Ekonomiskt välstånd är de pengar man har över, efter att man har betalat sin hyra, mat, räkningar, nödvändiga inköp av kläder, hushållsartiklar och hygienartiklar, och efter att det allmäna har betalat för skolgång, sjukvård och lite annat nödvändigt som vägar och sånt.
För oss.
I Kenya finns inte ens några bra vägar. Men den som har råd med (hyra,) mat, kläder, skola och sjukvård till sig och alla sina barn, anses ändå rik! Oj, den som inte har problem med något av detta är rejält rik!!...
Vi är alla rejält rika. För dem.
Ibland hör jag människor i Sverige som talar om "skattetrycket". Som om det vore en börda, en tyngd som tynger ner oss, och hindrar oss att sträcka ut oss i riktigt vår fulla längd. Så som det säkert var någon gång på 1700-talet. Nu är det snarare så att vår fulla längd inte är nog, utan vi står på en hög stege och vi klättrar högre och högre upp, och DÄR uppe nånstans sitter en skatteribba som säger hit men inte längre...
Dessutom, på 1700-talet gick förmodligen större delen av skattepengarna och -maten direkt till herrarna och damerna för deras nöjen och förstärkta makt, snarare än till någon samhällsservice. Idag finns skattepengarna till för att tjäna det allmäna, och kungafamiljen (sägs det!) drar in ungefär lika mycket i PR till Sverige som de kostat i underhåll. Pengar som gått till skatt är fortfarande våra pengar.
För varje år klättrar vi högre upp på stegen. Varje år slår handeln rekord, utom i globala krisår, men det går snart över. Sen är tillväxten igång igen. Fler och fler prylar, oftare och oftare en ny TV och mobiltelefon. Fler och fler åker på flygsemester varje år. Ack ja, vi blir bara rikare. På vissa sätt.
Men på andra håll knakar det i vår rikedom! För när jag var liten fanns det ett sjukhus i Säffle. Och doktorn kunde komma på hembesök. Skolsyster hade vi på plats varenda dag, och naturligtvis en skolbibliotekarie och en massa kringpersonal som gjorde att lärarna bara behövde tänka på att undervisa, med allt vad det innefattade. Det har vi inte råd med längre. Nu har Säffle en vårdcentral som är öppen mån-fre 8-17, så bli inte sjuk på helgen! Sen jag flyttade till Kristinehamn har även denna stad förlorat sitt sjukhus och sin akutmottagning, skolbibliotekarierna har successivt blivit färre och färre, och skolsyster finns det bara ibland så behöv ingen stelkrampsspruta en tisdag (t.ex)!... Maten till skolor och äldreboenden lagas oftare och oftare någon annanstans, kyls, transporteras och värms upp igen. Varje år får yngre och yngre svenska barn åldersdiabetes, men vem har råd med mat av hög kvalité på skolorna? Vem har råd med personal som lagar maten på plats, eller kravmärkta råvaror? Att köpa in nyskördade, närproducerade grönsaker som måste sköljas rena från jord först ska vi inte ens tala om!... Skolan är redan en av de största utgiftsposterna i kommunen, hur ska det gå ihop?!
Hängde ni med? Vi har alltså råd med fler och fler TV-aparater och mobiltelefoner varje år, men har inte längre råd med sjukvård eller giftfri mat till våra barn...
Och det är nu jag tycker att vi ska gå tillbaka till början, back to basics liksom. Och fråga oss: Vad vill vi egentligen med våra liv? Vad gör oss lyckliga? Vad ger oss livskvalité?
Är det de nya TV-aparaterna? Eller är det litteraturen? Den nya mobiltelefonen, eller mat som luktar och smakar mat? Kanske känslan av att vi förvaltar och bevarar vår planet, istället för känslan av att vi utarmar och förgiftar den.....?
För det är ju så, att varje krona som ges i skattelättnad blir en krona till som läggs på privat konsumtion, och nej det jämnar inte ut sig, och nej det kommer inte igen. För om jag får mer pengar i min plånbok och mitt barn blir av med sin skolbibliotekarie, då går inte jag och anställer en skolbibliotekarie för de pengarna jag fick. Det har jag fortfarande inte råd med. Och TV:n jag får råd med kan inte ersätta den litteraturskatt som barnet riskerar att förlora med skolbibliotekarien, även om den har plasmaskärm!
Och lösningen på detta problem - för ett problem ser jag det verkligen som! - är så enkel. Högre skatt! Högre skatt gör mindre privat konsumtion: Mindre resursutarmning, mindre förgiftning, mindre sopberg av teknikprylar som inte ens är trasiga. Men större gemensam konsumtion: Kultur, skola, sjukvård, våra barns mat. Högre skatt ger högre livskvalité. Så häng på:
Högre skatt åt folket!!
--------------------
Mycket av ovan problem är iofs nedströms från det postindustriella dilemmat, som jag skriver om i texten:
Det postindustriella dilemmat och vi, 2014-08-02
(Det är det jag kallar Baumols dilemma i kommentaren nedan.)
Friday, 9 September 2011
Wednesday, 24 August 2011
Vi håller på att förlora
Vi håller på att förlora. Inte valen, men folkets hjärtan.
Enligt en föreläsning jag var på igår har skolan utvecklats från en demokratidiskurs till en marknadsdiskurs. Förr, före 80-talet, fick lärarna t ex inte sätta ihop homogena klasser, för barnen skulle lära sig att umgås med olika sorter. Det ansågs viktigt för samhället. Skolan skulle vara demokratisk för att eleverna skulle uppleva demokrati, och därmed bli demokratiskt kompetenta samhällsmedborgare.
