Sunday, 1 April 2012

11:e september - Ett "inside job"

Kalla mig inte konspirationsteoretiker. Det är jag inte. Men jag har övertygats av argumenten, och de människor världen över som liksom jag idag ifrågasätter USA:s officiella förklaring av attackerna den 11:e september 2001 blir bara fler och fler. Detta är inte förvånande, eftersom bildbevisen finns på internet. Dvs, filmerna som bevisar att både tvillingtornen och byggnaden WTC7 rasade till följd av en kontrollerad sprängning.


WTC7 sprängs

Södra tornet sprängs
Visste ni ens det förresten? Att WTC7, sådär 100 m bort från tvillingtornen, också rasade? Jodå! Efter att ha brunnit i sju timmar föll plötsligt hela byggnaden ihop, och taklinjen gjorde en rörelse som motsvarade fritt fall de första 30 meterna. Vilket betyder att den föll utan motstånd. Vilket betyder att efter sju timmar bestämde sig plötsligt 30 m byggnad för att bara pulveriseras på en gång...

För den som vill se bildbevisen rekommenderar jag främst David Chandlers Youtube-kanal, DavidChandler911.

Hans korta filmsnuttar:
och
torde vara bevis nog. Mycket mer material finns för den som vill bli ännu mera övertygad.

Detta är de fysikaliska, vetenskapliga bevisen. Men för den som känner sig väldigt främmande för fysik och vetenskap finns en hel del annat i den officiella förklaringen som borde väcka misstankar. David Ray Griffin, filosofiprofessor, har t ex skrivit en lång artikel på internet, samt givit ut några böcker (recension), där han bl a pekar ut sådana underligheter som att en mängd mobilsamtal rapporterades från flygplanspassagerarna till anhöriga på marken, trots att sådana inte var möjliga då, eller ens nu. Ännu märkligare är att kommissionen senare också ansett att mobilsamtalen var omöjliga, och då rapporterat att de kommit via flygstolstelefonerna i stället, trots att flera av de anhöriga säger sig ha sett i sina mobil-displayer att samtalet kom från deras anhörigas mobiler.

Han skriver vidare om pass och pannband som hittats i New York och vid planet som krashade i Pennsylvania. Det mest misstänkliga i dessa fynd är kanske ändå inte passet som tagit sig ut oskatt ur ett brinnande inferno, utan att de röda, typiskt muslimska pannbanden används av shia-muslimer. De påstådda kaparna var sunni-muslimer. Att de skulle använda varandras symboler är ungefär lika troligt som att få se en protestant göra korstecknet. Men vet genomsnittsamerikanen det? Att kaparna hade röda pannband vittnades det även om i mobilsamtalen.

En tredje mycket svårförklarlig sak, om nu planen skulle ha blivit kapade, är att piloterna, trots att de sägs ha hörts skrika saker på en radioupptagning medan kaparna tog sig in i cockpit, inte slog in sin lilla ”vi blir kapade”-kod på sina transponders, vilket väl borde vara det första de skulle ha gjort!

Dr Griffin börjar sin artikel med: ”Mycket av USA:s utrikespolitik sen den 11:e september har baserats på antagandet att vi attackerades av muslimer den dagen. Detta antagande användes, mest framträdande, för att rättfärdiga krigen i Afghanistan och Irak”. Så ni ser att det fanns motiv, och att vi ännu lever med eftereffekterna.

Många andra, t ex expolisen Michael C Ruppert, pratar om motiv. Bl a starka ekonomiska motiv: Att undvika en snar ekonomisk kollaps. Själv har jag inte gett mig in i detalj i motiven. Inte heller i frågor om exakt vem som gjorde det, eller hur. I stället ber jag att få återkomma till det jag skrev i början: Bildbevisen finns på internet. Bevis för att byggnaderna sprängdes, och att den officiella förklaringen därmed är lögn. Hela den muslimska flygkapar-terror-attacken var en bluff, och effekterna för allas vår värld har varit, och är ännu, ödesdigra! (Se t ex Amnestys artikel 10 år efter 11:e september.)

Därför vill jag be er alla: Informera er, och hjälp sedan till att informera andra. Låt det bli allmänt känt.

Karolina Hagegård
Civilingenjör
----------------------------

Ovan text är en insändare som publicerades i (landets bästa nyhetskanal?) Fria Tidningen 2012-05-03 med rubriken "Sök efter sanningen själva". Bloggtexten är tänkt att tjäna som en referens som jag själv och andra kan gå tillbaka till, för att snabbt hitta seriösa argument, och länkar till seriösa källor. Genom alla mina tvivel och omsvängningar hit och tid har dessa argument och källor hela tiden stått sig.

