina medlemmar på ord som bör undvikas och ord som bör användas! T ex:

Individer -> Människor
Låginkomsttagare -> De som tjänar minst
Sänka ersättningsnivån -> Det ska löna sig att arbeta
Närvaroplikt 35 tim/vecka på Af -> Jobbgaranti!

Ur "nya moderaternas" interna kampanjmaterial 2010

Knepet är att SLUTA vaggas till ro av de fina ord de använder, och i stället börja tänka efter själv på vad de innebär! ...Och om det kanske finns ett lämpligare ord du själv skulle ha använt?

Nedan kommenterar jag några urklipp ur den välformulerade artikeln ovan:

"När det gäller Decemberöverenskommelsens innehåll verkar få ifrågasätta punkten om att den största partikonstellationens statsministerkandidat bör släppas fram."

Jaså, men det är iaf det både jag och Peter Eriksson ifrågasätter. Även Löfvén själv ville hellre regera i majoritet, om ni glömt det. Att regera i minoritet ska vara möjligt men inte lätt, eftersom det inte är lämpligt!...

"Det logiska resultatet blir att man som oppositionsföreträdare antingen röstar nej till både statsminister och budget eller att man avstår i båda omröstningarna. Det finns ingen poäng med att släppa fram en statsminister och sedan sänka hans budget"

Skitsnack! Det normala för en minoritetsregering är att man mest fattar okontroversiella beslut som alla stödjer, eller så gör man upp med enskilda partier ur oppositionen för att få majoritet kring olika frågor såsom budgeten. På så vis får oppositionen direkt inflytande över politiken, vilket är rätt och riktigt, eftersom de är i majoritet! T ex kunde C och FP ha fått igenom delar av sin politik i budgeten och sedan röstat för den! Se hur subtilt Alliansen nu försöker få det till att det i stället är normalt att komma överens i förväg om att lägga sig platt, utan villkor i DEN HÄR MANDATPERIODEN... och i stället kräva saker av nästa riksdag, som inte ens är vald än!!?

"Att processen fungerat så illustreras av att Alliansens budgetar förra mandatperioden hade en majoritet i riksdagen emot sig, men ändå gick igenom eftersom denna majoritet inte kunde enas om ett gemensamt alternativ. Ingen har kallat detta odemokratiskt."

Folk får väl VÄLJA att släppa fram en minoritets budget! Det är självklart inte lika odemokratiskt som att VARA BUNDEN i förväg att göra det, utan villkor! Alltså... det är väl just det som är skillnaden mellan demokratiskt och odemokratiskt, skulle man kunna säga!

"När reglerna skrevs tog dock alla för givet att det största blocket bildar regering"

Vad är i så fall ett block?? Och vem exakt har tagit det för givet? Hört uttrycket: "Blockpolitiken är död"?...

"Dessa konkreta iakttagelser måste påverka hur man ser på de abstrakta reglerna."

Öhm, nej det måste de faktiskt inte! De "abstrakta" (ord med negativ association), övergripande reglerna ska just stå över den "konkreta" (ord med positiv association) situationen för handen! Rättvisan ska vara blind! Det är bara att ta skeden i vacker hand och anpassa oss till reglerna!

"tydliga regeringsalternativ"

Nyspråk för "tvåpartisystem". Men jag råkar vara EMOT tvåpartisystem/tydliga regeringsalternativ!

Så här är den stora frågan:

Det är bara Alliansen som tycker att det är viktigt att de håller ihop i alla väder. Vi andra vill ha flerpartisystem och har sagt det i hela valrörelsen! Så varför dansar nu alla plötsligt efter deras pipa? Även vi? Varför lovar rödgröna att också hålla ihop i alla väder i nästa mandatperiod, när det aldrig varit det vi velat, i stället för att var för sig göra uppgörelser med en eventuell Alliansregering i minoritet, och därmed få direkt inflytande över politiken? Varför säger inte VI som det är:

Er sammanhållning är ansvarslös, och skapar kaos! Lösningen är att ni agerar som de självständiga partier ni påstår er vara, inte att reglerna ändras så att ni slipper!



Eller den här:

"Deras strategiska mål är självklart att splittra Alliansen och regera med stöd från något eller några allianspartier. Det är nu blockerat till 2022."