Nu är eleverna "kunder" i skolan, vilken "levererar" bra resultat, och "producerar" kunskap. Den är "effektiv" och "framgångsrik", och den gör eleverna "anställningsbara", inte demokratiska och förstående för olika sorter.
När jag var liten gick "Akin - flyktingbarn" på TV:n. Vi fick lära oss att förstå smärtan, rädslan och svårigheten i att slitas upp från sitt eget land, sina egna rötter, och hamna i ett nytt land där allt var främmande. Vi fick lära oss att välkomna dem som haft det mycket värre än vi, och att vi hade det väldigt, väldigt bra!...
Sen dess har Sverige haft tillväxt, men man pratar sällan om hur bra vi har det längre. Nu pratas det mer om hur illa ställt det är med sjukvården, om ökande brottslighet, om att våra skolbarn är de okunnigaste i Europa. Nu pratas det om hotet från muslimerna... Nu är de inte längre människor som kommer hit undan krig och förtryckande diktaturer, som behöver en trygg hamn att fly till, nu är de hotfulla varelser som kommer hit och "invaderar"... Som om vi någonsin varit med om en invasion...
Vi pratar om solidaritet med de svaga i och utanför vårt land, men vem lyssnar? Vi pratar om lidandet för den som är sjuk och som blir av med alla sina tillgångar, men vem bryr sig? Viktigare då är det med den där listiga jäveln som inte är sjuk, men som fuskar och utnyttjar systemet!... (Och som förmodligen är invandrare, och säkert muslim!)
Vi hade en gång något som andra länder beundrade och såg upp till. Vi användes som gott exempel i böcker och kurser världen över. Den där föreläsaren igår sa att utländska lärare brukade vara djupt imponerade över den svenska skolan, och framför allt hur vi lyckades med att fånga upp alla, även dem med de svåraste förutsättningarna.
Men allt det här håller på att försvinna, genom myten de på något vis lyckats slå i oss, att vi är så dåliga, att vi varit så blint naiva, och att allting måste ändras på! Myten om att de mjuka tagen, samtal, respekt, demokrati, och behandling i stället för straff, inte fungerar, trots högar med bevis och årtionden av erfarenhet som visar att de gör det! Myten om att strikthet och stränghet hjälper lärandet, och att hårda straff förhindrar brott, trots att alla bevis visar att de inte gör det...
Inget av denna hårdhet, denna rädsla för naiviteten, denna själviskhet att försvara oss som har det bra i stället för dem som flyr undan terrorn, skapar på något vis ett bättre samhälle. Ett där fler människor kan leva lyckligare. Det enda det leder till är mer makt åt de mäktigare. Med en räddare, mer hunsad, mindre ifrågasättande befolkning...
Det är därför myten får fortsätta att växa.
Om du vet att det jag säger är sant, att det är det mjuka, förstående, välkomnande samhället som är det lyckligare samhället, hjälp mig att stå emot. Det finns bara en sak som kan vända denna utveckling, en sak som kan övertyga massorna om sanningen i det vi säger, och det är att fler börjar hävda denna sanning. Tala om hur det är!
Fatta din penna och skriv, öppna din mun och samtala, sprid, sprid, sprid dina tankar.
Sitt inte tyst, för det är en hel värld som håller på att förloras.
Enligt en föreläsning jag var på igår har skolan utvecklats från en demokratidiskurs till en marknadsdiskurs. Förr, före 80-talet, fick lärarna t ex inte sätta ihop homogena klasser, för barnen skulle lära sig att umgås med olika sorter. Det ansågs viktigt för samhället. Skolan skulle vara demokratisk för att eleverna skulle uppleva demokrati, och därmed bli demokratiskt kompetenta samhällsmedborgare.
Nu är eleverna "kunder" i skolan, vilken "levererar" bra resultat, och "producerar" kunskap. Den är "effektiv" och "framgångsrik", och den gör eleverna "anställningsbara", inte demokratiska och förstående för olika sorter.
När jag var liten gick "Akin - flyktingbarn" på TV:n. Vi fick lära oss att förstå smärtan, rädslan och svårigheten i att slitas upp från sitt eget land, sina egna rötter, och hamna i ett nytt land där allt var främmande. Vi fick lära oss att välkomna dem som haft det mycket värre än vi, och att vi hade det väldigt, väldigt bra!...
Sen dess har Sverige haft tillväxt, men man pratar sällan om hur bra vi har det längre. Nu pratas det mer om hur illa ställt det är med sjukvården, om ökande brottslighet, om att våra skolbarn är de okunnigaste i Europa. Nu pratas det om hotet från muslimerna... Nu är de inte längre människor som kommer hit undan krig och förtryckande diktaturer, som behöver en trygg hamn att fly till, nu är de hotfulla varelser som kommer hit och "invaderar"... Som om vi någonsin varit med om en invasion...
Vi pratar om solidaritet med de svaga i och utanför vårt land, men vem lyssnar? Vi pratar om lidandet för den som är sjuk och som blir av med alla sina tillgångar, men vem bryr sig? Viktigare då är det med den där listiga jäveln som inte är sjuk, men som fuskar och utnyttjar systemet!... (Och som förmodligen är invandrare, och säkert muslim!)