Friday, 16 March 2012

Varje sedel är en valsedel

En populär uppfattning nu för tiden tycks vara att eftersom det kostar mer pengar att handla miljö- och rättvisemärkt (numera visst kallat "fairtrade-märkt") så kan man göra mer nytta för världen om man låter bli att handla miljö- och fairtrade-märkt, och i stället lägger pengarna man får över på välgörande ändamål! Låt oss testa den teorin med ett räkneexempel:

Säg att ditt hushåll handlar konsumtionsvaror för 4000 kr/mån, och att inget av det är miljö- eller fairtrade-märkt. Om ni i stället skulle handla allt detta miljö- och fairtrade-märkt, låt oss kalla det att "handla etiskt", så skulle det kosta mer. Hur mycket mer beror lite på vad man handlar, men kanske så mycket som 50% mer om jag tar i, alltså totalt 6000 kr. Genom att inte handla etiskt sparar ni alltså 2000 kr som ni kan lägga på välgörande ändamål.

Oj vad mycket! Det måste ju verkligen vara bra för världen!... kan man tycka. Men å andra sidan, om ni i stället skulle handla etiskt för de där 6000 kronorna, då skulle ju varenda krona av dessa 6000 ha gjort nytta för världen. Det är ju ännu mer.

Dessutom, låt oss inte glömma bort att genom att handla oetiskt, vilket innefattar grönsaker som odlats med gifter och kostgödsel, djur som fötts upp i stressande djurfabriker, kläder som tillverkats av barnarbetare eller av vuxna i usla arbetsförhållanden, utan fackliga rättigheter och knappt nån lön osv, så bidrar ni ju också till att försämra världen. Industrijordbruket och utnyttjandet av fattiga arbetare existerar ju inte för sin egen skull, utan fortgår ju bara så länge det finns kunder kvar som sponsrar verksamheten med sina pengar. Genom att lägga era 6000 kr på etisk konsumtion har ni alltså inte bara lagt 6000 kr på att sponsra nytta för världen, ni har också låtit bli att lägga 4000 kr på att sponsra onytta för världen. Den totala skillnaden för världen blir alltså inte mindre än 10000 kr till det bättre! :D


Så ni ser hur stor skillnad det gör var vi lägger våra röster, dvs våra pengar! Många av er skänker kanske någon hundralapp i månaden till Greenpeace eller Amnesty, och det är förstås bra, men hur stor del är det av er ekonomi? Försvinnande liten!

Så fortsätt att skänka pengar till välgörande ändamål om ni vill, men ta er en rejäl tankeställare på vad ni gör med resten av era pengar också. För varje sedel är en valsedel! Och svenskarna är ett av världens rikaste folk.




Monday, 6 February 2012

När USA krossade min världsbild

Runt den 11 september 2001 hade jag en period av nyhetsstrejk. Jag hade upptäckt att det gjorde mig mindre nedstämd och stressad, och jag fick ofta veta de mer intressanta händelserna ändå, via andra. När jag ringde till min kompis A den här dagen sa hen upprört i telefonen: ”Just ja, du har ju ingen TV! Du måste ta dig till en TV Karolina, det är som värsta sjuka actionfilmen!!... Typ Armageddon!”
När jag så lyckades ta mig till A:s TV minns jag att Malou satt framför en stor TV-bild som visade hur ett flygplan gång på gång flög in i en skyskrapa, samtidigt som hon intervjuade folk med någon väldigt fjärran koppling till USA, och jag tyckte att det var smaklöst. Så jag kände mig tillräckligt informerad och gick därifrån. (Och inte tänkte jag då på hur tornen föll, eller varför ett flygplan överhuvud taget skulle få en byggnad att rasa ihop i en liten prydlig hög av grus...)

Lite senare hörde jag att nu skulle USA starta krig mot Afghanistan. Det kunde inte vara allvar!!!, trodde jag. Varför??? Tydligen för att de trodde att den som utfört 9/11-attacken befann sig där, men vad hade det med saken att göra? Om han hade gömt sig i New York, skulle de ha bombat New York då? Är inte det här en fråga om polisarbete, där oskyldiga lämnas utanför? Vad då krig?!...