Är det ingen som tycker att åtminstone DET är otäckt??...

Typisk svensk kompromiss, jo jag tackar jag!


-----------------------------
Vidare läsning:

Karolinas regeringskrisanalys, 2014-12-06

Saturday, 6 December 2014

Karolinas regeringskrisanalys

Let's play the blame game... Ja, ett nyval (eller "extra val") är ju ett bevis på ett misslyckande så jag tycker det är rimligt att reda ut VEM som har misslyckats.

Det är iaf inte SD! Regeringens budget fälldes visserligen av SD och Alliansen, så visst har SD sin del i den biten! Men de är utan skuld, därför att ingen kan säga att de gjorde fel i att fälla regeringen. Regeringen hade klart uttalat från början att man inte tänkte ge SD något inflytande, och SD har därmed all moralisk rätt att vägra ge sitt stöd till regeringen, aktivt eller passivt. Ingen kan kräva av en annan att hen ska samarbeta i sin egen utplåning!

Rent principiellt är det statsministern som är ytterst ansvarig för regeringen, och därmed för att regeringens budget går igenom. Om regeringen är i minoritet i kammaren innebär det att statsministern måste söka stöd hos oppositionen genom att kompromissa med dem. Så gjorde alliansregeringen på sin tid, när de hade skäl att misstänka att vågmästaren SD kanske skulle rösta med oppositionen.

Reinfeldt hade dock en helt annan situation där än vad Löfvén har! Reinfeldt hade tre partier förutom SD att söka stöd hos! Men Alliansen har nu låtit meddela att de minsann "håller ihop" även i opposition! (Att de fortfarande kallar sig fyra olika partier börjar bli snudd på falsk marknadsföring! Jag menar, när?? När, om inte nu?!)

Skulle Löfvén-regeringen kunna göra upp med HELA Alliansen? Kanske, men det innebär att hela 77% och sex partier skulle behöva komma överens, även om vi räknar bort V. Så stora majoriteter är ovanligt och svårt. Men i det här fallet hade dessutom Alliansen meddelat att de minsann tänkte lägga fram sin egen oppositionsbudget, så då var det spåret ändå stängt!

Detta lämnar Löfvén-regeringen med endast två möjligheter:

1) Få stöd av SD
2) Regeringskris

Det är enkel matematik. I det läget tycker jag det var rakryggat och politiskt ärligt av Löfvén att låta sin budget falla och ta en regeringskris, hellre än att göra upp med SD. Ingen kan kräva av dem att de gör upp med sin värsta fiende! Särskilt inte efter att ha lovat sina väljare att inte göra det.


Alltså är det Alliansens fel! Ja? Visst kan ingen kräva av dem heller att de ska göra upp med sin värsta fiende, men är verkligen ALLA som inte ingår i deras fina allians deras värsta fiende? Är verkligen en S-MP-C-FP-uppgörelse precis lika illa för dem som en S-MP-SD-uppgörelse? Och är det verkligen lika illa för C och FP också, inte bara för KD och M?... Det är ju nämligen konsekvensen av deras agerande!

Har de mandat för det här? Före valet lovade de att släppa fram en röd-grön regering om dessa blev större än Alliansen, även om de inte fick egen majoritet, allt för att förhindra inflytande åt SD. Efter valet tvingade de alltså Löfvén att göra upp med SD eller avgå... Vilket utav de två hoppades de på? Inget utav dem överensstämmer med löftet.

Nu hävdar förstås Alliansen att de även lovat att hålla ihop, men i så fall har de gett motstridiga löften! De KAN inte både hålla ihop och hindra SD från att få inflytande, med det valresultat som blev! Enda sättet att uppfylla båda löftena under omständigheterna är om de får vara regering, och den röd-gröna oppositionen är mer samarbetsvillig än vad de själva var... Det är att vara riktigt dåliga förlorare!

Och det kan bli samma valresultat igen. Hoppas Alliansen på att de röd-gröna i så fall ska vika sig och låta dem regera, helt enkelt för att de vägrar samarbeta för att något annat ska bli möjligt? Sånt småbarnsbeteende borde straffa sig...