Vi hade en gång något som andra länder beundrade och såg upp till. Vi användes som gott exempel i böcker och kurser världen över. Den där föreläsaren igår sa att utländska lärare brukade vara djupt imponerade över den svenska skolan, och framför allt hur vi lyckades med att fånga upp alla, även dem med de svåraste förutsättningarna.
Men allt det här håller på att försvinna, genom myten de på något vis lyckats slå i oss, att vi är så dåliga, att vi varit så blint naiva, och att allting måste ändras på! Myten om att de mjuka tagen, samtal, respekt, demokrati, och behandling i stället för straff, inte fungerar, trots högar med bevis och årtionden av erfarenhet som visar att de gör det! Myten om att strikthet och stränghet hjälper lärandet, och att hårda straff förhindrar brott, trots att alla bevis visar att de inte gör det...
Inget av denna hårdhet, denna rädsla för naiviteten, denna själviskhet att försvara oss som har det bra i stället för dem som flyr undan terrorn, skapar på något vis ett bättre samhälle. Ett där fler människor kan leva lyckligare. Det enda det leder till är mer makt åt de mäktigare. Med en räddare, mer hunsad, mindre ifrågasättande befolkning...
Det är därför myten får fortsätta att växa.
Om du vet att det jag säger är sant, att det är det mjuka, förstående, välkomnande samhället som är det lyckligare samhället, hjälp mig att stå emot. Det finns bara en sak som kan vända denna utveckling, en sak som kan övertyga massorna om sanningen i det vi säger, och det är att fler börjar hävda denna sanning. Tala om hur det är!
Fatta din penna och skriv, öppna din mun och samtala, sprid, sprid, sprid dina tankar.
Sitt inte tyst, för det är en hel värld som håller på att förloras.
Wednesday, 6 July 2011
Ship to Gaza
Jag vill också åka med Ship to Gaza! Men... det får väl bli någon annan gång, när man inte har små barn att hålla sig vid liv för...
Om jag åkte med Ship to Gaza tror jag att jag skulle kunna bidra med en del till taktiken, iaf jämfört med förra gången. Jag är fullt medveten om att den israeliska armén gjorde sig skyldig till kallblodigt mord, och att allt motstånd som aktivisterna gjorde, rättsligt är att klassa som nödvärn. Jag vet också att israelerna beslagtog flera timmars videomaterial av vilket de bara släppte ca 4 minuter, väl valda för att få det att verka som att det var aktivisterna som var våldsamma och soldaterna som handlade i nödvärn (efter att de senare olagligen bordat skeppen på internationellt vatten förstås).
Men ändå! Varför ge dem ens dessa 4 min?
Scenario: Du attackeras av en person med maskingevär. Du har ett kvastskaft. Vad tror du ger dig störst chans att överleva?
a) Du använder kvastskaftet till att våldsamt försvara dig mot maskingevärsattacken.
b) Du skänker inte kvastskaftet en tanke utan kastar dig på ansiktet på golvet, sträcker fram händerna i kapitulation och skriker "Nåd! Skjut inte!"?
Naturligtvis är det b).
Vilket tror du ger sämst publicitet åt din motståndare, i slaget i media, som ofrånkomligen följer?...
I vår oupplysta värld (hm... många skulle säkert säga annorlunda men) så har de flesta glömt bort att icke-våld faktiskt är en kampmetod. Det handlar inte om att förlåta, det handlar inte om att ge sig, det handlar inte ens om att vara snäll egentligen. Det handlar om att besegra sin motståndare på det mest effektiva sättet. Det handlar om att "vända andra kinden till", som nämligen inte heller handlar om att förlåta. I stället skildras det i bibeln just så; Som en kampmetod. Det bästa sättet att ta tillbaka makten från din förtryckare, eller angripare. Det står ingenting om förlåtelse - i just det sammanhanget.
"Om någon befaller dig att gå en mil med honom, gå då två mil med honom. Den första för att han tvingar dig, den andra för att du själv vill det" (fritt ur minnet).
Aha! Du vill gå den andra milen! Alltså var den första milen bara småpotatis för dig.
"Om någon slår dig på ena kinden, vänd också den andra kinden till", så att hen kan slå dig på den också, om hen vill.
Aha! Den första örfilen förskräckte dig inte. Du är redan beredd att ta en till.
Sluta där och du avgår som den starkare. Även om du måste ta emot en örfil till, vilket du förmodligen inte behöver. Det finns nämligen andra verktyg att kämpa med än våldet, andra arenor att vinna på än våldets. Få din motståndare att skjuta ihjäl dig medan du ligger på ansiktet med händerna framsträckta och skriker nåd, och du har definitivt vunnit. Du förlorade på våldets arena naturligtvis, men du vann på alla de övriga: Den moraliska, den rättsliga, den mediala, den folkopinionsliga... Om den Yttersta Domen, eller Karma, finns så vann du dem också, men framför allt vann du det du kämpade för, som ju nämligen inte var att t ex komma fram till Gaza, eller att bli lämnad i fred och respekt på internationellt vatten, utan att visa på hur oerhört orättfärdig ockupationen, och ockupationsmakten, är!...
Och det är just för att din motståndare också inser det här som metoden även ger dig bäst chans att överleva. Din seger blir mer total om de skjuter ihjäl dig, än om de bara gör det mindre övergreppet att fängsla dig. Fängslar de dig kan de i alla fall hävda att de behandlade dig humant, och att du bara ljuger om du påstår annat, men ett lik går inte att fabricera bort.