Fram till den dagen hade min uppfattning om USA mest baserats på TV-serier som Vänner och Huset fullt. Där var människor snälla och roliga och sa ”I love you daddy!” – ”Aaaaaw!” och så. De hade sina egenheter men i stort sett var de ungefär som vi, rika, utvecklade och därmed fredliga. Omedvetet gick jag och bar på en uppfattning att krig var något som hörde det förflutna till. Det hörde till tiden innan vi blivit såhär civiliserade. Att det fortfarande fanns några krig här och där berodde på att alla ännu inte nått samma grad av civilisation, men allteftersom tiden gick skulle de också göra det, och sedan skulle alla krig upphöra! Alltså slog min hjärna knut på sig själv för att försöka förstå USA:s beteende nu!...

Och det var i samband med det som det äntligen kom till min kännedom att USA aldrig varit fredligt. Att de redan hade bombat 26 länder efter 2:a världskriget. (Antalet länder har inte stigit mellan 2001 och nu, bara antalet bombningar...) Och så förstörde de min fina, linjära historieskrivning som gick från krig till fred. Strax därpå tvingade de igenom att deras soldater skulle få immunitet för krigsbrott i Irak, genom att hota att annars sabotera ett fredsprojekt i Bosnien genom att lägga sitt veto*. Ren kidnappning alltså, för de hade egentligen ingenting emot fredsprojektet i Bosnien!... Osv. Som om de verkligen ville anstränga sig för att min naiva, goda uppfattning om dem aldrig skulle återupprättas. Och det lyckades.

Så var stod jag nu? Det land som hade hyllats som världens största hjältenation betedde sig som en skurkstat! Och fortsatte att hyllas som hjältar!!... Av andra som jag också betraktade som bra länder, civiliserade och fredliga... Min tro på världens inneboende godhet höll på att rämna i sina grundvalar.



Nu, många år senare, har jag kommit till en ny världsanalys. Tydligen räcker det inte att ett land är rikt och utvecklat för att det ska vara gott. Snarare är det nog så att pengar är makt, och att makt alltid korrumperar. Kanske kan man säga att alltid när det finns mycket pengar i något kommer övergrepp att ske, och lidande orsakas. Diamantbrytning, sexhandel, adoption, handel som går mellan fattiga länder och rika,... Och min nya kur mot detta onda är nu i stället: Civilsamhället! En engagerad och informerad allmänhet som lägger sig i allt, och tvingar makthavarna att bete sig humant. Men ännu viktigare: Tar saken i egna händer och skapar god utveckling själva, där så är möjligt. Bevisa att det går genom att vara ett exempel.

Det är varje ny generations ansvar att återerövra folkmakten!
-----------------

*Vidare läsning: Internationella brottmålsdomstolen – en garanti för rättvisa? Bl a om alla de sätt på vilka USA motarbetat internationell rätt. Mycket intressant!

Monday, 9 January 2012

Skattemedel är väl inte vinst heller

Allt detta snack om huruvida man ska få ta ut vinster ur friskolor, och i så fall hur mycket och under vilka omständigheter... Jag tycker det är så konstigt! Det finns ju inte ens några vinster att ta ut! En skola producerar ju inte några ekonomiska värden!

Alltså, låt oss tala klarspråk om det här: Ett företag som producerar och säljer - säg - olivolja gör vinst om inkomsterna är större än utgifterna. Här kan man säga att vinstens storlek är ett mått på hur bra företaget är på att göra sitt jobb. Ju bättre olivolja de gör desto högre pris kan de ta för den. Ju mindre utgifter de har per mängd olivolja, desto effektivare kan man anta att de producerar sin olivolja. Även marknadsföring kan ju sägas vara något som ingår i jobbet, och ju bättre marknadsföring desto mer försäljning. Allt detta ger högre vinst. Allt i sin ordning.

Men en skola! Där funkar det ju helt annorlunda. Ju bättre skolan gör sitt jobb, desto mer kan barnen och ungdomarna när de går ut, och desto bättre rustade är de för livet i samhället. Men får skolföretaget mer inkomster för det? Nej, självklart inte! Skolföretaget får en viss skolpeng för varje barn som går igenom deras system, oavsett hur bra eller dåligt skolan utbildar barnen. Inkomsterna är alltså totalt frikopplade från verksamheten, med ett undantag: Marknadsföringen. Ju bättre skolan marknadsför sig, desto fler barn och desto mer pengar. Det är den enda del av verksamheten där skolföretaget har ett ekonomiskt incitament att göra bra ifrån sig.