Nu dog 9 personer förra gången. De flesta har inte gått på den absurda visan om att israelerna handlade i nödvärn, men en del har de lyckats lura. Jag hoppas innerligt att ingen dör den här gången. Men om det händer, låt inte förlusten bli er! Se till att lägga upp det så, att om de skjuter er, så är det sitt eget skepp de skjuter i sank. Låt er seger i så fall bli total.
Om jag åkte med Ship to Gaza tror jag att jag skulle kunna bidra med en del till taktiken, iaf jämfört med förra gången. Jag är fullt medveten om att den israeliska armén gjorde sig skyldig till kallblodigt mord, och att allt motstånd som aktivisterna gjorde, rättsligt är att klassa som nödvärn. Jag vet också att israelerna beslagtog flera timmars videomaterial av vilket de bara släppte ca 4 minuter, väl valda för att få det att verka som att det var aktivisterna som var våldsamma och soldaterna som handlade i nödvärn (efter att de senare olagligen bordat skeppen på internationellt vatten förstås).
Men ändå! Varför ge dem ens dessa 4 min?
Scenario: Du attackeras av en person med maskingevär. Du har ett kvastskaft. Vad tror du ger dig störst chans att överleva?
a) Du använder kvastskaftet till att våldsamt försvara dig mot maskingevärsattacken.
b) Du skänker inte kvastskaftet en tanke utan kastar dig på ansiktet på golvet, sträcker fram händerna i kapitulation och skriker "Nåd! Skjut inte!"?
Naturligtvis är det b).
Vilket tror du ger sämst publicitet åt din motståndare, i slaget i media, som ofrånkomligen följer?...
I vår oupplysta värld (hm... många skulle säkert säga annorlunda men) så har de flesta glömt bort att icke-våld faktiskt är en kampmetod. Det handlar inte om att förlåta, det handlar inte om att ge sig, det handlar inte ens om att vara snäll egentligen. Det handlar om att besegra sin motståndare på det mest effektiva sättet. Det handlar om att "vända andra kinden till", som nämligen inte heller handlar om att förlåta. I stället skildras det i bibeln just så; Som en kampmetod. Det bästa sättet att ta tillbaka makten från din förtryckare, eller angripare. Det står ingenting om förlåtelse - i just det sammanhanget.
"Om någon befaller dig att gå en mil med honom, gå då två mil med honom. Den första för att han tvingar dig, den andra för att du själv vill det" (fritt ur minnet).
Aha! Du vill gå den andra milen! Alltså var den första milen bara småpotatis för dig.
"Om någon slår dig på ena kinden, vänd också den andra kinden till", så att hen kan slå dig på den också, om hen vill.
Aha! Den första örfilen förskräckte dig inte. Du är redan beredd att ta en till.
Sluta där och du avgår som den starkare. Även om du måste ta emot en örfil till, vilket du förmodligen inte behöver. Det finns nämligen andra verktyg att kämpa med än våldet, andra arenor att vinna på än våldets. Få din motståndare att skjuta ihjäl dig medan du ligger på ansiktet med händerna framsträckta och skriker nåd, och du har definitivt vunnit. Du förlorade på våldets arena naturligtvis, men du vann på alla de övriga: Den moraliska, den rättsliga, den mediala, den folkopinionsliga... Om den Yttersta Domen, eller Karma, finns så vann du dem också, men framför allt vann du det du kämpade för, som ju nämligen inte var att t ex komma fram till Gaza, eller att bli lämnad i fred och respekt på internationellt vatten, utan att visa på hur oerhört orättfärdig ockupationen, och ockupationsmakten, är!...
Och det är just för att din motståndare också inser det här som metoden även ger dig bäst chans att överleva. Din seger blir mer total om de skjuter ihjäl dig, än om de bara gör det mindre övergreppet att fängsla dig. Fängslar de dig kan de i alla fall hävda att de behandlade dig humant, och att du bara ljuger om du påstår annat, men ett lik går inte att fabricera bort.
Nu dog 9 personer förra gången. De flesta har inte gått på den absurda visan om att israelerna handlade i nödvärn, men en del har de lyckats lura. Jag hoppas innerligt att ingen dör den här gången. Men om det händer, låt inte förlusten bli er! Se till att lägga upp det så, att om de skjuter er, så är det sitt eget skepp de skjuter i sank. Låt er seger i så fall bli total.
Thursday, 7 April 2011
Från fattig till rik
När man handlar i affären finns det många saker man ska tänka på. Man ska kolla utgångsdatumet på mjölken och bakdatumet på brödet, så att man kan ta det färskaste. Man ska känna ordentligt på alla frukterna så det inte slinker med någon övermogen. Och så ska man handla i en affär med mycket extrapriser så det blir billigt!
När mjölken och köttet är på väg att gå ut enligt datumet säljer affären dem för halva priset. Det är bra, för om ingen köper varorna då så måste de ju slängas, och då får ju affären inga pengar alls för dem! En vinst för alla alltså. Men ändå slängs varje år 100 000 ton mat, värd 2 mdr kr, från svenska matbutiker...
Nu har Coop börjat med ett återbäringssystem. Dra ditt Medmerakort och du får pengar tillbaka. Men vems pengar är det? Jo förstås kundernas pengar. Dessutom får du en högre procentsats tillbaka ju mer du handlar för!... Jag, min sambo och vårt lilla barn är så fattiga, så trots att vi handlar nästan uteslutande hos Coop kommer vi inte upp i 5% återbäring! För vi köper borlottibönor och inte oxfilé!... Så mina pengar ska alltså gå tillbaka till oss kunder, men mer till dem som är rikare än jag. Jag sponsrar deras oxfilé.
Bra Coop! Verkligt solidariskt av er!
När mjölken och köttet är på väg att gå ut enligt datumet säljer affären dem för halva priset. Det är bra, för om ingen köper varorna då så måste de ju slängas, och då får ju affären inga pengar alls för dem! En vinst för alla alltså. Men ändå slängs varje år 100 000 ton mat, värd 2 mdr kr, från svenska matbutiker...
Om vi skulle ta ett annat perspektiv på det hela. I det egna köket är det också mycket att tänka på! Om man har två mjölkpaket tar man ju t ex alltid det färskaste först. Eller vänta nu... Nej det gör man ju inte!... Man tar ju det äldsta först! Det vore ju väldigt slösigt att ta det färskaste först, och sen kanske det äldsta hinner gå ut innan man har druckit upp det, medan det andra blir urdrucket flera dagar innan det skulle gått ut!
Vad är det som är skillnaden? Om ett mjölkpaket i affären blivit kantstött men fortfarande är helt, då måste det slängas för det blir inte köpt. Om man kantstöter ett mjölkpaket hemma skulle ingen tänka på att slänga det!
Antagligen är det så enkelt som att man försöker hushålla med sina egna resurser. Hemma innebär det att slösa så lite som möjligt, men i affären innebär det att försöka få det bästa av det som finns. Man tänker sig att det är affären som måste betala för det som affären slänger, inte jag. Men i kemin fick vi lära oss att in = ut, dvs slå ihop alla inströmmar för sig och alla utströmmar för sig, av vad det än må vara, så ska du se att summorna blir lika stora, när systemet är i jämvikt. Få se nu, vilka pengar strömmar in till affären? Jo det är ju kundernas pengar när vi handlar. Och ut? Tja, hyra, el, kyl, frys, inköp av varor som ska säljas, och... förstås alla varor som kommer att slängas! De måste också köpas in! Men var ska de pengarna tas ifrån, när de inte säljs? Ja eftersom det bara finns en pengaström som går in i affären så måste alla pengar tas därifrån: Kunderna. Priserna anpassas helt enkelt så att de täcker alla utgifter. Det ÄR alltså vi som betalar för det kantstötta paketet som vi ratade! Tänk på DET nästa gång du handlar.
Nu har Coop börjat med ett återbäringssystem. Dra ditt Medmerakort och du får pengar tillbaka. Men vems pengar är det? Jo förstås kundernas pengar. Dessutom får du en högre procentsats tillbaka ju mer du handlar för!... Jag, min sambo och vårt lilla barn är så fattiga, så trots att vi handlar nästan uteslutande hos Coop kommer vi inte upp i 5% återbäring! För vi köper borlottibönor och inte oxfilé!... Så mina pengar ska alltså gå tillbaka till oss kunder, men mer till dem som är rikare än jag. Jag sponsrar deras oxfilé.Bra Coop! Verkligt solidariskt av er!
Tuesday, 29 March 2011
Ett hav av välvilliga datanördar
Vi utsattes för dataintrång igår! Det var min sambo som satt vid datorn när en popup-ballong från fältet nere till höger (dvs där antivirusprogram o säkerhetsprogram finns!) dök upp och sa att hen hade fått virus, klicka på ballongen för att fixa det! Tony klickade och ett program som hette MS Removal Tool dök upp. Det startade en scan av datorn och hittade inte mindre än 38 farliga säkerhetsrisker!! <:-I "För att gå vidare behöver du skaffa en prenumeration. Köp nu så tar vi bort de farliga virusarna."
Tony sa efteråt att om hen hade haft ett kreditkort som funkade på internet så KANSKE hen hade gått i fällan... men som tur var så frågade hen i stället mig. Eftersom det är jag som sköter datorn blev jag genast misstänksam; Jag hade nämligen inget minne av det här programmet sen förut!... Men det såg väldigt vänligt och seriöst ut! Jag körde en scan med mitt vanliga antivirusprogram och det hittade ingenting!.. :-? Å andra sidan fanns det en liten ballong som sa att en fil till det programmet var korrupt, så det kanske var därför...?? Den lilla skölden som ska tala om om datorn är skyddad eller inte var röd, men när jag klickade på den kom inte Security Center upp som det brukar. Jag försökte öppna det från kontrollpanelen men det gick inte heller!... *spänningsmusik allt högre i bakgrunden*
Så nu visste jag att jag var i trubbel! Fler och fler saker i datorn funkade inte som de skulle. Och hela tiden poppade ballonger upp om 38 risker. Jag kollade priserna på det där nya vänliga programmet och hade jag inte varit så väldigt fattig hade jag kanske också varit frestad... Men nu gjorde jag i stället det enda rätta: Jag googlade! Och det blev vår räddning.