Utgifterna däremot är desto lättare för skolföretaget att påverka. Enkelt kan det uttryckas: Ju mindre man gör, desto mindre kostar det, och desto högre vinst. Va bra! Vi har gett våra skolor ekonomiska incitament att göra så lite som möjligt för våra barn!...

I kommunala verksamheter (alltså inte företag) går det ofta helt annorlunda till. Där förhandlar man varje år om att få en viss summa skattepengar till sin verksamhet, och måste argumentera väl för vad de behövs till. Om man vid slutet av verksamhetsåret inte har använt upp alla pengarna går de tillbaka in i budgeten, och i regel får man mindre pengar nästa år. Ja? Man använde dem ju inte, så tydligen behövde man dem inte!...

Så borde det väl vara för friskolor också? De får ju också skattepengar av samhället för att utföra ett visst uppdrag, och om de inte har använt pengarna vid årets slut, då har de väl endera inte utfört uppdraget, eller också behövdes inte så mycket pengar för uppdraget! Pengar kvar i kassan för en verksamhet som inte får några inkomster från det de gör, men däremot utgifter, är ju inte ett tecken på ett väl utfört arbete, tvärt om! Tydligen hade de ju kunnat göra mer, men underlät att göra det!

Så låt bli att prata om "vinster i privata skolföretag", det förvirrar bara debatten. Det ger intrycket av att något som i själva verket är dåligt är något bra. Låt oss i stället kalla det för vad det är: "Kvarblivna, outnyttjade skattemedel".

Saturday, 7 January 2012

Vet du vad pengar är?

Vet du egentligen hur pengar blir till? Hur görs pengar?

"De trycks av riksbanken", kanske du säger, och du har rätt till 2%. Ca två procent av alla världens pengar är fysiska pengar som trycks av riksbanker och centralbanker. Resten är elektroniska pengar; virtuella pengar så att säga, cyber-pengar! Vet du hur de blir till då?

Enkelt uttryckt, såhär: Du ansöker om kredit eller ett lån. Banken beviljar det, och skriver helt enkelt in summan på ditt konto, dvs på datorn. Vips, så finns pengarna, och går att handla med!

"Men motsvaras inte summan ändå av papperspengar och mynt i bankens kassavalv?", frågar du. Icke! Dvs, banken har en del av pengarna i fysisk form. Ytterligare en del "har de" i elektronisk form. Men lustigt nog får de, enligt svenska regler, låna ut 9 gånger mer pengar än vad de har!... Och så länge du bara betalar tillbaka pengarna till banken är ju ingen skada skedd...

Detta kallas "fraktionella reserver" ("fractional reserves" på engelska), dvs en fraktion, eller en bråkdel, av summan man lånar ut finns på riktigt.

Men antag att du använder de lånade pengarna till att, säg, köpa en soffa. Soffaffären sätter in pengarna på sin bank. Nu "har" soffaffärens bank de pengar som du lånat av din bank, men som din bank alltså inte egentligen hade mer än 1/9 av, och soffaffärens bank kan nu låna ut hela summan gånger nio! Osv, osv, osv. Och större och större niondelar blir det, och mer och mer pengar, utan att det någonstans efter vägen uppstått några fler tillgångar!...........

Och sålunda kommer det sig att de allra flesta "pengar" faktiskt inte finns på riktigt, utan är en skuld. Det är det som är svaret på denna texts rubrik. Pengar är skuld, och om alla skulder skulle betalas tillbaka skulle det alltså nästan inte finnas några pengar alls kvar i samhället. En annan lustig detalj att tänka på är att skulderna i regel ska betalas tillbaka med ränta. Dvs, du ska ge lite mer pengar tillbaka till banken än de låtsaspengar som de lånade ut till dig. Vart ska de pengarna komma ifrån? Tja, någonstans måste väl någon ta ett lån till, så att det uppstår lite mer pengar som på något vis hamnar i din ägo (kanske jobbar du i en soffaffär och får lön ifrån deras vinst?) och så ger du dem till din bank. Som nu kan låna ut ännu mer pengar, mot ännu mer ränta, så att ännu mer pengar måste uppstå.


Så nu frågar jag dig: Är det konstigt att ekonomier kollapsar? Kan man i evighet fortsätta att betala tillbaka skulder med mer och mer pengar som skapats genom nya skulder?

Se även filmen: Money as debt. Finns på Youtube.

Friday, 9 September 2011

Högre skatt åt folket!