Visste ni det? Att det finns ett hav av välvilliga datanördar där ute, som inte verkar göra annat än att försöka hjälpa oss andra, mindre insatta, med våra dataproblem? Gratis! I det här fallet hittade jag strax till den här sidan, som beskrev för mig precis vilka symptom jag haft, inklusive en bild av programmets scanningresultat med de 38 riskerna! Den förklarade för mig att MS Removal Tool var själva viruset, och de arma stackare som lämnade sina kreditkortsuppgifter till dem blev genast utsatta för kreditkortsbedrägeri. Sen berättade den för mig, omsorgsfullt och pedagogiskt, precis hur jag skulle bli av med inkräktaren, och hänvisade till flera gratis program som kunde fixa det. Jag är ju inte dummare än att jag tvekade ännu en gång... men bestämde mig sen för att lita på den okända datanörden och ladda hem ett av de gratis programmen. Och vips så var min dator frisk som en nötkärna igen!! :)
Ingenting kan stoppa denna gräsrotsrörelse! Vilket dataproblem du än har, googla och förmodligen hittar du pedagogiska instruktioner, instruktionsvideor och gratis opensource-program som fixar det. Får du ett underligt e-mail, googla och du hittar hoax-varningar som förklarar e-mailets historia och vad i det som är sanna påståenden eller helt omöjliga och falska påståenden. Jag rekommenderar verkligen alla som inte själva är dataingenjörar att prova denna nya värld!
Och lite grann för det mina tankar till det där med läkemedelsindustrin... För kanske är det sant att ingen skulle ta fram de verkligt nyttiga och bra läkemedlen om vi inte tillät framtagarna att ta patent och tjäna sjukt med pengar på det, så att Afrika t ex blir utan AIDS-mediciner... Men kanske är det inte det. Kanske skulle välvilliga människor utveckla läkemedlen ändå. Det funkar i alla fall mot datavirusarna...?
Tony sa efteråt att om hen hade haft ett kreditkort som funkade på internet så KANSKE hen hade gått i fällan... men som tur var så frågade hen i stället mig. Eftersom det är jag som sköter datorn blev jag genast misstänksam; Jag hade nämligen inget minne av det här programmet sen förut!... Men det såg väldigt vänligt och seriöst ut! Jag körde en scan med mitt vanliga antivirusprogram och det hittade ingenting!.. :-? Å andra sidan fanns det en liten ballong som sa att en fil till det programmet var korrupt, så det kanske var därför...?? Den lilla skölden som ska tala om om datorn är skyddad eller inte var röd, men när jag klickade på den kom inte Security Center upp som det brukar. Jag försökte öppna det från kontrollpanelen men det gick inte heller!... *spänningsmusik allt högre i bakgrunden*
Så nu visste jag att jag var i trubbel! Fler och fler saker i datorn funkade inte som de skulle. Och hela tiden poppade ballonger upp om 38 risker. Jag kollade priserna på det där nya vänliga programmet och hade jag inte varit så väldigt fattig hade jag kanske också varit frestad... Men nu gjorde jag i stället det enda rätta: Jag googlade! Och det blev vår räddning.
Visste ni det? Att det finns ett hav av välvilliga datanördar där ute, som inte verkar göra annat än att försöka hjälpa oss andra, mindre insatta, med våra dataproblem? Gratis! I det här fallet hittade jag strax till den här sidan, som beskrev för mig precis vilka symptom jag haft, inklusive en bild av programmets scanningresultat med de 38 riskerna! Den förklarade för mig att MS Removal Tool var själva viruset, och de arma stackare som lämnade sina kreditkortsuppgifter till dem blev genast utsatta för kreditkortsbedrägeri. Sen berättade den för mig, omsorgsfullt och pedagogiskt, precis hur jag skulle bli av med inkräktaren, och hänvisade till flera gratis program som kunde fixa det. Jag är ju inte dummare än att jag tvekade ännu en gång... men bestämde mig sen för att lita på den okända datanörden och ladda hem ett av de gratis programmen. Och vips så var min dator frisk som en nötkärna igen!! :)
Ingenting kan stoppa denna gräsrotsrörelse! Vilket dataproblem du än har, googla och förmodligen hittar du pedagogiska instruktioner, instruktionsvideor och gratis opensource-program som fixar det. Får du ett underligt e-mail, googla och du hittar hoax-varningar som förklarar e-mailets historia och vad i det som är sanna påståenden eller helt omöjliga och falska påståenden. Jag rekommenderar verkligen alla som inte själva är dataingenjörar att prova denna nya värld!
Och lite grann för det mina tankar till det där med läkemedelsindustrin... För kanske är det sant att ingen skulle ta fram de verkligt nyttiga och bra läkemedlen om vi inte tillät framtagarna att ta patent och tjäna sjukt med pengar på det, så att Afrika t ex blir utan AIDS-mediciner... Men kanske är det inte det. Kanske skulle välvilliga människor utveckla läkemedlen ändå. Det funkar i alla fall mot datavirusarna...?
Monday, 7 March 2011
Vad har hänt de unga gröna?
Vi har satt upp affischer på alla gymnasie- och högstadieskolor i kristinehamn om att anmäla intresse till Grön Ungdom som vi just ska starta, men ingen har svarat. Mp är nu tredje största partiet i landet (7.3 %) och som vanligt är vi särskilt stora bland ungdomar. Ändå är inte en enda en intresserad av Grön Ungdom i Kristinehamn?
Inte för att det jag nu kommer att skriva nödvändigtvis är anledningen, men...
...Jag kommer ihåg när jag själv lät mig värvas till miljöpartiet. Det var en solig dag inför valet 1998. Jag var på väg hem till mamma från universitetet och stötte på två som jag kände vid miljöpartiets valbord på stan. Den äldre av dem, som var några år äldre än jag själv, var mycket vältalig, mycket påläst, och väldigt, väldigt engagerad. Jag själv var mest "glatt cynisk"; debatterade emot det mesta och tyckte att politik var för blåögda imbeciller som inte förstått att världen var som den var för att den måste vara det, och det var därför det aldrig gjorde nån skillnad vem som vann!... Men killen stod sig ovanligt bra inför mina skeptiska argument, och egentligen hade jag hemligen haft hjärtat åt miljöpartiet sen många år tillbaka, och så kom det sig att jag lät mig övertalas.
Besegras! Fångas in... För visst var jag ganska nöjd när jag gick därifrån, men under några veckor efter det gick jag ändå och kände att jag skrivit kontrakt om min själ, och jag var inte helt säker på med vem! Jag var lite rädd att detta någon gång i framtiden skulle ligga mig i fatet, ungefär som jag sett hända för folk som varit med i kommunistiska grupper. Att någon gång skulle jag kanske vara precis på vippen att bli statsminister eller nåt, för ett helt annat parti, men då skulle nån liten journalist komma och gräva fram detta och säga: "Ahaaaaa! Du har varit med i terrororganisationen miljöpartiet! Vad ääär min människa för en människa egentligen?!". Och så skulle det inte hjälpa ett dugg om jag sa att det var ju faktiskt bara ett halvår, och jag var 20 år gammal och politiskt oerfaren, och jag VISSTE helt enkelt inte!!!... Jag skulle vara bränd.
Och känns det inte ännu mer så nu?... Vi har sett hur svenska medborgare fått sina ekonomiska tillgångar frysta, för att de haft samröre med organisationer som en utländsk nation kallat terrororganisationer, men som andra hävdat var en helt harmlös förening. Ingen fick ens ingå någon form av ekonomisk överenskommelse med dessa människor, eller ge dem några gåvor. Om detta åtlytts bokstavligt skulle det innebära svältdöden, men som tur är finns det alltså de som är olydiga...
Vi vet att någon numer läser våra mail och våra sms, lyssnar på våra telefonsamtal. Inte alla förstås, men några! Vi vet att våra inköp spåras genom vårt kreditkort, och vår internetaktivitet genom vårt ip-nummer. Vi ser titt som tätt hur en youtube-film har tagits bort av den ena eller andra anledningen, och vissa t ex Israel-kritiska filmer har uppmaningar som: "SE DEN FORT, INNAN DEN TAS BORT!" i sin presentation.
Och varför ska SJ veta mitt fullständiga namn när jag köper en biljett? Om jag skiter i det och skriver ett humbugnamn på biljetten, vad händer om jag åker dit? Får jag inte åka med längre då? Får jag böter? Blir jag en säkerhetsrisk och får gå till tågfinkan, vidare till polisstationen?
Jag var rädd för att bli stämplad och bränd redan 1998. Före Guantanamo, före FRA-lagen, före datalagringsdirektivet... Innan Greenpeace dömts efter terrorlagar för att ha hängt upp en banderoll... Redan då krävdes det energisk och mycket kompetent övertalning för att få mig att gå med i det parti jag redan i åratal tyckt mig sympatisera med (och som jag varit obrottsligt trogen sen dess)...
Jag är orolig för vad det här gör mot demokratin!
Inte för att det jag nu kommer att skriva nödvändigtvis är anledningen, men...
...Jag kommer ihåg när jag själv lät mig värvas till miljöpartiet. Det var en solig dag inför valet 1998. Jag var på väg hem till mamma från universitetet och stötte på två som jag kände vid miljöpartiets valbord på stan. Den äldre av dem, som var några år äldre än jag själv, var mycket vältalig, mycket påläst, och väldigt, väldigt engagerad. Jag själv var mest "glatt cynisk"; debatterade emot det mesta och tyckte att politik var för blåögda imbeciller som inte förstått att världen var som den var för att den måste vara det, och det var därför det aldrig gjorde nån skillnad vem som vann!... Men killen stod sig ovanligt bra inför mina skeptiska argument, och egentligen hade jag hemligen haft hjärtat åt miljöpartiet sen många år tillbaka, och så kom det sig att jag lät mig övertalas.
Besegras! Fångas in... För visst var jag ganska nöjd när jag gick därifrån, men under några veckor efter det gick jag ändå och kände att jag skrivit kontrakt om min själ, och jag var inte helt säker på med vem! Jag var lite rädd att detta någon gång i framtiden skulle ligga mig i fatet, ungefär som jag sett hända för folk som varit med i kommunistiska grupper. Att någon gång skulle jag kanske vara precis på vippen att bli statsminister eller nåt, för ett helt annat parti, men då skulle nån liten journalist komma och gräva fram detta och säga: "Ahaaaaa! Du har varit med i terrororganisationen miljöpartiet! Vad ääär min människa för en människa egentligen?!". Och så skulle det inte hjälpa ett dugg om jag sa att det var ju faktiskt bara ett halvår, och jag var 20 år gammal och politiskt oerfaren, och jag VISSTE helt enkelt inte!!!... Jag skulle vara bränd.
Och känns det inte ännu mer så nu?... Vi har sett hur svenska medborgare fått sina ekonomiska tillgångar frysta, för att de haft samröre med organisationer som en utländsk nation kallat terrororganisationer, men som andra hävdat var en helt harmlös förening. Ingen fick ens ingå någon form av ekonomisk överenskommelse med dessa människor, eller ge dem några gåvor. Om detta åtlytts bokstavligt skulle det innebära svältdöden, men som tur är finns det alltså de som är olydiga...