Ekonomiskt välstånd är de pengar man har över, efter att man har betalat sin hyra, mat, räkningar, nödvändiga inköp av kläder, hushållsartiklar och hygienartiklar, och efter att det allmäna har betalat för skolgång, sjukvård och lite annat nödvändigt som vägar och sånt.

För oss.

I Kenya finns inte ens några bra vägar. Men den som har råd med (hyra,) mat, kläder, skola och sjukvård till sig och alla sina barn, anses ändå rik! Oj, den som inte har problem med något av detta är rejält rik!!...

Vi är alla rejält rika. För dem.

Ibland hör jag människor i Sverige som talar om "skattetrycket". Som om det vore en börda, en tyngd som tynger ner oss, och hindrar oss att sträcka ut oss i riktigt vår fulla längd. Så som det säkert var någon gång på 1700-talet. Nu är det snarare så att vår fulla längd inte är nog, utan vi står på en hög stege och vi klättrar högre och högre upp, och DÄR uppe nånstans sitter en skatteribba som säger hit men inte längre...

Dessutom, på 1700-talet gick förmodligen större delen av skattepengarna och -maten direkt till herrarna och damerna för deras nöjen och förstärkta makt, snarare än till någon samhällsservice. Idag finns skattepengarna till för att tjäna det allmäna, och kungafamiljen (sägs det!) drar in ungefär lika mycket i PR till Sverige som de kostat i underhåll. Pengar som gått till skatt är fortfarande våra pengar.


För varje år klättrar vi högre upp på stegen. Varje år slår handeln rekord, utom i globala krisår, men det går snart över. Sen är tillväxten igång igen. Fler och fler prylar, oftare och oftare en ny TV och mobiltelefon. Fler och fler åker på flygsemester varje år. Ack ja, vi blir bara rikare. På vissa sätt.

Men på andra håll knakar det i vår rikedom! För när jag var liten fanns det ett sjukhus i Säffle. Och doktorn kunde komma på hembesök. Skolsyster hade vi på plats varenda dag, och naturligtvis en skolbibliotekarie och en massa kringpersonal som gjorde att lärarna bara behövde tänka på att undervisa, med allt vad det innefattade. Det har vi inte råd med längre. Nu har Säffle en vårdcentral som är öppen mån-fre 8-17, så bli inte sjuk på helgen! Sen jag flyttade till Kristinehamn har även denna stad förlorat sitt sjukhus och sin akutmottagning, skolbibliotekarierna har successivt blivit färre och färre, och skolsyster finns det bara ibland så behöv ingen stelkrampsspruta en tisdag (t.ex)!... Maten till skolor och äldreboenden lagas oftare och oftare någon annanstans, kyls, transporteras och värms upp igen. Varje år får yngre och yngre svenska barn åldersdiabetes, men vem har råd med mat av hög kvalité på skolorna? Vem har råd med personal som lagar maten på plats, eller kravmärkta råvaror? Att köpa in nyskördade, närproducerade grönsaker som måste sköljas rena från jord först ska vi inte ens tala om!... Skolan är redan en av de största utgiftsposterna i kommunen, hur ska det gå ihop?!

Hängde ni med? Vi har alltså råd med fler och fler TV-aparater och mobiltelefoner varje år, men har inte längre råd med sjukvård eller giftfri mat till våra barn...

Och det är nu jag tycker att vi ska gå tillbaka till början, back to basics liksom. Och fråga oss: Vad vill vi egentligen med våra liv? Vad gör oss lyckliga? Vad ger oss livskvalité?

Är det de nya TV-aparaterna? Eller är det litteraturen? Den nya mobiltelefonen, eller mat som luktar och smakar mat? Kanske känslan av att vi förvaltar och bevarar vår planet, istället för känslan av att vi utarmar och förgiftar den.....?

För det är ju så, att varje krona som ges i skattelättnad blir en krona till som läggs på privat konsumtion, och nej det jämnar inte ut sig, och nej det kommer inte igen. För om jag får mer pengar i min plånbok och mitt barn blir av med sin skolbibliotekarie, då går inte jag och anställer en skolbibliotekarie för de pengarna jag fick. Det har jag fortfarande inte råd med. Och TV:n jag får råd med kan inte ersätta den litteraturskatt som barnet riskerar att förlora med skolbibliotekarien, även om den har plasmaskärm!