Vi vet att någon numer läser våra mail och våra sms, lyssnar på våra telefonsamtal. Inte alla förstås, men några! Vi vet att våra inköp spåras genom vårt kreditkort, och vår internetaktivitet genom vårt ip-nummer. Vi ser titt som tätt hur en youtube-film har tagits bort av den ena eller andra anledningen, och vissa t ex Israel-kritiska filmer har uppmaningar som: "SE DEN FORT, INNAN DEN TAS BORT!" i sin presentation.
Och varför ska SJ veta mitt fullständiga namn när jag köper en biljett? Om jag skiter i det och skriver ett humbugnamn på biljetten, vad händer om jag åker dit? Får jag inte åka med längre då? Får jag böter? Blir jag en säkerhetsrisk och får gå till tågfinkan, vidare till polisstationen?
Jag var rädd för att bli stämplad och bränd redan 1998. Före Guantanamo, före FRA-lagen, före datalagringsdirektivet... Innan Greenpeace dömts efter terrorlagar för att ha hängt upp en banderoll... Redan då krävdes det energisk och mycket kompetent övertalning för att få mig att gå med i det parti jag redan i åratal tyckt mig sympatisera med (och som jag varit obrottsligt trogen sen dess)...
Jag är orolig för vad det här gör mot demokratin!
Thursday, 17 February 2011
Varför kvinnor och män har olika löner
Detta är varför kvinnor och män har olika löner:
När våra barn är sådär 2-3 år säger vi till våra flickor: ” Åååh, vad SÖT du är!”, och till våra pojkar: ”Åååh, vad STARK du är!”. Barnen blir glada eftersom de känner att vi uppmuntrar dem, och flickorna känner sig nöjda med sitt utseende, pojkarna med sin styrka. De kommer att fortsätta uppmärksamma dessa bra sidor hos sig själva. När vi säger till flickorna: ”Vad duktig du är!”, är det oftast för att de hjälpt mamma duktigt i köket, och när vi säger detsamma till pojkarna är det kanske för att de byggt något skickligt med klossarna eller legot.
 |
| Mobilfoto taget i varuhuset 2011-03-29 |
Åren går och ni vet, skolan och allt det där, mopeder och anorexia...
Sen är barnen vuxna, och nu inför vi individuell löneförhandling. Och där sitter flickorna som nu är kvinnor med sina milda och ljuva väsen och säger ”Nä men inte ska väl jag...!”. För ödmjukhet är fint hos en kvinna. Männen däremot säger ”Jag förtjänar såhär mycket därför att jag har de här och de här goda egenskaperna”, och nämner en summa högre än de egentligen tycker att de förtjänar, för det är fint med en man som tar för sig. Vi ger väldigt mycket pengar per arbetstimme och utbildningstimme för alla former av konstruktionsjobb, och inga pengar alls för merparten av allt hushållsarbete, som ju är något var och en i regel utför bara för sin egen och familjens skull, i sitt eget hem. Och pojkarna fick ju veta att de var duktiga på konstruktion, och flickorna att de var duktiga på hushållsarbete! Så det är det de sysslar med.
Dessutom, om en ung man och en ung kvinna med samma meriter, t ex utan erfarenhet men med samma utbildning och samma betyg, söker samma jobb, då anställer vi med företräde mannen. Kvinnan får ett mindre avancerat jobb som hon egentligen är överkvalificerad för. Några år senare vill de båda byta jobb, och råkar kanske på nytt bli konkurrenter om samma tjänst. Men nu har han faktiskt bättre meriter än hon! Han har bättre arbetserfarenhet och ÄR faktiskt duktigare än hon. Nu kan vi med gott samvete anställa honom.
Antag att hon lyckas få en identisk tjänst någon annanstans, och de kommer till individuell löneförhandling. Då har hon alla skäl i världen att begära lägre lön än han. Även utan milt och ljuvt väsen. Och sålunda rullar det på. Och hennes värderade skönhet, den bara falnar med åren, medan hennes brors konstruktionsskicklighet blir bättre och bättre och bättre...
Att kvinnor har lägre lön än män är förstås djupt orättvist! Nu frågar jag er alla: Vad ska vi göra, för att till slut ändra på det?
---------------------------------------
Läs även:
Barnsagor 2014-05-19
Brandtal på internationella mansdagen 2012-11-19
Drivande ångest 2013-01-26
med flera
...
Läs även:
Barnsagor 2014-05-19
Brandtal på internationella mansdagen 2012-11-19
Drivande ångest 2013-01-26
med flera
...
Thursday, 3 February 2011
En ny blogg har fötts
Har just blivit utsedd till potentiell terrorist på insändarsidan i Kristinehamns lokaltidning. För att jag föreslog att vi skulle försöka att förstå terrorismen. Förståelse står inte högt i kurs i dagens svenska samhälle, och därför startar jag nu äntligen min egen blogg. För att främja förståelsen, genom relevanta fakta, välavvägda analyser och kristallklara argument. Alltid på de förtrycktas och de förföljdas sida.
Jag borde ha blivit journalist egentligen! Så blir det inte, men när nu alla andra tycks ha en blogg ska i alla fall jag också ha en.
Subscribe to:
Comments (Atom)