Och lösningen på detta problem - för ett problem ser jag det verkligen som! - är så enkel. Högre skatt! Högre skatt gör mindre privat konsumtion: Mindre resursutarmning, mindre förgiftning, mindre sopberg av teknikprylar som inte ens är trasiga. Men större gemensam konsumtion: Kultur, skola, sjukvård, våra barns mat. Högre skatt ger högre livskvalité. Så häng på:

Högre skatt åt folket!!

--------------------

Mycket av ovan problem är iofs nedströms från det postindustriella dilemmat, som jag skriver om i texten:

Det postindustriella dilemmat och vi, 2014-08-02
(Det är det jag kallar Baumols dilemma i kommentaren nedan.)

Wednesday, 24 August 2011

Vi håller på att förlora

Vi håller på att förlora. Inte valen, men folkets hjärtan.

Enligt en föreläsning jag var på igår har skolan utvecklats från en demokratidiskurs till en marknadsdiskurs. Förr, före 80-talet, fick lärarna t ex inte sätta ihop homogena klasser, för barnen skulle lära sig att umgås med olika sorter. Det ansågs viktigt för samhället. Skolan skulle vara demokratisk för att eleverna skulle uppleva demokrati, och därmed bli demokratiskt kompetenta samhällsmedborgare.

Nu är eleverna "kunder" i skolan, vilken "levererar" bra resultat, och "producerar" kunskap. Den är "effektiv" och "framgångsrik", och den gör eleverna "anställningsbara", inte demokratiska och förstående för olika sorter.

När jag var liten gick "Akin - flyktingbarn" på TV:n. Vi fick lära oss att förstå smärtan, rädslan och svårigheten i att slitas upp från sitt eget land, sina egna rötter, och hamna i ett nytt land där allt var främmande. Vi fick lära oss att välkomna dem som haft det mycket värre än vi, och att vi hade det väldigt, väldigt bra!...

Sen dess har Sverige haft tillväxt, men man pratar sällan om hur bra vi har det längre. Nu pratas det mer om hur illa ställt det är med sjukvården, om ökande brottslighet, om att våra skolbarn är de okunnigaste i Europa. Nu pratas det om hotet från muslimerna... Nu är de inte längre människor som kommer hit undan krig och förtryckande diktaturer, som behöver en trygg hamn att fly till, nu är de hotfulla varelser som kommer hit och "invaderar"... Som om vi någonsin varit med om en invasion...

Vi pratar om solidaritet med de svaga i och utanför vårt land, men vem lyssnar? Vi pratar om lidandet för den som är sjuk och som blir av med alla sina tillgångar, men vem bryr sig? Viktigare då är det med den där listiga jäveln som inte är sjuk, men som fuskar och utnyttjar systemet!... (Och som förmodligen är invandrare, och säkert muslim!)


Vi hade en gång något som andra länder beundrade och såg upp till. Vi användes som gott exempel i böcker och kurser världen över. Den där föreläsaren igår sa att utländska lärare brukade vara djupt imponerade över den svenska skolan, och framför allt hur vi lyckades med att fånga upp alla, även dem med de svåraste förutsättningarna.

Men allt det här håller på att försvinna, genom myten de på något vis lyckats slå i oss, att vi är så dåliga, att vi varit så blint naiva, och att allting måste ändras på! Myten om att de mjuka tagen, samtal, respekt, demokrati, och behandling i stället för straff, inte fungerar, trots högar med bevis och årtionden av erfarenhet som visar att de gör det! Myten om att strikthet och stränghet hjälper lärandet, och att hårda straff förhindrar brott, trots att alla bevis visar att de inte gör det...

Inget av denna hårdhet, denna rädsla för naiviteten, denna själviskhet att försvara oss som har det bra i stället för dem som flyr undan terrorn, skapar på något vis ett bättre samhälle. Ett där fler människor kan leva lyckligare. Det enda det leder till är mer makt åt de mäktigare. Med en räddare, mer hunsad, mindre ifrågasättande befolkning...

Det är därför myten får fortsätta att växa.

Om du vet att det jag säger är sant, att det är det mjuka, förstående, välkomnande samhället som är det lyckligare samhället, hjälp mig att stå emot. Det finns bara en sak som kan vända denna utveckling, en sak som kan övertyga massorna om sanningen i det vi säger, och det är att fler börjar hävda denna sanning. Tala om hur det är!

Fatta din penna och skriv, öppna din mun och samtala, sprid, sprid, sprid dina tankar.
Sitt inte tyst, för det är en hel värld som håller på att förloras.